Anders Nilsson: SD vill avskaffa demokratin som vi känner den

Sverigedemokraternas attacker mot journalistik och oberoende tjänstemän ger en föraning om hur de vill förändra svensk demokrati. Facit finns i vår närhet och samtid, vi behöver inte blicka tillbaka till Tysklands 30-tal.

Det är vanligt att jämföra framgångarna för Sverigedemokraterna, och dess motsvarigheter i andra länder, med situationen i Tyskland på 1930-talet. Det är ett ganska olyckligt drag, även om vi vet att SD grundades av nazister och har mängder av företrädare med nazistsympatier. Risken är att det blir som när skolans ANDT-dagar utmålade cannabis som en garanterad inkörsport till ett liv i armod. De allra flesta insåg att det var nonsens och struntade därmed sannolikt även i varningarna för betydligt farligare droger. Om man utmålar Jimmie Åkesson som näste Hitler är risken att människor ignorerar de mer realistiska scenarierna för hur ett SD-styre kan utgöra ett hot mot vår demokrati.

Sverigedemokraterna har under lång tid visat att svensk demokrati inte är för dem. Det betyder inte att de kommer att avskaffa svensk demokrati helt om de får chansen, snarare förändra den i grunden. Demokrati handlar inte bara om att få rösta i val vart fjärde år. Demokrati består istället av en mängd byggstenar, som till exempel fri media, rättssäkerhet och skydd för minoriteter. Det är just de här byggstenarna som SD på sistone har trappat upp attackerna mot.

När The Economist Intelligence Unit (och andra liknande institut) listar hur demokratiska världens länder är hamnar Sverige i topp som ”fullvärdig demokrati”. Det är bara 20–25 länder som brukar hamna i den kategorin, resten klassas som demokrati med anmärkningar, hybriddemokrati eller auktoritära stater. Länder som Polen och Ungern hamnar bland demokratierna med anmärkningar och ett land som Turkiet bland hybriddemokratierna. Nordkorea och Kuba hamnar bland de auktoritära staterna.

Det som skiljer fullvärdiga demokratier mot demokratier med anmärkningar eller hybridregimer är hur demokratins byggstenar sköts. Den politik som SD driver innebär att demokratins byggstenar försvagas: påtryckningar gentemot oberoende media, begränsningar av möjligheterna att bilda fackföreningar, sparkandet av oberoende tjänstemän som säger emot, begränsningar av religionsfriheten och förtryck mot minoriteter. Ju fler och ju mer omfattande den här typen av politik blir, desto längre ner på skalan hamnar landet.

I länder som Ungern, Polen och Turkiet har färdriktningen länge varit tydlig. Först stoppas kritiska röster i statliga media, sen stoppas andra kritiska medieröster genom åtal, hot, trakasserier eller uppköp av tidningar och tv-kanaler. Sverigedemokraterna föreslår, från sin oppositionsroll, att åsiktsregistrera journalister och förhindra medier att verka oberoende, genom att till exempel kritisera SD. Får SD makten på riktigt är det den byggstenen – fria och oberoende medier – som vi kan förvänta oss att SD kommer att attackera först.

Efter ett tag börjar attackerna på tjänstemän som inte stryker de styrande medhårs, för att sedan gå över till ambitiösa ”planer” för hur rättsväsendet behöver ”reformeras”. Redan nu, när SD har makten i några av landets kommuner, syns konturerna av vad som komma skall. Kritiska tjänstemän, eller bara tjänstemän som vill följa lagen, får sparken eller omplaceras.

I SD:s föregångsländer kringskärs oppositionspartiernas möjlighet att bedriva opinion när media inte låter dem komma till tals, när deras mötesfrihet begränsas av indragna demonstrationstillstånd och en våldsam ordningsmakt. Oppositionella politiker eller debattörer hotas med fängelse, med våld eller med dödsstraff. De flesta tystnar eller går i exil. Minoriteter, välgörenhetsorganisationer eller kulturpersoner som opponerar sig kallas landsförrädare. Det är inte svårt att hitta SD-företrädare som har hotat politiska motståndare eller minoriteter, det är nästan svårare att hitta de som inte har gjort det.

Det är inte de fria valen som hotas om SD får styra – till och med Turkiet har fria val – det är alla andra delar av demokratin som riskerar att avvecklas. Det finns ingen anledning att blicka nästan hundra år bakåt i tiden för att få en föraning om vad ett sverigedemokratiskt styre skulle innebära. Det räcker att här och nu ta båten till Gdansk eller tåget till Budapest.

____

Anders Nilsson, miljöpartist och redaktör på Grön Opinion.

Nås på anders (a) gronopinion.com

Gillade du texten? Våra texter är gratis för läsarna. Stötta oss genom att swisha till 123 314 5307. Gillade du inte texten? Skriv en replik och skicka till info (a) gronopinion.com