Gudrun Schyman, Klimatalliansen: Klimatkrisen kräver att vi bygger broar över generationsgränser och ideologiska skyttegravar.

Det är uppenbart att dagens politiska och ekonomiska system inte förmår att säkra en långsiktig hållbarhet. Industrialism och marknadsekonomi kan frigöra krafter som skapar välstånd men marknaden ger ingen röst åt naturen, inte heller åt framtida generationer. Kostnaderna för föroreningar, instabilt klimat, förlusten av biologisk mångfald och utarmningen av centrala ekosystem läggs idag på samhället och medborgarna.

Många av oss som samlat på oss en del årsringar har erfarenheter av att ha vuxit upp i ett annat samhälle, präglat av framtidstro parad med ett starkt socialt patos. Alla skulle verkligen med. Fattigdom var inte den fattiges fel. Det var samhällets omsorg som brast. Arbetslöshet var inte den enskildes fel. Det var samhällets syn på arbetet som skapade strukturella problem. Bostadsbristen skulle lösas med samhälleliga insatser, inte med subventioner till de rikaste. Det fanns en tillit, en tilltro till att det skulle bli bättre. Även vi som kom från fattiga förhållanden fick framtidsdörrar att gå in i. Rekryteringen till högskolor och universitet breddades. Det var få i vår föräldrageneration som kunde föreställa sig att det ur denna framtidsoptimism skulle växa groteska föreställningar om att vi, människorna, skulle vara Herrar över Jorden. En politisk utveckling med superindividualism kombinerad med accelererande konsumism, har idag gjort många enskilda individer handlingsförlamade politiskt. Vi har fullt upp med alla vardagsval. Och ju mer vi är sysselsatta med individuella val desto mer passiva blir vi i förhållande till de politiska valen. Det finns numera forskning som visar just detta. Medborgaridén försvagas när vi går från välfärdssamhälle till valfrihetssamhälle. När vi blir kunder i stället för medmänniskor.

Nu är vi en växande skara som inser att vi behöver en modig och systemförändrande politik NU, inte sedan. Som efterlyser kraftfulla politiska beslut som får verkning NU, inte sedan. Vi behöver radikala systemförändringar i finanssektorn, energiproduktionen, industrin, transportsektorn, byggandet och jord- och skogsbruket. Förändringar som är absolut nödvändiga om världen skall ha en chans att nå målet om nollutsläpp i tidsspannet 2035-2040. Politikens fixering vid ekonomisk tillväxt, mätt som ökning i BNP, måste ge plats för en utveckling där välfärd och välbefinnande står i centrum. Det förutsätter kvalitativa mått och indikatorer, inte en fixering vid kvantitativa produktionsmål.

Forskarna säger att de kommande 10 åren är avgörande för om vi ska klara av att bromsa de mest destruktiva uttrycken för klimatkrisen. Det betyder att den kommande mandatperioden blir avgörande. De små justeringar som de nationella politiska ledarskapen hittills genomfört är helt otillräckliga. Om detta borde naturligtvis partiledarna ha talat under den senaste partiledardebatten.

Vi som har bildat Klimatalliansen menar att det nu är nödvändigt att gå samman över traditionella partigränser för att fatta avgörande beslut. Vi måste helt enkelt prioritera i politiken. Ta det viktigaste först. Forma förslag som får ner utsläppen. Vi menar att klimatkrisen kräver att vi samarbetar över tidigare dragna gränser. Det är inte bara ideologiska gränser som vi måste sätta oss över. Politiken måste kunna rymma samarbete mellan en aktivist och en folkvald, en ärkebiskop med en imam. Vit medelklass med urfolk och invandrade i förorten. En byråkrat i Stockholm med en bonde i Småland. Och en pensionär med en tonåring. Alla samarbeten baserade på ömsesidig respekt är fruktbara och vi behöver mer av detta.

Det är därför vi har bildat Klimatalliansen, för att samla oss som inser att livet nu hänger på en skör tråd och att vi behöver breda överenskommelser – NU.  Vi är en ideell förening som idag består av drygt 600 medlemmar, från norr till söder, som har en gemensam syn på att den nuvarande utvecklingen/politiken inte räcker. Vi vill vara en blåslampa i baken på de som behöver förstå den faktiska innebörden av att vi lever i en reell kris, dvs. politiker och samhällets andra viktiga aktörer. Vi har formulerat 15 punkter som vi menar är avgörande. Du kan läsa om dem här. 

Vi blev ”offentliga” genom en artikel i DN den 4 oktober 2021 och har sedan dess haft mängder av möten runt om i landet, både fysiska och digitala, under  hela hösten. Vår diskussion  just nu handlar om hur vi vill förhålla oss i det kommande riksdagsvalet. Ska vi påverka partierna genom att själva registrera  en partibeteckning eller ska vi fortsätta som en opinionsbildande förening? Vi ska fatta beslut i mitten av februari. 

---

Gudrun Schyman, aktiv i Klimatalliansen.