Kryptovalutor kan göra ekonomisk skillnad i Afrika

Medan kryptovalutor får mycket kritik i rikare världsdelar rörande  energiförbrukning och utsläpp, använder allt fler afrikaner kryptovalutor som Bitcoin och Ripple. För många individer, som entreprenörer och butiksägare, ses krypto som ett alternativ till dyra bankavgifter och finansiellt svaga nationella valutor. De växande ”Bitcoin-länderna” är nu bland andra Botswana, Ghana, Kenya, Nigeria, Sydafrika och Zimbabwe. 

Sedan 2018 har åtta afrikanska nationer arbetat med att skapa centralbanksutgivna digitala valutor (CBDC). Denna utveckling är kopplad till trenden med ökade mängder investeringar och företagande baserat på start-up entreprenörskap och digitala marknader. När det gäller afrikanskt ekonomiskt samarbete och integration, som via det nyligen skapade afrikanska kontinentala frihandelsområdet (AfCFTA), finns det även idéer om att skapa ett enda betalningssystem som kommer att leda till ännu mer regional finansiell integration som påminner om Eurozonens utveckling.

Samtidigt finns det utmaningar för kryptovalutor även i Afrika. Flera centralbanker, till exempel de som tillhör ECOWAS samarbetsstater, har negativa svar mot krypto och försöker till och med förbjuda det. Detta är fallet i Nigeria där landets centralbankstjänstemän har beskrivit krypto i termer av ett hot, olagligt och fel. Att försöka förbjuda krypto liknar enligt många finansanalytiker att försöka förbjuda internet eftersom många människor fortfarande vill använda det och det är också en fråga om personlig frihet och integritet. 

En viktig sak med krypto i Afrika, Asien och Sydamerika är ”banking the unbanked”. Individer kan enkelt skapa digitala plånböcker och konton istället för att gå till en bank, vilket fortfarande kan vara dyrt. Med krypto kan fler människor snabbt få något som liknar ett bankkonto eller till och med bli medlemmar i decentraliserade gemenskaper baserade på olika kryptovalutor. 

Det finns också en global aspekt av krypto relaterad till äldre diskussioner om globalisering, internationella finanser och offentliga institutioner. Internationella institutioner som Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken (WB) har ofta befogat eller obefogat kritiserats för att göra saker värre för fattigare och outvecklade länder som Haiti, Kongo och Peru när det gäller skuld- och investeringsprogram. En liknande typ av kritik som mot internationella institutioner framfördes beträffande valutor som den amerikanska dollarn och euron angående tidigare koloniers finansiella beroende av sådana valutor som påverkas av centralbankernas beteenden som lätta krediter och inflationstakt.

Man kan säga att krypto som Bitcoin, ursprungligen utvecklat i USA och baserat på politisk kritik av regeringar och centralbanker, nu blir mer populärt i den globala södern som ett sätt att bli av med ”monetär kolonialism” och för att reducera fattigdom . Genom att legalisera kryptovalutor som Bitcoin kan saker förändras och förbättras. Detta är till exempel fallet i Västafrika med missnöjet med CFA Franc, en valuta som historiskt varit kopplad till värde av franc, valutan i Frankrike innan Euron,  och som idag är beroende av Eurons utvecklig. 

Till exempel i Senegal, Bineta som är en ung “Bitcoiner” och entreprenör samt mer känd som ”Mama Bitcoin” blev den första återförsäljaren att acceptera kryptovaluta och uppgav i en intervju med Cointelegraph att:

”Våra pengar tillhör Frankrike, CFA tillverkas i Frankrike och är – i brist på ett bättre ord, koloniala pengar. Bitcoin, däremot,   Bitcoin tillhör alla.”

Pengar är makt och makt är pengar. Något som kan ses i kritiken gällande Centralafrikanska republikens legalisering av Bitcoin handlar främst om geopolitik och att nationen saknar tillräckligt med människor med kompetens och infrastruktur för att arbeta med krypto. 

Det är viktigt att veta att det finns också oro hos många i Afrika om att kryptovalutor kan vara ostabila. En oro som har blivit större i samband med det senaste fallet med företaget FTX, en stor skandal som involverar akademiker, tjänstemän och politiker. Att privata banker och företag går i konkurs ändrar dock inte verkligheten där nya företag och banker skapas. 

Även kryptomarknaden har sina problem och brister som hela tiden måste hanternas.  På många sätt är den framtida utvecklingen för afrikaner positiv när det gäller krypto, som rörande nya blockchain-initiativ och idéer om en fri ekonomisk kryptozon i Nigeria. I takt med att kryptopopulariteten växer i Afrika, kommer den ekonomiska och den sociala livskvaliteten också att utvecklas.

---

Vladan Lausevic, debattör och skribent på Grön Opinion.