”I mitt Sverige ska ALLA barn vara barn, inte gifta med gamla gubbar”.
Så skrev Gulan Avci, Liberalernas talesperson i integrationsfrågor, i fredags angående en omröstning i riksdagen om en motion mot barnäktenskap där regeringen röstade nej. I samma ämne skrev Paolo Roberto ”Hur fan kan man vara mot en sådan lag?” och Dalademokraten publicerade en debattartikel av KD i Falun med rubriken ”Att förbjuda skolor men vilja behålla barnäktenskap är ett svek”.
Problemet är bara att det inte är sant att regeringen skulle vara emot att förbjuda barnäktenskap. Regeringen håller tvärtom på att utreda frågan med syftet att skärpa förbudet och förväntas komma med ett lagförslag till sommaren.
Metros viralgranskaren gick noga igenom kritiken.
Det är självfallet rimligt att rikta kritik mot hur pass snabbt regeringen agerat i frågan. Men att få det att framstå som om något parti ”vill” behålla barnäktenskap eller att barn ska vara gifta med ”gamla gubbar” är ett populistiskt sätt att försöka knipa åt sig snabba poänger.
Det bör i sammanhanget sägas att barnäktenskap alltså är olagligt i Sverige, men det finns ett undantag som inte är att förminska, och det gäller om båda partnerna var medborgare i annat land vid tidpunkten för äktenskapet.
Regeringens utredare föreslår en ventil i lagstiftningen. Ventilen handlar om att i vissa EU-länder, som exempelvis i Österrike och Spanien är åldersgränsen för äktenskap 16 år. Om äktenskap för andra EU-medborgare inte erkänns i Sverige kan det skapa problem gällande den fria rörligheten. Regeringen har dock inte tagit ställning i just den frågan ännu.
Rimligt, säger en del. Fullkomligt oacceptabelt, säger andra. Det här är det som borde debatteras, för det är just här den eventuella skiljelinjen mellan de rödgröna versus Alliansen och SD ligger!
Det går också att kritisera regeringen för bristande intresse för frågan tidigare. Men på samma sätt kan regeringspartierna invända att när Alliansen hade makten och ändrade äktenskapslagstiftningen 2014, varför täppte de då inte igen alla kryphål utan lät detta kvarstå? Det blir lätt tjafsigt om vad som gjorts och inte gjorts förr. Det väsentliga är ändå vad som görs nu.
Det är anmärkningsvärt att politiken har sjunkit till den här nivån. Hur gick det till? När började inte bara SD vara populister, utan var och varannan politiker också? Det är inte SD som parti vi ska vara oroliga för längre, utan för alla andra som har blivit som dem.
Det är ett problem att vissa frågor idag, såsom hedersvåld, har så starkt genomslag i debatten att alla vill göra dem till sina och utmåla sina meningsmotståndare som ointresserade av frågan.
Det finns skäl att ge kritik för att vissa saker inte har gjorts tidigare. Men det är inte anledning att inte låta förändringar genomgå nödvändiga kontroller och betänkanden innan de sjösätts.
Padma Schrewelius
Gillade du texten? Stötta oss gärna genom att swisha till 123 314 5307.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Så skrev Gulan Avci, Liberalernas talesperson i integrationsfrågor, i fredags angående en omröstning i riksdagen om en motion mot barnäktenskap där regeringen röstade nej. I samma ämne skrev Paolo Roberto ”Hur fan kan man vara mot en sådan lag?” och Dalademokraten publicerade en debattartikel av KD i Falun med rubriken ”Att förbjuda skolor men vilja behålla barnäktenskap är ett svek”.
Problemet är bara att det inte är sant att regeringen skulle vara emot att förbjuda barnäktenskap. Regeringen håller tvärtom på att utreda frågan med syftet att skärpa förbudet och förväntas komma med ett lagförslag till sommaren.
Metros viralgranskaren gick noga igenom kritiken.
Det är självfallet rimligt att rikta kritik mot hur pass snabbt regeringen agerat i frågan. Men att få det att framstå som om något parti ”vill” behålla barnäktenskap eller att barn ska vara gifta med ”gamla gubbar” är ett populistiskt sätt att försöka knipa åt sig snabba poänger.
Det bör i sammanhanget sägas att barnäktenskap alltså är olagligt i Sverige, men det finns ett undantag som inte är att förminska, och det gäller om båda partnerna var medborgare i annat land vid tidpunkten för äktenskapet.
Regeringens utredare föreslår en ventil i lagstiftningen. Ventilen handlar om att i vissa EU-länder, som exempelvis i Österrike och Spanien är åldersgränsen för äktenskap 16 år. Om äktenskap för andra EU-medborgare inte erkänns i Sverige kan det skapa problem gällande den fria rörligheten. Regeringen har dock inte tagit ställning i just den frågan ännu.
Rimligt, säger en del. Fullkomligt oacceptabelt, säger andra. Det här är det som borde debatteras, för det är just här den eventuella skiljelinjen mellan de rödgröna versus Alliansen och SD ligger!
Det går också att kritisera regeringen för bristande intresse för frågan tidigare. Men på samma sätt kan regeringspartierna invända att när Alliansen hade makten och ändrade äktenskapslagstiftningen 2014, varför täppte de då inte igen alla kryphål utan lät detta kvarstå? Det blir lätt tjafsigt om vad som gjorts och inte gjorts förr. Det väsentliga är ändå vad som görs nu.
Det är anmärkningsvärt att politiken har sjunkit till den här nivån. Hur gick det till? När började inte bara SD vara populister, utan var och varannan politiker också? Det är inte SD som parti vi ska vara oroliga för längre, utan för alla andra som har blivit som dem.
Det är ett problem att vissa frågor idag, såsom hedersvåld, har så starkt genomslag i debatten att alla vill göra dem till sina och utmåla sina meningsmotståndare som ointresserade av frågan.
Det finns skäl att ge kritik för att vissa saker inte har gjorts tidigare. Men det är inte anledning att inte låta förändringar genomgå nödvändiga kontroller och betänkanden innan de sjösätts.
Padma Schrewelius
Gillade du texten? Stötta oss gärna genom att swisha till 123 314 5307.
Dela det här:
Gilla detta: