S-föreningen Reformisterna lanserar nu en djärv och konkret plan för hur Sverige kan ställa om och bli klimatneutralt och fossilfritt till 2035 – i linje med Parisavtalets mål och vetenskapens budskap. Vi kallar det en grön ny giv för Sverige, skriver företrädare för Reformisterna på Grön Opinion.
Debatten om skogen har kommit att använda klimatfrågan som tillhygge, på båda sidorna av den polariserade debatten. Att öka uttaget ur skogen kommer dock inte rädda klimatet, men inte heller är biobränsle lika dåligt som fossila bränslen. Det skriver Gunnar Rundgren, författare, småbrukare och miljödebattör.
Sverige har det största överskottet av el någonsin. Att då påstå att Sverige har elbrist är faktiskt en direkt lögn eller osanning. Tack vare Miljöpartiets politik exporterar vi mer el än någonsin, importerar mindre och mer sällan el och vi har en betydligt mindre fossil elproduktion nu än tidigare, skriver Linus Lakso, Miljöpartiet.
Hälften av alla pengar på börsen är våra pensionspengar. Det är fullständigt oacceptabelt att AP-fonderna placerar dem i fossilbranchen, skriver 37 forskare och debattörer.
Även om vi gillar öppna landskap är de ofta skadliga för klimatet. Vi har omformat stora delar av jorden till oigenkännlighet – där det tidigare var stora skogsområden breder nu fält för kött- och mejeriproduktion ut sig, skriver Göran Hådén, grön samhällsdebattör.
När politiken drar sig tillbaka och låter marknaden råda allt mer, lyfts konsumentmakten fram som verktyget för påverkan och förändring. Men sällan är vi så maktlösa som i rollen som konsumenter, skriver Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist.
Debatter för och emot ”tillväxt” blossar emellanåt upp i medier och i politiken, och de präglas ofta av uppenbara missförstånd. I stället för att leda framåt står samtalet och stampar medan resursanvändningen och klimatutsläppen – BNP-tillväxtens ständiga följeslagare – fortsätter att skena. Det är allvarligt att det politiska samtalet ständigt misslyckas med att hantera dessa frågor, skriver Mikael Malmaeus, ekonom och miljöforskare.
Varför skräms så många av kärnkraften? Kanske är det paradoxalt så att ju mer säkerhet som omgärdar den, desto mer rädda blir vi för den, skriver Nils-Erik Nilsson, Miljövänner för Kärnkraft.
Hur man än vrider och vänder på det är ekonomisk tillväxt starkt förbunden med just resursförbrukning. Det gäller även de förändrade produktions- och konsumtionsmönster som förknippas med begrepp som grön tillväxt eller hållbar utveckling. Det mesta som låter för bra för att vara sant är också just det, bland annat EU:s nya gröna giv, skriver Gunnar Rundgren, lantbrukskonsult och författare.
Det pågår ett vardagligt drama varje dag, världen över, även i Sverige. Till det yttre ser det ut som ett bondeoffer, där det egna lantbruket och matproduktionen offras för möjligheten att skriva ännu ett frihandelsavtal. Men frågan är om inte insatserna är betydligt högre än enbart de nedlagda gårdarna? Det skriver Ann-Helen Meyer von Bremen.
