Är framtiden för skolan (L)iberal?

Det verkar som att många inte har läst dagens skolböcker och sett vad eleverna får för kunskaper.

Det senaste skolpolitiska utspelet hos Liberalerna handlade om ”mobilfrihet” och ”traditionell katederundervisning”. Detta rimmar inte bra med L:s slogan om att ”framtiden är liberal”.

Situationen är komplexare än så. Mina insikter i ämnet via arbetet som lärarvikarie underlättar för förståelsen att det råder stora problem i Sveriges skolsystem rörande undervisning, prestation och bildning.

Argumentet att barnen behöver mer faktakunskaper låter tungt då allmänbildning viktigt. Det kan handla om allt ifrån att veta namnet på Angolas huvudstad till att ha kunskap om gigantiska solpanelprojekt i Indien.

Samtidigt pågår en valprocess som präglas av nostalgivurm och sökandet efter ett bättre förflutet. Katederundervisning var resultatet av industrisamhället, nationsbildning och vetenskapliga framsteg.

Det pågår också en debatt om att svenska skolan ska stå för olika saker. Det tas upp just i diskussioner om värderingar, normer och inlärda beteenden. Men det verkar som att många inte har läst dagens skolböcker och sett vad eleverna får för kunskaper.

Barnen lär sig mycket om samhället, Europa, världen, klimatförändringar, mångfald, föreningsaktivism och barnkonventionen. Skolelever i tonåren är ofta mycket intresserade av politik och vill ”förändra världen”, men har negativ syn på politiska partier som upplevs för stela och tråkiga.

Det finns flera anledningar att känna sig optimistisk att morgondagens generationer kommer att vara individer som är välanpassade till en allt mer globaliserad och högteknologisk värld. Om politiker vill se en bättre framtid behöver man vara mer öppen rörande undervisning där inte eleverna inte bara ska sitta passiva i skolbänken och lyssna på läraren.

Framtidens lösningar bör handla om nya och innovativa idéer. Till exempel att barnen vid sin skolgång kommer i kontakt med artificiell intelligens och IT-programmering. Att de uppmuntras att vara mer delaktiga i samhället. De bör på ett nyfiket och lekfullt sätt lära sig att vara kreativa och analytiska, samt förstå sina egna känslor.

Vi behöver tro på en framtid där barnen mår bättre, tar hand om naturen och är mindre stressade. En framtid där vi är bättre på att acceptera att vi har olika materiella och andliga behov, IQ och EQ, genetik och socialt arv, samt får det stöd som vi behöver som unika individer. På det sättet kan en harmonisk framtid formas för kommande generationer.

Vladan Lausevic

Gillade du texten? Stötta oss gärna genom att swisha till 123 314 5307.

Annonser