Liberaler och andra demokrater behöver ta motståndare som SD på allvar, men också erbjuda nya berättelser om framtidens utveckling, skriver Vladan Lusevic i en läsning av Andreas Johansson Heinös senaste bok.
Valet 2022 kan komma att bli en nostalgipolitisk kamp där Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet kommer att tävla med varandra, skriver Vladan Lausevic.
Vad innebär det att vara grön? Vad särskiljer den gröna ideologin från liberalismen eller socialismen? En ny antologi försöker ge svar, skriver redaktörerna Katarina Folkesson och Sofia Kamlund.
Tillväxteran är en parantes i mänsklighetens historia. Tillväxten kommer att upphöra vara sig vi vill eller inte och nu behövs det ledarskap för att leda återtåget, skriver Gunnar Rundgren författare, småbrukare och miljödebattör.
Oförmågan att anpassa politiskt arbete till nya trender i samhället gör att digitaliseringens protagonister kan ta saken i egna händer, skriver Tiemon Okojevoh.
Idéer om världsmedborgarskap och global fri rörlighet är fortfarande mer eller mindre omöjliga politiskt och institutionellt men den teknologiska utvecklingen har fört mänskligheten närmare i den “utopiska” riktningen, skriver Vladan Lausevic.
Striden inom Liberalerna, som i korthet handlar om hur partiet ska förhålla sig till Sverigedemokraterna, blottar inte bara sprickor i partiet utan sätter också ett stort frågetecken efter vad partiet egentligen har för existensberättigande, skriver Anders Nilsson.
Debatten om lagen om anställningsskydd, LAS, handlar om en lagstiftning från tiden när Sverige var ett industrisamhälle. Men hur kompatibelt är LAS med framtidens utveckling präglad av omfattande teknologiska omställningar och sociala förändringar? Av flera anledningar bör framtiden vara utan institutioner som LAS eftersom fler ska kunna medskapa egna lösningar genom samspel, företagande och decentraliserade organisationer.
I samtidens Sverige har ordet solidaritet blivit ett gudomlighetens ord. Att vara solidarisk med sina medmänniskor är nästintill synonymt medFortsätt läsa
Skjutvapenvåldet skördade fler offer än någonsin i Sverige under 2020. Den här utvecklingen beror främst på en kraftigt segregerande bostads- och skolpolitik som gör att barn med sämst förutsättningar klumpas ihop på platser med flest riskfaktorer, än på individuella eller kulturella faktorer, skriver Martin Marmgren, gruppchef för områdespolisgruppen i Lokalpolisområde Järva.
