Tillväxteran är en parantes i mänsklighetens historia. Tillväxten kommer att upphöra vara sig vi vill eller inte och nu behövs det ledarskap för att leda återtåget, skriver Gunnar Rundgren författare, småbrukare och miljödebattör.
Oförmågan att anpassa politiskt arbete till nya trender i samhället gör att digitaliseringens protagonister kan ta saken i egna händer, skriver Tiemon Okojevoh.
Idéer om världsmedborgarskap och global fri rörlighet är fortfarande mer eller mindre omöjliga politiskt och institutionellt men den teknologiska utvecklingen har fört mänskligheten närmare i den “utopiska” riktningen, skriver Vladan Lausevic.
Striden inom Liberalerna, som i korthet handlar om hur partiet ska förhålla sig till Sverigedemokraterna, blottar inte bara sprickor i partiet utan sätter också ett stort frågetecken efter vad partiet egentligen har för existensberättigande, skriver Anders Nilsson.
Debatten om lagen om anställningsskydd, LAS, handlar om en lagstiftning från tiden när Sverige var ett industrisamhälle. Men hur kompatibelt är LAS med framtidens utveckling präglad av omfattande teknologiska omställningar och sociala förändringar? Av flera anledningar bör framtiden vara utan institutioner som LAS eftersom fler ska kunna medskapa egna lösningar genom samspel, företagande och decentraliserade organisationer.
I samtidens Sverige har ordet solidaritet blivit ett gudomlighetens ord. Att vara solidarisk med sina medmänniskor är nästintill synonymt medFortsätt läsa
Skjutvapenvåldet skördade fler offer än någonsin i Sverige under 2020. Den här utvecklingen beror främst på en kraftigt segregerande bostads- och skolpolitik som gör att barn med sämst förutsättningar klumpas ihop på platser med flest riskfaktorer, än på individuella eller kulturella faktorer, skriver Martin Marmgren, gruppchef för områdespolisgruppen i Lokalpolisområde Järva.
Hur man än vrider och vänder på det är ekonomisk tillväxt starkt förbunden med just resursförbrukning. Det gäller även de förändrade produktions- och konsumtionsmönster som förknippas med begrepp som grön tillväxt eller hållbar utveckling. Det mesta som låter för bra för att vara sant är också just det, bland annat EU:s nya gröna giv, skriver Gunnar Rundgren, lantbrukskonsult och författare.
Politisk ideologi får sällan stort utrymme i den politiska debatten, men när ett nytt språkrör nu ska väljas hamnar fokus naturligt på vilka Miljöpartiet är och ska vara. Åtta språkrörskandidater har presenterat sin syn och fokuset på social hållbarhet är starkt. Det har fått politiska tyckare att på sistone skriva att Miljöpartiet ska vara “ett parti för isbjörnar, koalor och strandade valar”, att vi pratar för mycket om “baaarnen”. De verkar tro att vi gröna måste välja mellan miljö och människor. Som om frågorna inte hör ihop. Som om våra gröna solidariteter inte vore en helhet, utan motstående intressen, skriver Leila Ali Elmi (MP).
Inom Miljöpartiet finns en spricka mellan teknikoptimister och teknikpessimister. Men vad beror sprickan på, och när uppstod den? Svaret hittar vi nästan 400 år tillbaka i tiden, menar Anders Schröder, före detta riksdagsledamot för MP.
