Vem bryr sig om vår tids näst viktigaste fråga?

När den bästsäljande författaren och historikern Yuval Noah Harari listar mänsklighetens viktigaste och svåraste frågor framöver är det framför allt tre saker han lyfter fram: klimatfrågan, hur vi ska hantera den artificiella intelligensen och hur vi ska hantera potentialen med ny genteknik.

Just utvecklingen av artificiell intelligens går med rasande fart och det som skrivs nu kan vara inaktuellt om ett halvår. Men medan det finns en enorm potential i förbättrade hjälpmedel och lärande system finns det också stora risker, kanske risker i partitet med klimatförändringarna. Dels finns det en överhängande risk att miljontals arbeten världen över kommer att vara överflödiga inom någon generation. Sådana förändringar har visserligen tillhört tidens gång sedan industrialismens barndom, men skillnaden är att det nu även gäller relativt högkvalificerade yrken som till exempel läkare, advokater och systemvetare. Arbeten kommer att försvinna inom yrken som alltså kräver den allra högsta nivån av utbildning.

Den andra stora risken med artificiell intelligens ger fler science fiction-vibbar, men utan att för den skull vara särskilt orimlig. Till slut kommer den artificiella intelligensen vara smartare än den mänskliga intelligensen på i princip alla plan. Det finns ingenting som säger att den kommer att vilja behandla oss bättre än vi behandlar, säg, kycklingar eller grisar, om vi står i vägen för dess mål. Och vi kommer inte kunna stänga av den artificiella intelligensen genom en avstängningsknapp. Stephen Hawking har varnat för precis det och Tesla-grundaren Elon Musk har vid upprepade tillfällen varnat för en extrem maktkoncentration i händerna på ett fåtal företag, typ Google, med hjälp av artificiell intelligens.

Ingen vet förstås exakt vad som kommer att hända, men det är oroande att frågan om till exempel artificiell intelligens röner så minimalt med intresse i den politiska debatten. Den tekniska utvecklingen går blixtsnabbt medan politikens kvarnar mal långsamt. När Ny Teknik frågade de svenska partierna hur de såg på reglering av artificiell intelligens hade två partier (C och S) inga svar, SD tyckte inte det var någon viktig fråga (!), KD ville invänta internationella regelverk medan övriga partier (M, L, MP och V) svarade ja till ett regelverk, men osäkerheten och okunnigheten lyste igenom i svaren.

EU-kommissionen presenterade i förra veckan ett förslag med sju punkter kring reglering av artificiell intelligens. Det är lovande, men frågan är om det är för lite och för sent. Vi behöver en diskussion bland allmänheten om de här frågorna och vi behöver beslutsfattare som har idéer på hur de ska mötas. Egentligen skulle det här kunna vara en utmärkt valfråga i valet till Europaparlamentet, men där verkar vi alltså inte vara.

Harari lyfter fram att historien är ett dåligt facit för att lösa framtidens utmaningar. Därför är nationalism och religion fel lösningar för det tjugoförsta århundradet. Frågan är bara vilka som har de rätta lösningarna.

____

Anders Nilsson, psykolog, miljöpartist och redaktör på Grön Opinion.

Nås på anders (a) gronopinion.com

Gillade du texten? Våra texter är gratis för läsarna. Stötta oss genom att swisha till 123 314 5307. Gillade du inte texten? Skriv en replik och skicka till info (a) gronopinion.com.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s