Klimat och miljö

Sverige stöttar Putins krigskassa

Att sänka priset på bensin och diesel betyder att Putins krigskassa stärks och kommer att öka Sveriges växthusutsläpp, skriver Anders Nilsson.

Putins krig i Ukraina finansieras till stor del av Rysslands oljeinkomster. Det mest effektiva sättet att strypa finansieringen är således att västvärlden minskar sin förbrukning av olja, då den höga efterfrågan gör att Ryssland kan ta bra betalt för sin oljeexport. Tyvärr gör nu Sverige tvärtom.

Nu har (nästan alla) svenska partier börjat tävla i vem som kan sänka skatten på drivmedel mest, samtidigt som man även vill ge riktade bidrag till bilägare. Det kommer alltså leda till att Putins stridskassa stärks, vilket bland annat Sveriges kanske mest meriterade nationalekonom Lars Calmfors lyfter. Eller som en annan professor i ekonomi, Robert Östling, konstaterar på Twitter:

Oppositionspartierna med V, SD och M i spetsen vill även minska inblandningen av biobränslen i drivmedlen, vilket ytterligare ökar konsumtionen av olja. Det gynnar inte bara Putin utan missgynnar även Ukraina, som exporterar biobränsle men ingen olja.

Förutom att reformerna gynnar Rysslands krigsföring får det märkliga fördelningspolitiska konsekvenser: i korthet kan man vara säker på att låginkomsttagare inte gynnas av de här reformerna eftersom de mer sällan äger och kör bil.

Då har jag inte ens nämnt klimataspekterna av den här typen av förslag, av vilket det finns minst två delar. Dels handlar det om de konkreta effekterna. Transporter står för mellan 30-40% av Sveriges utsläpp av växthusgaser och det är förstås en siffra som måste ner avsevärt och den måste ned snabbt. Där har skatter varit ett viktigt verktyg för att stimulera mer klimatsmarta transporter, som till exempel tåg eller elektrifiering av fordonsflottan. Om vi utgår från att utsläppen ska ner till 80% av 1990 års nivå, vilket ligger i linje med våra internationella klimatåtaganden, skulle bensinpriset behöva ligga runt 30 kronor litern. Jag har ännu inte sett några beräkningar på vad de olika förslagen kommer att betyda i exakta klimatutsläpp, men de är rimligtvis betydande. Förra året minskade utsläppen från trafiken med 0,8%, vilket till stor del förklaras av en högre andel elbilar. Elbilsägare får inte del av de nya subventionerna, så frågan är om det här kommer att fördröja den oundvikliga och nödvändiga omställningen till eldrift.

Den andra typen av klimataspekt som den här typen av reformer för med sig är symbolvärdet. De som allra mest har ansträngt sig för att ställa om till ett klimatsnålt leverne blir utan pengar, medan den som släpper ut mest gynnas mest. Det är ett långt steg från principen om att gynna det som är miljövänligt på bekostnad av det som är miljöskadligt.

Förespråkare för att sänka bensinskatten brukar oftast strunta i (att prata om) klimatet utan framhåller främst att det är orimligt att hushållen och olika näringar drabbas så hårt av ökade energipriser. Lösningen på det borde vara att antingen rikta medlen till de med störst behov och som har få alternativ (åkerier, jordbruk, boende i glesbygd) eller att ge bidrag som inte kopplas till vilket transportsätt man använder (hej basinkomst!) snarare än att rent allmänt strössla pengar till bilägare.

Skribent och redaktör för Grön Opinion, aktiv i Miljöpartiet och till vardags psykolog och forskare i psykologi. Nås på anders@gronopinion.com och @angoranders på Twitter.

%d bloggare gillar detta: