Demokratisera Sverige inför 2030-talet

Under 2018 uppmärksammades 100 årsjubileet av den representativa demokratins införsel i Sverige. Då var det främst liberaler och socialister som främjade Sveriges demokratisering. Idag behövs det fler aktörer som kan främja demokratins vidareutveckling inför 2030-talet i takt med en allt mer postindustriellt, digitaliserad och decentraliserad samhällsutveckling.

I grunden handlar demokrati om mellanmänskliga samtalsprocesser som leder till formella eller informella överenskommelser. Demokratiska samtalsprocesser innebär att olika idéer kan analyseras och prövas, legitimeras och accepteras samt förkastas och avskaffas. En annan styrka hos demokratin är att den befinner sig i en ständig förändring i takt med teknologiska och sociala förändringar.

Jämfört med övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället under 1900-talet med fokus på ekonomiska frågor och masspolitiska rörelser så handlar dagens samhällsutveckling om övergången från industrisamhället till ett ännu mer postindustriellt samhälle. I sig innebär den nya utvecklingen nya politiska och sociala förändringar. Det återspeglas bland annat i regeringens demokratiutredning från 2016 som visar att färre svenskar idag är engagerade i de äldre politiska partierna och att fler väljare röstar på olika partier i samband med olika val jämfört med 1980- och 1990-talet.

Borta är tiden när väljare ”klanröstade” på ett visst parti eftersom man ansåg sig själv tillhöra en viss social klass då ens föräldrar brukade göra likadant eller att ens yrke var i linje med vissa klassideal. I Europa finns trenden med att färre identifierar sig som enbart liberaler, socialister eller konservativa. Här kan man tala om politikens ”uberisering” där fler människor organiserar sig i nätverk och communties på basis av sakfrågor och intressen.  

En framtida lösning för modernare demokrati blir därför att fler tillämpar ”flytande demokrati” som dels är en mix av direkt och representativ demokrati dels betyder att man kan rösta i olika sakfrågor under varje vecka eller månad istället för att bara rösta under valdagen.

Flytande demokrati innebär också att fler individer och organisationer kan känna sig representerade i de demokratiska samtals- och beslutsprocesserna. Det innebär även att väljarna kan rösta på förslag drivna av både individer och/eller av organisationer också genom röstdelegering. Till exempel har Naturskyddsföreningen fler medlemmar och Greta Thunberg fler följare än Miljöpartiet.

Sist men inte minst skulle flytande demokrati kunna innebär ett rättvisare system när det kommer till den institutionella relationen mellan individens frihet och offentlighetens storlek. Genom flytande demokrati tillämpas medskapande politiska processer där individer kan samarbeta i större omfattning i olika frågor samt direkt stödja och finansiera önskade lösningar.

I takt med den allt mer postindustriella, decentraliserade och digitaliserade samhällsutvecklingen behöver även demokratin förnyas inför 2030-talet. I sin tur innebär det möjligheter att fler individer kan vara involverade och medskapande i de demokratiska samtals- och beslutsprocesserna genom att individen kan rösta oftare på olika sakfrågor. Demokratin kommer att behöva fortsatt konstitutionalism på basis av frihet, mänskliga rättigheter och rättsstyre samtidigt som både majoriteter och minoriteter beroende på sakfrågan kan känna sig mer nöjda och rättvisare än i dagens primärt representativa system.


Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion

Gillade du texten? Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s