Author Archives: Vladan Lausevic

Identitetspolitik mer än invandring och religion

2020-talet är snart här men till skillnad från hur situationen såg ut under 2000-talets början är dagens debattklimat mer präglad av diskussioner om identitet och icke-ekonomiska frågor. Det är något som framför allt är en utmaning för vänsterorienterade och progressiva aktörer. Alla identitetsfrågor handlar inte om invandring och religion. Det kan handla om frågor rörande internet och integritet, som i

Läs mer

Valen i Europa är mer än framgångar för högerkollektivismen

Sedan hösten 2018 har flera val på nationell, regional eller delstatsnivå ägt rum i EU. Utifrån den utvecklingen går det att observera nya politiska trender. Dels att populistiska partier åtnjuter rekordhögt stöd i unionen. Och dels att progressiva aktörer som gröna, liberaler och pirater ökar i stöd medan större ”maktpartier” som de socialdemokratiska och konservativa får minskat stöd. Utvecklingen sker

Läs mer

Basinkomst på EU-nivå kan lösa fattigdomen

Tiggeri handlar om fattigdom och bör hanteras som ett ekonomiskt problem. Nästan var fjärde EU-medborgare anses enligt Eurostat som fattig eller i risken för fattigdom. Som värst är situationen i Bulgarien och Rumänien. För att reducera fattigdom behövs både mer ekonomisk frihet och liberalisering av nuvarande välfärdssystem. En framtida lösning för EU vore att införa basinkomst som når direkt till

Läs mer

Långläsning: Gal-Tan-skalan här för att stanna

GAL-TAN skalan (grön-alternativ-liberal versus traditionalist-auktoritär-nationalist) handlar främst om sociala, kulturella, klimatrelaterade och andra icke-ekonomiska frågor som flyktinginvandring och narkotikabruk. Det är en skala som baseras i hur politiska aktörer som partierna kommunicerar om samhället och människan. Mediala diskussioner om GAL-TAN skalan i Sverige har under perioden 2014–2018 berört ämnen som nationalism och kosmopolitism, väljarbeteenden och sympatiundersökningar, samt partiernas historia och framtida utveckling i

Läs mer

En friare framtid är större än medborgarskapstester

Medlemmarna i Liberalerna och Centerpartiet kan känna sig stolta över att partierna har fått igenom en stor del av sin politik i det så kallade Januariavtalet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men medan C:s kommunikation oftare förknippas med framgångar för öppenhet och frihet förknippas L:s kommunikation med förbud och ”kravpolitik” som medborgarskaptester. Om L ska bidra till att medskapa en friare

Läs mer

Fler måste få känna sig som vinnare i klimatomställningen

Gul rörelse, bruna skjortor, röda förslag och blå-grön regeringspolitik. Så kan de senaste politiska händelserna i Frankrike sammanfattas. Gilets Jaunes (de gula västarna) är en mångfaldig gräsrotsrörelse som efter omfattande kravaller har fått presidenten Emanuel Macron att backa från sina förslag om höjda skatter på fossildrivna fordon. Men faktum kvarstår att klimatvänliga reformer behövs. Detta kräver öppna demokratiska processer där fler

Läs mer

Bankerna bör ta sina egna varningar på allvar

”Klimatförändringarna är inte en teori, de är fakta” Så uttryckte sig Europeiska centralbankens (ECB) styrelseledamot Benoit Coeure under en klimat- och ekonomikonferens i Berlin (8/11). Det är första gången i historien som en högt uppsatt i ECB uttalar sig så tydligt om klimatfrågan. Eftersom ekonomin påverkar klimatet behöver finanspolitikens roll diskuteras mer under Europaparlamentsvalet. Även andra centralbanker, såsom den indonesiska, instämmer

Läs mer

Grattis Timbro och glöm inte att skapa nya idéer

Förr var det oftast endast vänstern som var emot globalisering. Idag är antiglobalisering vanligare bland högeraktörer eftersom allt fler pratar om globalisering i icke-ekonomiska termer, som migration och identifikation. Den borgerliga och marknadsliberala tankesmedjan Timbro fyllde nyligen 40 år i en tid som skiljer sig markant från 70-talet, när Timbro föddes. Sverige har gått från att vara ett socialistiskt modellsamhälle

Läs mer

EU bör bli ett klimatprojekt

Ekonomen Philippe van Parijs föreslår att en koldioxidskatt på EU-nivå kan användas till att delfinansiera en europeisk basinkomst på runt 250 euro till alla unionens invånare. Fler politiker bör betrakta EU som ett klimatprojekt. Den ekologiska utvecklingen hänger ihop med både tillkomsten av EU:s utrikestjänst och regleringen av den inre marknaden. EU kan exempelvis fokusera på att införa miljözoner. Eftersom

Läs mer
« Äldre poster