Efter några decenniers kamp och debatt har nu regeringen äntligen beslutat att lägga ner Bromma flygplats. Det är ett exempel på en lågt hängande frukt i svensk klimatpolitik. En no-brainer, om man vill fortsätta med anglicismerna.
Flygplatsen är idag en våt filt över Stockholms bostadsbyggande, den är olönsam och hålls igång med dina och mina skattepengar. Dess flygtrafik kan flyttas över till Arlanda flygplats, en trafik som dessutom har varit på nedåtgående i ett par år nu. Sannolikt innebär beslutet även att korta flygresor inom landet i högre grad undviks – det tar lite längre tid och är lite dyrare att åka till Arlanda. Det gör att tåget framstår som lite mer lockande. Elefanten i rummet är ju annars att pandemin har drivit fram en utveckling där digitala möten och utbildningar gör behovet av jobbresor betydligt mindre. Det är ett beslut som alltså får sägas vara fullt rimligt både för de som värnar klimatet, de som vill optimera markanvändningen i storstäderna och de som anser att staten inte ska ge konstgjord andning till särskilda branscher och företag.
Trots det reagerar flera partier och debattörer på ett förutsägbart negativt sätt. Moderaterna anser det vara en ”katastrof” och Liberalerna vill utveckla Bromma till en ”klimatsmart flygplats”, en självmotsägelse om det någonsin fanns någon. Borgerliga partier har på senare tid lagt ner sin själ i att pumpa in skattepengar i olönsamma flygplatser i till exempel Västerås, Norrköping och Ängelholm, städer som har nära till flera andra flygplatser. Nu vill man fortsätta göra det i Stockholm.
Att det här beslutet, rimligt ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv, väcker så mycket ont blod är oroväckande. Att stänga en överflödig flygplats är ju ett enkelt klimatbeslut, med få förlorare. Trots det har det tagit decennier av grönt kampanjande för att det här skulle hända. Ska vi sänka våra utsläpp lika mycket som krävs kommer vi behöva hantera betydligt svårare beslut.
När nu EU och USA bestämmer sig för att sätta mål om att minska utsläppen med 40-50% till 2030 måste man förstå att det inte alltid kommer att vara så här smärtfritt. Det kommer att kosta pengar, både för stater, företag och individer. Vi kommer inte kunna resa som vi har gjort, inte handla som vi har gjort och inte äta som vi har gjort. Ju tidigare vi kommer till den insikten, desto mindre smärtsam kommer den att bli. Men snart har vi slut på lågt hängande frukter som Bromma. Det är dags att fler börjar inse det.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Efter några decenniers kamp och debatt har nu regeringen äntligen beslutat att lägga ner Bromma flygplats. Det är ett exempel på en lågt hängande frukt i svensk klimatpolitik. En no-brainer, om man vill fortsätta med anglicismerna.
Flygplatsen är idag en våt filt över Stockholms bostadsbyggande, den är olönsam och hålls igång med dina och mina skattepengar. Dess flygtrafik kan flyttas över till Arlanda flygplats, en trafik som dessutom har varit på nedåtgående i ett par år nu. Sannolikt innebär beslutet även att korta flygresor inom landet i högre grad undviks – det tar lite längre tid och är lite dyrare att åka till Arlanda. Det gör att tåget framstår som lite mer lockande. Elefanten i rummet är ju annars att pandemin har drivit fram en utveckling där digitala möten och utbildningar gör behovet av jobbresor betydligt mindre. Det är ett beslut som alltså får sägas vara fullt rimligt både för de som värnar klimatet, de som vill optimera markanvändningen i storstäderna och de som anser att staten inte ska ge konstgjord andning till särskilda branscher och företag.
Trots det reagerar flera partier och debattörer på ett förutsägbart negativt sätt. Moderaterna anser det vara en ”katastrof” och Liberalerna vill utveckla Bromma till en ”klimatsmart flygplats”, en självmotsägelse om det någonsin fanns någon. Borgerliga partier har på senare tid lagt ner sin själ i att pumpa in skattepengar i olönsamma flygplatser i till exempel Västerås, Norrköping och Ängelholm, städer som har nära till flera andra flygplatser. Nu vill man fortsätta göra det i Stockholm.
Att det här beslutet, rimligt ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv, väcker så mycket ont blod är oroväckande. Att stänga en överflödig flygplats är ju ett enkelt klimatbeslut, med få förlorare. Trots det har det tagit decennier av grönt kampanjande för att det här skulle hända. Ska vi sänka våra utsläpp lika mycket som krävs kommer vi behöva hantera betydligt svårare beslut.
När nu EU och USA bestämmer sig för att sätta mål om att minska utsläppen med 40-50% till 2030 måste man förstå att det inte alltid kommer att vara så här smärtfritt. Det kommer att kosta pengar, både för stater, företag och individer. Vi kommer inte kunna resa som vi har gjort, inte handla som vi har gjort och inte äta som vi har gjort. Ju tidigare vi kommer till den insikten, desto mindre smärtsam kommer den att bli. Men snart har vi slut på lågt hängande frukter som Bromma. Det är dags att fler börjar inse det.
Dela det här:
Gilla detta: