Kryptovalutan Bitcoin kräver mer energi än vissa länder, som Österrike och Grekland. På det sättet är kritiken som riktar sig mot kryptovalutor ofta befogad rörande dess negativa påverkan på klimatet och hållbarhet. Det gäller i synnerhet just Bitcoin, världens mest använda och dominerande kryptovaluta. Samtidigt är kryptovalutor en viktig pusselbit i framtidens utveckling, inte minst i de ekonomiska samspel och handel som behöver bli grönare.
Under de senaste månaderna har det skrivits mycket negativt om kryptovalutan Bitcoin. Inte minst blev Bitcoin uppmärksammad när företaget Tesla, ägd av den kände entreprenören Elon Musk, i februari beslutade att Tesla köper in Bitcoin till ett värde för 1,5 miljarder amerikanska dollar.
Efter köpet riktades mycket kritik mot Tesla eftersom företaget genom åren har presenterat sig som klimatvänligt och verksamma för hållbarhet. Med tanke på det ökade ekologiska fotavtrycket för Tesla har Musk i efterhand sagt att företaget inte kommer använda sig av Bitcoin och istället använda sig av en annan valuta som heter Dogecoin.
Kritiken mot Bitcoin är överlag befogad när det kommer till kryptovalutans ekologiska fotavtryck och bidrag till höga utsläppsnivåer. De senaste årens forskning visar bland annat att Bitcoins funktion kräver mer elenergi än vissa länder som Österrike och Grekland.
När Bitcoin tillkom i slutet av 2000-talet var valutan mindre känd än idag och hade lägre utsläppsnivåer i relation till den totala användningen och elförbrukningen. Samtidigt som de första undersökningarna om Bitcoins klimatpåverkan började dyka upp under mitten av 2010-talet har argumentet för Bitcoin varit att valutan med tiden skulle bli grönare. Tyvärr har det inte skett, vilket har lett till fler krav på att Bitcoin borde förbjudas eller beskattas med särskilda koldioxidskatter.
Här finns det dock flera problem, inte minst med tanke på att Bitcoin har gjort mycket nytta globalt rörande personlig frihet och mänskliga rättigheter i länder som Venezuela och Belarus. Till Bitcoins försvar bör det också sägas att valutan inte har orsakat total energibrist i världen som vissa studier och debattörer tidigare hävdade. Inte heller går det att förbjuda kryptovalutor i praktiken, eftersom det skulle vara tekniskt svårt för regeringar att effektivt verkställa sådana förbud.
Förslag om särskilda skatter för Bitcoin och andra kryptovalutor kan låta progressivt och lockande men är inte utan problem. Till exempel skulle liknande resonemang om energiförbrukning kunna användas om e-post, Instagram stories eller kreditkort. Eller vår globala Internetanvändning i stort.
Den klimatrelaterade kritiken mot Bitcoin bygger framför allt på att dess system för beräkning, validering och transaktioner kräver enorma mängder av el. Denna process är känd som “mining” där många datorer tillsammans verifierar transaktioner genom matematiska samspel och koder. Det har till exempel beräknats att en enda Bitcointransaktion genererar samma mängd koldioxid som 700 000-750 000 transaktioner med ett Visakort.
Om Bitcoin ska vara en del av framtidens lösning för klimatomställningen istället för att vara en del av problemet är alternativet att bli grönare på riktigt. I sin tur kräver det att Bitcoins användare tillsammans försöker komma överens om hur Bitcoin skulle kunna fungera.
Om Bitcoin inte förändras kommer fler människor välja grönare mindre resurskrävande valutor som Seeds eller Tezos. I till exempel Seeds fall är valutan skapad för att gynna klimatprojekt och den globala omställningen medan Tezos använder sig av ett framställningssytem som kräver mycket mindre energi jämfört med Bitcoin.
Genom en demokratisk samtalsprocess skulle fler Bitcoinanvändare kunna komma överens om beslut som krävs för att Bitcoin ska kunna bli en klimatvänlig valuta. Till exempel ifall andra och mindre resurskrävande valideringssystem borde användas? Eller om Bitcoins-“miners”, alltså individer som framställer Bitcoin, ska få stöd att ställa om sina energisystem till grönare elproduktion?
I grunden hänger Bitcoins framtid på communityt och användarna. Decentraliseringen handlar även om att fler människor ska kunna samspela friare och demokratiskt utan involvering av offentliga institutioner eller centraliserade mellanhänder som banker. Med tanke på att klimatfrågan är en överlevnadsfråga för mänskligheten bör även Bitcoins användare försöka komma överens om hur Bitcoin ska kunna existera i takt med framtidens hållbara och klimatvänliga utveckling.
Vladan Lausevic, debattör och skribent på Grön Opinion.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Kryptovalutan Bitcoin kräver mer energi än vissa länder, som Österrike och Grekland. På det sättet är kritiken som riktar sig mot kryptovalutor ofta befogad rörande dess negativa påverkan på klimatet och hållbarhet. Det gäller i synnerhet just Bitcoin, världens mest använda och dominerande kryptovaluta. Samtidigt är kryptovalutor en viktig pusselbit i framtidens utveckling, inte minst i de ekonomiska samspel och handel som behöver bli grönare.
Under de senaste månaderna har det skrivits mycket negativt om kryptovalutan Bitcoin. Inte minst blev Bitcoin uppmärksammad när företaget Tesla, ägd av den kände entreprenören Elon Musk, i februari beslutade att Tesla köper in Bitcoin till ett värde för 1,5 miljarder amerikanska dollar.
Efter köpet riktades mycket kritik mot Tesla eftersom företaget genom åren har presenterat sig som klimatvänligt och verksamma för hållbarhet. Med tanke på det ökade ekologiska fotavtrycket för Tesla har Musk i efterhand sagt att företaget inte kommer använda sig av Bitcoin och istället använda sig av en annan valuta som heter Dogecoin.
Kritiken mot Bitcoin är överlag befogad när det kommer till kryptovalutans ekologiska fotavtryck och bidrag till höga utsläppsnivåer. De senaste årens forskning visar bland annat att Bitcoins funktion kräver mer elenergi än vissa länder som Österrike och Grekland.
När Bitcoin tillkom i slutet av 2000-talet var valutan mindre känd än idag och hade lägre utsläppsnivåer i relation till den totala användningen och elförbrukningen. Samtidigt som de första undersökningarna om Bitcoins klimatpåverkan började dyka upp under mitten av 2010-talet har argumentet för Bitcoin varit att valutan med tiden skulle bli grönare. Tyvärr har det inte skett, vilket har lett till fler krav på att Bitcoin borde förbjudas eller beskattas med särskilda koldioxidskatter.
Här finns det dock flera problem, inte minst med tanke på att Bitcoin har gjort mycket nytta globalt rörande personlig frihet och mänskliga rättigheter i länder som Venezuela och Belarus. Till Bitcoins försvar bör det också sägas att valutan inte har orsakat total energibrist i världen som vissa studier och debattörer tidigare hävdade. Inte heller går det att förbjuda kryptovalutor i praktiken, eftersom det skulle vara tekniskt svårt för regeringar att effektivt verkställa sådana förbud.
Förslag om särskilda skatter för Bitcoin och andra kryptovalutor kan låta progressivt och lockande men är inte utan problem. Till exempel skulle liknande resonemang om energiförbrukning kunna användas om e-post, Instagram stories eller kreditkort. Eller vår globala Internetanvändning i stort.
Den klimatrelaterade kritiken mot Bitcoin bygger framför allt på att dess system för beräkning, validering och transaktioner kräver enorma mängder av el. Denna process är känd som “mining” där många datorer tillsammans verifierar transaktioner genom matematiska samspel och koder. Det har till exempel beräknats att en enda Bitcointransaktion genererar samma mängd koldioxid som 700 000-750 000 transaktioner med ett Visakort.
Om Bitcoin ska vara en del av framtidens lösning för klimatomställningen istället för att vara en del av problemet är alternativet att bli grönare på riktigt. I sin tur kräver det att Bitcoins användare tillsammans försöker komma överens om hur Bitcoin skulle kunna fungera.
Om Bitcoin inte förändras kommer fler människor välja grönare mindre resurskrävande valutor som Seeds eller Tezos. I till exempel Seeds fall är valutan skapad för att gynna klimatprojekt och den globala omställningen medan Tezos använder sig av ett framställningssytem som kräver mycket mindre energi jämfört med Bitcoin.
Genom en demokratisk samtalsprocess skulle fler Bitcoinanvändare kunna komma överens om beslut som krävs för att Bitcoin ska kunna bli en klimatvänlig valuta. Till exempel ifall andra och mindre resurskrävande valideringssystem borde användas? Eller om Bitcoins-“miners”, alltså individer som framställer Bitcoin, ska få stöd att ställa om sina energisystem till grönare elproduktion?
I grunden hänger Bitcoins framtid på communityt och användarna. Decentraliseringen handlar även om att fler människor ska kunna samspela friare och demokratiskt utan involvering av offentliga institutioner eller centraliserade mellanhänder som banker. Med tanke på att klimatfrågan är en överlevnadsfråga för mänskligheten bör även Bitcoins användare försöka komma överens om hur Bitcoin ska kunna existera i takt med framtidens hållbara och klimatvänliga utveckling.
Vladan Lausevic, debattör och skribent på Grön Opinion.
Dela det här:
Gilla detta: