Klimat och miljö

Grå reformer med grönt resultat skapar de nya jobben

Grön politik håller på att blåsa liv i svensk industri. Flera framsynta reformer gör att jobb skapas där de behövs som mest, samtidigt som det kapar utsläppen, skriver Anders Nilsson.

Gällivare en måndagkväll efter stängning är ingen hektisk plats. Affärsverksamheterna i centrum består nästan uteslutande av frisersalonger och pizzerior, ett tecken på en stadskärna som kippar efter andan. Jag strosar längs Storgatan då en enorm, nybyggd och knallröd byggnad plötsligt tornar upp sig. Mitt emot har ett annat jättebygge påbörjats, även om det än så länge mest är en stor grop. En gymnasieskola är klar och en gigantisk sporthall i trä ska det bli. Förhoppningen är att det ska blåsa nytt liv i stadskärnan.

Kunskapshuset i Gällivare. Foto: Anders Bobert

Själva kommunen som sådan har redan vind i seglen. De nya pampiga byggnaderna är tydliga symboler för en byggd med självförtroende. Nya gruvor och etableringen av världens första anläggning för fossilfritt stål, Hybrit, skapar helt plötsligt tusentals arbetstillfällen i en kommun vars befolkning har minskat oavbrutet i 60 år. Tar man som jag nattåget söderut passerar man Boden, där H2 Green Steel etablerar en konkurrerande fossilfri stålproduktion som beräknas kunna ge ett par tusen arbetstillfällen. I Luleå har Facebooks etablering av en serverhall gett cirka 350 nya jobb. I Skellefteå skapar batteritillverkaren Northvolts etablering en flyttvåg till staden som kommunalråden nog knappast kunnat önska sig i sin vildaste fantasi. Även utanför norra Norrland skapas arbeten i den nyindustrialisering som sveper över landet: Hybrit-projektet ger jobb på SSAB i Oxelösund, H2 Green Steels vätgas ska produceras i Hofors och Northvolts forskningsdel etableras i Västerås.

Den här utvecklingen hade knappast hänt utan grön politik. Den gemensamma nämnaren är ofta satsningen Industriklivet. Den införde regeringen, med Isabella Lövin i spetsen, 2018 för att stötta industrins omställning till fossilfri produktion. Det ger inte bara sådant som nya jobb i Gällivare – stålproduktionen genererar en tiondel av Sveriges koldioxidutsläpp, så det är välmotiverat ur klimatsynpunkt. Men det finns även andra reformer som har bidragit till utvecklingen. Miljöpartiet lyckades driva igenom ”The Swedish Proposal” i EU för några år sedan, vilket i korthet innebär att priset på utsläppsrätter hela tiden stiger. Från 5 euro per ton då till cirka 55 euro nu. Det betyder att stora företag har kniven mot strupen och tvingas ställa om för att förbli lönsamma. Företag som Northvolt och Facebook vill dessutom skylta med att de använder förnybar energi och väljer följaktligen att etablera sig i ett land som satsar på just det.

När mitt nattåg når Gävle ösregnar det. Det blir 162 millimeter regn på ett dygn, ungefär lika mycket som det brukar regna på två månader. Översvämningen läggs till raden av extremväderhändelser som under sommaren har påmint oss om att klimatkrisen redan är här. Ropen på att politiker ”måste göra något” åt klimatet är rättmätiga, men ofta ganska vaga. Konkreta reformer som The Swedish Proposal och Industriklivet är ofta lite grå och ger få rubriker när de genomförs. Tur då att de ger desto större utdelning när de väl är genomförda.

6 kommentarer på “Grå reformer med grönt resultat skapar de nya jobben

  1. Kjell Prytz

    För MP handlar klimatkrisen enbart om fossila utsläpp vilket denna artikel är ett exempel på. Bland annat skrivs att stålproduktionen står för en tiondel av landets utsläpp vilket är helt fel. Utsläppen från stålindustrin ligger på 6 Mton per år medan Sveriges totala utsläpp ligger på 130 Mton, 50 fossilt och 80 skogligt biogent. En tiondel får man om man försummar de skogligt biogena utsläppen.
    Klimatkrisen handlar dock om två delar. I ena änden finns den fossila förbränningen men i andra änden har vi skogsindustrin. Varför MP vägrar ta till sig skogsindustrins negativa klimatpåverkan är märkligt. Utsläppen är ju större från denna del. Det gamla argumentet om att biogena utsläpp skulle vara klimatneutrala gäller inte längre. De är klimatneutrala över en period på 100 år, vilket sträcker sig långt bortom klimatkrisens tidsramar.
    Detta har dock EU insett och därför ingår i EUs klimatlag uppdraget åt Sverige att stärka kolsänkan med till att börja med 11 Mton på årsbasis till 2030.
    Hur tänker sig MP att landet ska klara det? Oundvikligt innebär detta en minskning av de biogena utsläppen med 11 Mton. De stora utsläpparna är massabruken och värmeverken. Vilket väljer MP att avveckla? Eller vill ni avveckla EU-medlemskapet och strunta i klimatansvaret?

    Gilla

    • Siffrorna är från Naturvårdsverket och det finns förstås en diskussion om hur utsläpp ska beräknas och redovisas. Det kan till exempel vara en egen artikel på Grön Opinion om du vill skriva en sådan. Men det ju inte fokus för den här artikeln.

      Gilla

      • Kjell Prytz

        Nej, Naturvårdsverket är väldigt tydliga med att utsläppen från skogligt biogen förbränning är 50 Mton. Det du tittar på är energisektorn vilken bara redovisar fossila utsläpp.
        Din positiva syn på Hybrit är heller inte utan invändning. Det handlar alltså om att få bort 6 Mton i utsläpp, dvs. 5% av Sveriges utsläpp. Kostnaden för detta är 55 TWh el per år. Denna elmängd skulle räcka till att elektrifiera hela fordonstrafiken PLUS Sveriges uppvärmning. Detta motsvarar en besparing på nästan 40 Mton i utsläpp per år. Hybrit kan man därför på god grund ifrågasätta.

        Gilla

  2. Nej, det här är Naturvårdsverkets siffror (via EU ska sägas). Och det är hursomhelst inte poängen.

    Det är ett också ett rätt märkligt resonemang du för. Det här är en relativt billig och på sätt och vis enkel satsning för staten som ger stora utsläppsminskningar snabbt. Till skillnad från att elektrifiera hela fordonsflottan. Hybrit beräknas behöva 15 TWh el om året, enligt Energimyndigheten, inte 55. H2 Green Steel ytterligare 12 TWh.

    Gilla

    • Kjell Prytz

      Jo, de felaktiga utsläppssiffrorna du använder är en väldigt viktig poäng för de gör utsläppen från stålindustrin betydligt mindre andelsmässigt än vad du anger. Du, liksom övriga MP, vidhåller att biogena utsläpp inte ska räknas, i strid med EU och vetenskapen, och det är olyckligt. Visserligen har MP röstat nej till EUs klimatlag men MP måste rätta sig efter den nu eftersom det är även svensk lag. I princip jämställs biogena och fossila utsläpp här eftersom den kräver en ökad kolsänka samtidigt som minskade utsläpp. Jag kan bara hoppas att du som representant för MP läser på om detta och inser att Sverige har enorma biogena utsläpp som ska minska i samma takt som de fossila utsläppen.
      Här är Naturvårdsverkets siffror:
      https://www.dn.se/sverige/sa-forsvann-en-sjattedel-av-sveriges-utslapp-fran-statistiken/
      Du kan även gå till NVs utsläppsregister för att få de faktiska utsläppssiffrorna från varje anläggning. Bara Östrands massabruk släpper ut över 2 Mton per år. Sedan har vi 30 massabruk till i Sverige. Alla dessa gör klimatnytta enligt MP.

      Sedan får jag ge dig rätt om att min siffra på hur mycket el Hybrit är fel. Men även med din siffra är det en enorm energimängd som skulle kunna göra större nytta på annat håll. Hela fordonstrafiken till exempel kräver 20 TWh.

      Det som jag syftade på var hela vätgasprojektet, dvs. fler användare än bara Hybrit:
      https://www.dn.se/debatt/dags-for-sverige-att-satsa-stort-pa-fossilfri-vatgas/

      Det utlovades att idag ska MP lägga fram sin klimatpolitik. Jag hoppas att de då visar att de vill lämna sin vilsna syn på klimatkrisen och börjar arbeta efter klimatlagen.

      Gilla

Kommentarer är stängda.

%d bloggare gillar detta: