Vad utmärker grön ideologi? Ny antologi av Katarina Folkesson och Sofia Kamlund
Vad innebär det att vara grön? Vad särskiljer den gröna ideologin från liberalismen eller socialismen? En ny antologi försöker ge svar, skriver redaktörerna Katarina Folkesson och Sofia Kamlund.
Under vår tid som aktiva gröna har vi upplevt att det finns många frågetecken kring den ideologiska grunden i Miljöpartiets, och andra gröna partiers, politik. Frågar du en miljöpartist om hen är höger eller vänster får du ofta svaret “jag är grön”. Men vad innebär det att vara grön? Vilken ideologi vilar gröna partier sin politik på? Hur uppkom ideologin och hur appliceras den i praktiken? Vad skiljer den gröna ideologin från socialismen, liberalismen och andra ideologier?
Även om det finns många typer av partister oavsett politisk färg så tvivlar ingen på att en socialdemokrat har sin grund i socialismen, en liberal i liberalismen eller en kristdemokrat i konservatismen. Men att placera en miljöpartist är inte lika lätt, för den gröna ideologin är inte en av de där stora ideologier vi får lära oss om i skolan. Att miljö- och klimatfrågor har högsta prioritet för gröna är det ingen som ifrågasätter, men sen då? Varför inte driva de frågorna inom andra ideologier?
De här frågorna behöver besvaras, eller åtminstone diskuteras. Men i litteraturen finns ett tomrum. Gröna tänkare har skrivit ideologiska texter, men det saknas en bok som reder ut och sammanfattar vad den gröna ideologin faktiskt är. Vi hoppas nu kunna fylla en del av det tomrummet med En bok om grön ideologi.
När Miljöpartiet firar 40-årsjubileum i höst passar vi på att lansera en antologi om grön ideologi med författare som Gustav Fridolin, Amanda Lind, Eva Goës, Åsa Lindhagen och Lorentz Tovatt. Boken tar upp baskunskaper som ideologins historia, gröna tänkare och olika inriktningar inom ideologin. Men den för också ideologiska diskussioner i essäform. Till exempel finns det olika syn på hur långt tillväxtkritiken ska gå och hur mycket decentralisering som är bra för demokratin. Vår bok visar på hur ideologin ser ut i teorin, men applicerar den också på politiska sakfrågor för att ge exempel på hur ideologin ser ut i praktiken.
Arbetet med boken har väckt många tankar hos oss redaktörer. Framförallt har vi båda förstått varför det så ofta blir interna debatter och ibland till och med bråk i Miljöpartiets interna forum. Sofia har fått större förståelse för att alla gröna inte håller med henne om att teknikutveckling är det bästa för klimatet och Katarina har fått fler perspektiv på frågan om ekonomisk tillväxt. Ingen av oss är kärnkraftsförespråkare, men vi förstår att det finns ekomodernister som tycker att fjärde generationens kärnkraft är ett reellt alternativ för att snabbare ta oss ur klimatkrisen. Ingen av oss lever särskilt nära naturen, men vi respekterar djupekologernas strävan efter ett liv där människan visar större hänsyn för naturens begränsningar.
En sak har i alla fall blivit tydligt: vi är definitivt gröna och det finns plats för oss båda i den gröna ideologin, även när vi inte ens håller med varandra. För det har vi också upptäckt kan hända under processens gång. Till exempel uppstod en diskussion kring en formulering om friskolor och huruvida det är förenligt med grön ideologi att låta bolag driva skolor. Sofia tyckte att bolag i sig inte är något negativt utan att problemet uppstår när de plockar ut vinst från verksamheten, medan Katarina tyckte att bolagens inneboende vinstintresse gör att de inte hör hemma i skolan från första början. Som tur är lyckades vi kompromissa och enas om en formulering vi båda var nöjda med – utan att någon av oss behövde ge vika och svika våra ideal.
För det är något vi är stolta över att vi gröna är bra på. Vi gröna står upp för våra ideal och duckar inte för konflikter när vi ställs inför tuffa vägval i politiken. Vi vet att kompromisser kan vara smärtsamma, att det tar emot att gå med på eftergifter på ett håll för att få vinster på ett annat. Men konflikter till trots – när det väl gäller har vi gröna ändå oftast en vilja till försoning. I slutändan kommer vi samman för att steg för steg ta oss närmare vår gröna vision.
En bok om grön ideologi släpps i höst.
Sofia Kamlund och Katarina Folkesson, redaktörer för En bok om grön ideologi.
Grön Opinion 
Under vår tid som aktiva gröna har vi upplevt att det finns många frågetecken kring den ideologiska grunden i Miljöpartiets, och andra gröna partiers, politik. Frågar du en miljöpartist om hen är höger eller vänster får du ofta svaret “jag är grön”. Men vad innebär det att vara grön? Vilken ideologi vilar gröna partier sin politik på? Hur uppkom ideologin och hur appliceras den i praktiken? Vad skiljer den gröna ideologin från socialismen, liberalismen och andra ideologier?
Även om det finns många typer av partister oavsett politisk färg så tvivlar ingen på att en socialdemokrat har sin grund i socialismen, en liberal i liberalismen eller en kristdemokrat i konservatismen. Men att placera en miljöpartist är inte lika lätt, för den gröna ideologin är inte en av de där stora ideologier vi får lära oss om i skolan. Att miljö- och klimatfrågor har högsta prioritet för gröna är det ingen som ifrågasätter, men sen då? Varför inte driva de frågorna inom andra ideologier?
De här frågorna behöver besvaras, eller åtminstone diskuteras. Men i litteraturen finns ett tomrum. Gröna tänkare har skrivit ideologiska texter, men det saknas en bok som reder ut och sammanfattar vad den gröna ideologin faktiskt är. Vi hoppas nu kunna fylla en del av det tomrummet med En bok om grön ideologi.
När Miljöpartiet firar 40-årsjubileum i höst passar vi på att lansera en antologi om grön ideologi med författare som Gustav Fridolin, Amanda Lind, Eva Goës, Åsa Lindhagen och Lorentz Tovatt. Boken tar upp baskunskaper som ideologins historia, gröna tänkare och olika inriktningar inom ideologin. Men den för också ideologiska diskussioner i essäform. Till exempel finns det olika syn på hur långt tillväxtkritiken ska gå och hur mycket decentralisering som är bra för demokratin. Vår bok visar på hur ideologin ser ut i teorin, men applicerar den också på politiska sakfrågor för att ge exempel på hur ideologin ser ut i praktiken.
Arbetet med boken har väckt många tankar hos oss redaktörer. Framförallt har vi båda förstått varför det så ofta blir interna debatter och ibland till och med bråk i Miljöpartiets interna forum. Sofia har fått större förståelse för att alla gröna inte håller med henne om att teknikutveckling är det bästa för klimatet och Katarina har fått fler perspektiv på frågan om ekonomisk tillväxt. Ingen av oss är kärnkraftsförespråkare, men vi förstår att det finns ekomodernister som tycker att fjärde generationens kärnkraft är ett reellt alternativ för att snabbare ta oss ur klimatkrisen. Ingen av oss lever särskilt nära naturen, men vi respekterar djupekologernas strävan efter ett liv där människan visar större hänsyn för naturens begränsningar.
En sak har i alla fall blivit tydligt: vi är definitivt gröna och det finns plats för oss båda i den gröna ideologin, även när vi inte ens håller med varandra. För det har vi också upptäckt kan hända under processens gång. Till exempel uppstod en diskussion kring en formulering om friskolor och huruvida det är förenligt med grön ideologi att låta bolag driva skolor. Sofia tyckte att bolag i sig inte är något negativt utan att problemet uppstår när de plockar ut vinst från verksamheten, medan Katarina tyckte att bolagens inneboende vinstintresse gör att de inte hör hemma i skolan från första början. Som tur är lyckades vi kompromissa och enas om en formulering vi båda var nöjda med – utan att någon av oss behövde ge vika och svika våra ideal.
För det är något vi är stolta över att vi gröna är bra på. Vi gröna står upp för våra ideal och duckar inte för konflikter när vi ställs inför tuffa vägval i politiken. Vi vet att kompromisser kan vara smärtsamma, att det tar emot att gå med på eftergifter på ett håll för att få vinster på ett annat. Men konflikter till trots – när det väl gäller har vi gröna ändå oftast en vilja till försoning. I slutändan kommer vi samman för att steg för steg ta oss närmare vår gröna vision.
En bok om grön ideologi släpps i höst.
Sofia Kamlund och Katarina Folkesson, redaktörer för En bok om grön ideologi.
Dela det här:
Gilla detta: