Vår skribent Vladan Lausevic har nyligen intervjuat Nora Theorin, som är doktor på Göteborgs Universitet vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG. Hennes forskning har fokuserat mycket på attityder till invandring och mediernas roll rörande diskussioner om migration.
Hennes forskning ingår i boken “Migration och etnicitet. Perspektiv på mångfald i Sverige” om hur medier påverkar allmänhetens attityder till migration i Europa. Nora disputerade i november 2021 med avhandlingen “Us Versus Them and the Role of the Media. The Influence of Media of Attitudes Toward Migration in Europe.” Nedan kan du läsa intervjun med henne.
- Vilka skillnader finns det i hur medier rapporterar om migration i relation till etnicitet? Brukar medier till exempel överlag skriva mer negativt om muslimer jämfört med kristna?
– Ja absolut. Det skiljer sig både rörande mängden och fokuset. Eftersom fokus rörande diskussioner om invandring handlar om migration som sker utanför Europa i världsregioner som Mellanöstern och Afrika.
– Den mediala rapporteringen skiljer sig också sakmässigt. Till exempel, invandrare som från Mellanöstern kopplas till säkerhet och hot, liksom till frågor rörande kultur och identitet. Rörande migration från andra EU-länder som Polen brukar det handla om att uppleva hot rörande ekonomi och arbetsmarknad, men generellt sett har många en mer positiv inställning till migration från andra europeiska länder jämfört med till exempel invandring från Afrika och Mellanöstern.
– Forskning indikerar också att alternativa medier riktar in sig på muslimer och framställer både muslimer och islam som ett identitetshot och ett säkerhetshot. Mina resultat tyder på att individer som läser alternativa medier utvecklar mer negativa attityder när det kommer till invandring från Afrika och Mellanöstern. Alternativa medier tycks också ha en större påverkan på människors attityder jämfört med traditionella medier.
- Vad finns det för vetenskapliga förklaringar utifrån psykologin om varför människor reagerar olika när det kommer till migration liksom individer som migrerar?
– Det finns socialpsykologiska mekanismer som spelar roll eftersom nyheter påverkar vår personliga psykologi då det finns olika typer av upplevd hot. Till exempel, upplevda kulturella hot handlar om upplevelser att kulturen, sammanhållningen, religionen ska påverkas negativt.
Utöver det finns det upplevda ekonomiska hot mot till exempel egna säkerheten liksom välfärden. I forskningen har man debatterat om det handlar mer om kultur eller ekonomi när det kommer till negativa attityder mot invandring.
Mediernas påverkan kan till exempel ta sig uttryck genom upplevelsen attinvandring och kriminalitet hänger starkt ihop. Det finns också för få studier som tittar på känslor och varför människor blir rädda eller arga utifrån det.
- Vilka faktorer förklarar varför det finns skillnader mellan länder i hur medier överlag rapporterar om migration ?
– Jag har tittat mer på effekterna på olika typer av rapportering. Det som tidigare forskning har visat är att samspelet är komplext. Medier är en del av sin kontext med aktörer runt omkring. Så man påverkas mycket av det politiska landskapet och interna faktorer rörande mediala villkor.
Jag bedömer därför att det handlar just mycket om politik och dom länderna som ingår i min studie har olika grader av pressfrihet som till exempel när man jämför Sverige med Ungern. I Sverige är fler medier mer oberoende och självständiga.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Vår skribent Vladan Lausevic har nyligen intervjuat Nora Theorin, som är doktor på Göteborgs Universitet vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG. Hennes forskning har fokuserat mycket på attityder till invandring och mediernas roll rörande diskussioner om migration.
Hennes forskning ingår i boken “Migration och etnicitet. Perspektiv på mångfald i Sverige” om hur medier påverkar allmänhetens attityder till migration i Europa. Nora disputerade i november 2021 med avhandlingen “Us Versus Them and the Role of the Media. The Influence of Media of Attitudes Toward Migration in Europe.” Nedan kan du läsa intervjun med henne.
– Ja absolut. Det skiljer sig både rörande mängden och fokuset. Eftersom fokus rörande diskussioner om invandring handlar om migration som sker utanför Europa i världsregioner som Mellanöstern och Afrika.
– Den mediala rapporteringen skiljer sig också sakmässigt. Till exempel, invandrare som från Mellanöstern kopplas till säkerhet och hot, liksom till frågor rörande kultur och identitet. Rörande migration från andra EU-länder som Polen brukar det handla om att uppleva hot rörande ekonomi och arbetsmarknad, men generellt sett har många en mer positiv inställning till migration från andra europeiska länder jämfört med till exempel invandring från Afrika och Mellanöstern.
– Forskning indikerar också att alternativa medier riktar in sig på muslimer och framställer både muslimer och islam som ett identitetshot och ett säkerhetshot. Mina resultat tyder på att individer som läser alternativa medier utvecklar mer negativa attityder när det kommer till invandring från Afrika och Mellanöstern. Alternativa medier tycks också ha en större påverkan på människors attityder jämfört med traditionella medier.
– Det finns socialpsykologiska mekanismer som spelar roll eftersom nyheter påverkar vår personliga psykologi då det finns olika typer av upplevd hot. Till exempel, upplevda kulturella hot handlar om upplevelser att kulturen, sammanhållningen, religionen ska påverkas negativt.
Utöver det finns det upplevda ekonomiska hot mot till exempel egna säkerheten liksom välfärden. I forskningen har man debatterat om det handlar mer om kultur eller ekonomi när det kommer till negativa attityder mot invandring.
Mediernas påverkan kan till exempel ta sig uttryck genom upplevelsen attinvandring och kriminalitet hänger starkt ihop. Det finns också för få studier som tittar på känslor och varför människor blir rädda eller arga utifrån det.
– Jag har tittat mer på effekterna på olika typer av rapportering. Det som tidigare forskning har visat är att samspelet är komplext. Medier är en del av sin kontext med aktörer runt omkring. Så man påverkas mycket av det politiska landskapet och interna faktorer rörande mediala villkor.
Jag bedömer därför att det handlar just mycket om politik och dom länderna som ingår i min studie har olika grader av pressfrihet som till exempel när man jämför Sverige med Ungern. I Sverige är fler medier mer oberoende och självständiga.
Dela det här:
Gilla detta: