3. Ett demokratiskt valt världsparlament som kompletterar det mellanstatliga FN-systemet. Det skulle kunna bli historiens första demokratiska institution som representerar hela världens befolknings intressen i frågor om klimat och handel.
Diskussioner om globalisering brukar väcka starka känslor. Nästan 30 år efter kalla krigets slut kan människor se sig som globaliseringens vinnare eller förlorare.
Under de senaste åren har det gjorts mycket forskning om globaliseringens positiva och negativa effekter. För den som har förlorat sitt jobb eller ser flyktingar som ett hot blir det svårt att se den globala utvecklingen som en möjlighet. Men världen har faktiskt blivit rikare och fredligare tack vare globala framsteg. Den liberale debattören och idéhistorikern Johan Norberg tar i sin bok Progress upp exempel om reducerad fattigdom i folkrika länder som Kina och Indien. Enligt Norberg finns det flera skäl att se fram emot framtidens världsutveckling.
En mer kritisk samtidssyn på den globala utvecklingen går att finna i World Inequality Report, skriven av bland andra den vänsterorienterade ekonomen Thomas Piketty. Rapporten säger att globaliseringen under de senaste 40 åren har förvisso lett till större jämlikhet mellan länder och regioner men också till större ojämlikhet inom dessa. Här har Europa klarat sig bättre jämfört med Kina och USA där större ojämlikhet råder, bland annat på grund av brister i välfärdssystemet.
Den stora frågan för den fortsatta globala utvecklingen blir om hur fler människor kan känna sig som vinnare och hur stora utmaningar, såsom klimathotet och ojämlikhet mellan människor, kan lösas.
Jag har utformat tio förslag och idéer om hur världen borde utvecklas under 2020-talet:
- Människor i svåra situationer behöver grundläggande ekonomisk trygghet för att ha råd med mat, boende och transport. Basinkomst till den som saknar intäkter, som till skillnad från bidrag inte kräver någon motprestation från mottagaren, kan göra enorm skillnad genom direkta pengar för individens basala behov.
- Ett globalt skattesystem på koldioxidutsläpp. På det sättet skulle FN:s klimatfond och projekt för Agenda 2030 kunna finansieras bättre.
- Ett demokratiskt valt världsparlament som kompletterar det mellanstatliga FN-systemet. Det skulle kunna bli historiens första demokratiska institution som representerar hela världens befolknings intressen i frågor om klimat och handel.
- Mänsklig säkerhet som global norm. Stater kan ha tydligare ansvar för alla människor som befinner sig inom dess gränser. Likaså bör FN ha permanent stående fredsbevarande styrkor att använda direkt för att hindra krig och trygga fred.
- Global fri rörlighet. Det skulle höja världens välstånd och reducera fattigdom om fler människor lättare kunde röra sig för jobb och studier mellan länder och regioner. Här kan Europeiska Unionen och Afrikanska Unionen visa föredöme genom nya migrationsavtal.
- Världsmedborgarskap bör införas, baserat på universella friheter, rättigheter och skyldigheter. Medborgarskapet baseras på respekt för alla människors rätt till liv, värdighet och ägande. En global ID-handling skulle kunna underlätta för fri rörlighet och samspel mellan människor samt stärka känslan av ett globalt samhällskontrakt och gemenskap.
- Kärnvapen ska bort. Massförstörelsevapen av olika slag hör till historiens soptipp. Kärnvapen är ett hot mot mänskligheten, djuren, växterna och hela jorden i sig. I framtiden ska det inte finnas några vapensystem som kan förstöra vår planet.
- Världsmedvetenhet. I hela världen borde grundskolor och gymnasier undervisa om mänsklighetens historia och global kultur. Gemensamma ämnen som utformas med hjälp av globala institutioner, såsom på FN:s UN University, skulle kunna ge miljarder människor samma berättelser och referensramar.
- Grön ekonomi. Framtidens norm borde vara att skattesystemen för finansieringen av det allmänna bygger på grön skatteväxling. Det innebär reducerade skatter på arbete och inkomster samt fokus på beskattning av konsumtion och miljöförstöring.
- Inför framtiden behövs en ny global deklaration om rättigheter som utöver människor också ska inkludera djuren.
Vladan Lausevic, skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Stötta oss gärna genom att swisha till 123 314 5307.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Diskussioner om globalisering brukar väcka starka känslor. Nästan 30 år efter kalla krigets slut kan människor se sig som globaliseringens vinnare eller förlorare.
Under de senaste åren har det gjorts mycket forskning om globaliseringens positiva och negativa effekter. För den som har förlorat sitt jobb eller ser flyktingar som ett hot blir det svårt att se den globala utvecklingen som en möjlighet. Men världen har faktiskt blivit rikare och fredligare tack vare globala framsteg. Den liberale debattören och idéhistorikern Johan Norberg tar i sin bok Progress upp exempel om reducerad fattigdom i folkrika länder som Kina och Indien. Enligt Norberg finns det flera skäl att se fram emot framtidens världsutveckling.
En mer kritisk samtidssyn på den globala utvecklingen går att finna i World Inequality Report, skriven av bland andra den vänsterorienterade ekonomen Thomas Piketty. Rapporten säger att globaliseringen under de senaste 40 åren har förvisso lett till större jämlikhet mellan länder och regioner men också till större ojämlikhet inom dessa. Här har Europa klarat sig bättre jämfört med Kina och USA där större ojämlikhet råder, bland annat på grund av brister i välfärdssystemet.
Den stora frågan för den fortsatta globala utvecklingen blir om hur fler människor kan känna sig som vinnare och hur stora utmaningar, såsom klimathotet och ojämlikhet mellan människor, kan lösas.
Jag har utformat tio förslag och idéer om hur världen borde utvecklas under 2020-talet:
Vladan Lausevic, skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Stötta oss gärna genom att swisha till 123 314 5307.
Dela det här:
Gilla detta: