Det blir ironiskt när ansatsen är att försvara Sverige mot hot och resultatet blir att man bidrar till den högerpopulism som sannolikt innebär en betydligt större fara för vårt samhälle än exempelvis islamismen.
Så var vi där igen. Nätet sköljs över av förvrängd information och grova påhopp. Denna gång rör det lagen som ser till att ett antal ensamkommande som har hunnit bli vuxna under asylprocessen får stanna. Argast är Katerina Janouch, som bland annat kallar centerledaren Lööf för ”Sharia-Annie” och insinuerar att hon bryr sig mer om ”våldtäktsmän, terrorister och mördare” än svenska folket. Detta trots att enbart de som inte anses vara säkerhetsrisker eller kriminella omfattas av lagförslaget.
Janouchs tweet må vara extrem, men samma visa, fast i en mjukare tonart, spelas upp av mängder med tyckare, debattörer och politiker. Med hjälp av förvridna fakta och en föraktfull ton stämplas stora grupper, i detta fallet de afghanska ensamkommande ungdomarna, som farliga eller hemska och vår mesiga hantering av dem som svek, feghet eller ett hot mot allt ifrån tryggheten till hela välfärden.
Migrationspolitik är komplicerat, och det är fullt naturligt att det aktuella lagförslaget kritiseras. Men det är de hatiska och hånfulla övertonerna ifrån vad man kan kategorisera som den populistiska högern som jag har allt mindre tålamod med. Det börjar bli tröttsamt att alltid serveras samma världsbild där invandringen eller islam på ett eller annat sätt håller på att rasera samhället, där urspårad antirasism framställs som ett mycket större problem än rasism, där ”godhetssignalering” är den värsta synden och där någon sorts halvkorrupt ”PK-elit” – allt ifrån Public Service till politiker eller feminister – säljer ut Sverige.
Här är det viktigt att försöka hålla tungan rätt i mun. Det finns naturligtvis stora problem med såväl kriminalitet som islamism. Och samhället behöver kritiska röster som nagelfar allt ifrån situationen i våra förorter eller hur vi stöttar hedersvåldsutsatta till konsekvenserna av en generös migrationspolitik. Men när vissa av dessa röster konsekvent enbart serverar snäva och alarmistiska perspektiv där samhället framställs som hotat av invandring, islam eller ”pk-vänstern” så väljer man också att göda den högerpopulistiska världsbilden. Det gäller inte bara aktivister som Janouch som struntar i både sanningshalt och ton när hon skriver, utan även seriösa debattörer som text för text håller sig inom de faktamässiga ramarna. Och genomslaget är enormt, inte minst på sociala medier där den här sortens material sprids flitigt av allt ifrån vanliga arga människor som har gått i ”livets hårda skola” till ryska nättroll.
Det är en självklar rättighet att bilda opinion, men det blir ironiskt när ansatsen är att försvara Sverige mot hot och resultatet blir att man bidrar till den högerpopulism som sannolikt innebär en betydligt större fara för vårt samhälle än exempelvis islamismen, hur farlig radikal islam än må vara ur ett globalt perspektiv. Det finns inga exempel på västerländska demokratiska samhällssystem som är på väg att införa sharialagar. Högerpopulismen däremot regerar numera inte bara i länder som Ungern och Polen, utan även i världens enda supermakt USA med bland annat ökande polarisering, normaliserad rasism, attacker mot fria medier och statssanktionerad vetenskapsfientlighet som följd.
Även om vi har betydligt färre riskfaktorer är vi inte immuna mot den utvecklingen i Sverige heller. En allt starkare högerpopulism riskerar alltså inte bara att öka utsattheten för grupper som invandrare, minoriteter, aktiva feminister eller hbtq-personer och öka spänningarna i samhället. På sikt kan även vetenskapstro, upplysningsideal och sekularism som grundpelare i vårt samhällsbygge hotas. Man undrar hur många av dem som stryker den högerpopulistiska opinionen medhårs som inser att dom riskerar att undergräva några av de centrala värderingar som de i grunden sannolikt avsåg att försvara.
Martin Marmgren, polis och miljöpartist
Gillade du texten? Stötta oss gärna genom att swisha till 123 314 5307 för att vi ska kunna fortsätta med god journalistik.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Så var vi där igen. Nätet sköljs över av förvrängd information och grova påhopp. Denna gång rör det lagen som ser till att ett antal ensamkommande som har hunnit bli vuxna under asylprocessen får stanna. Argast är Katerina Janouch, som bland annat kallar centerledaren Lööf för ”Sharia-Annie” och insinuerar att hon bryr sig mer om ”våldtäktsmän, terrorister och mördare” än svenska folket. Detta trots att enbart de som inte anses vara säkerhetsrisker eller kriminella omfattas av lagförslaget.
Janouchs tweet må vara extrem, men samma visa, fast i en mjukare tonart, spelas upp av mängder med tyckare, debattörer och politiker. Med hjälp av förvridna fakta och en föraktfull ton stämplas stora grupper, i detta fallet de afghanska ensamkommande ungdomarna, som farliga eller hemska och vår mesiga hantering av dem som svek, feghet eller ett hot mot allt ifrån tryggheten till hela välfärden.
Migrationspolitik är komplicerat, och det är fullt naturligt att det aktuella lagförslaget kritiseras. Men det är de hatiska och hånfulla övertonerna ifrån vad man kan kategorisera som den populistiska högern som jag har allt mindre tålamod med. Det börjar bli tröttsamt att alltid serveras samma världsbild där invandringen eller islam på ett eller annat sätt håller på att rasera samhället, där urspårad antirasism framställs som ett mycket större problem än rasism, där ”godhetssignalering” är den värsta synden och där någon sorts halvkorrupt ”PK-elit” – allt ifrån Public Service till politiker eller feminister – säljer ut Sverige.
Här är det viktigt att försöka hålla tungan rätt i mun. Det finns naturligtvis stora problem med såväl kriminalitet som islamism. Och samhället behöver kritiska röster som nagelfar allt ifrån situationen i våra förorter eller hur vi stöttar hedersvåldsutsatta till konsekvenserna av en generös migrationspolitik. Men när vissa av dessa röster konsekvent enbart serverar snäva och alarmistiska perspektiv där samhället framställs som hotat av invandring, islam eller ”pk-vänstern” så väljer man också att göda den högerpopulistiska världsbilden. Det gäller inte bara aktivister som Janouch som struntar i både sanningshalt och ton när hon skriver, utan även seriösa debattörer som text för text håller sig inom de faktamässiga ramarna. Och genomslaget är enormt, inte minst på sociala medier där den här sortens material sprids flitigt av allt ifrån vanliga arga människor som har gått i ”livets hårda skola” till ryska nättroll.
Det är en självklar rättighet att bilda opinion, men det blir ironiskt när ansatsen är att försvara Sverige mot hot och resultatet blir att man bidrar till den högerpopulism som sannolikt innebär en betydligt större fara för vårt samhälle än exempelvis islamismen, hur farlig radikal islam än må vara ur ett globalt perspektiv. Det finns inga exempel på västerländska demokratiska samhällssystem som är på väg att införa sharialagar. Högerpopulismen däremot regerar numera inte bara i länder som Ungern och Polen, utan även i världens enda supermakt USA med bland annat ökande polarisering, normaliserad rasism, attacker mot fria medier och statssanktionerad vetenskapsfientlighet som följd.
Även om vi har betydligt färre riskfaktorer är vi inte immuna mot den utvecklingen i Sverige heller. En allt starkare högerpopulism riskerar alltså inte bara att öka utsattheten för grupper som invandrare, minoriteter, aktiva feminister eller hbtq-personer och öka spänningarna i samhället. På sikt kan även vetenskapstro, upplysningsideal och sekularism som grundpelare i vårt samhällsbygge hotas. Man undrar hur många av dem som stryker den högerpopulistiska opinionen medhårs som inser att dom riskerar att undergräva några av de centrala värderingar som de i grunden sannolikt avsåg att försvara.
Martin Marmgren, polis och miljöpartist
Gillade du texten? Stötta oss gärna genom att swisha till 123 314 5307 för att vi ska kunna fortsätta med god journalistik.
Dela det här:
Gilla detta: