Medlemmarna i Liberalerna och Centerpartiet kan känna sig stolta över att partierna har fått igenom en stor del av sin politik i det så kallade Januariavtalet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men medan C:s kommunikation oftare förknippas med framgångar för öppenhet och frihet förknippas L:s kommunikation med förbud och ”kravpolitik” som medborgarskaptester.
Om L ska bidra till att medskapa en friare framtid för mänskligheten behöver partiet presentera nya idéer och synsätt i frågor om medborgarskap och identifikation. I samband med att statens handlingsförmåga att institutionellt lösa flera problem begränsas måste även medborgerlighet utvecklas vidare i postnationell och kosmopolitisk riktning.
Öppenheten en styrka
Sverige brukar anses vara ett av världens mest globaliserade länder. Öppenheten har varit en viktig värdering i samhällsutvecklingen sedan det kalla krigets slut. Det utmärker sig i undersökningar om människors värderingar och i att Sverige, förutom krav på boendetid, inte tillämpar medborgarskapstester. Sådana tester har ofta tillkommit i andra delar av EU som resultat av socialt kontrollbehov och rädsla, inte minst i samband med invandring av individer från Mellanöstern och med muslimsk tro.
Eventuell förändring av det rådande systemet genom medborgarskapstester skulle bland annat innebära att ”djävulen sitter i detaljerna”. Tester måste formuleras med hänsyn till individens ålder, hälsotillstånd och intellektuella förmåga. Även om formuleringen i Januariavtalet handlar om att prov i svenska och samhällskunskap ska bidra till ett mer inkluderande samhälle är medborgarskapstester inte inkluderande i sig. I exempelvis Danmark och Lettland tillämpas medborgarskapstester för att exkludera så många individer som möjligt, framför allt de räknas som minoriteter.
Så länge länder existerar kommer landbaserade medborgarskap eller identitetshandlingar att existera. Men det förhindrar inte liberaler och andra politiska aktörer att argumentera för nya system och identifikationer. Tvärtom, liberala och progressiva idéer som global fri rörlighet och öppna gränser behöver nya förslag när det kommer till individen och institutioner. Eftersom liberaler genom historien har bejakat avnationaliserande processer som globalisering och europeisering bör man kunna erbjuda meningsfulla lösningar för en fortsatt progressiv utveckling i medborgerliga frågor.
Ett federalistiskt EU
Liberalerna utmärker sig idag som det enda riksdagspartiet som är för att EU utvecklas vidare till en federation. Det är ett steg i rätt riktning eftersom dagens primärt mellanstatliga styrning av unionen innebär sämre och otydlig maktdelning, begränsning och decentralisering än vad en federal union skulle kunna innebära.
I en federation skulle lokal suveränitet kunna tillämpas vid flyktingmottagning med fokus på lokala integrationspolicyn och ID-handlingar, inte minst i EU:s stora och kosmopolitiska städer. Det skulle innebära att människor lokalt engagerar sig och beslutar om hur integrationsprocesser bör ske ungefär som fallet varit i Åre under flyktingkrisen.

Att vara för en federal union betyder alltså att man främjar och opinionsbildar för vidareutveckling av europeiskt medborgarskap, demokrati och konstitutionalism. Som historiken Yuval Harari menar är EU:s utmaning i migrationsfrågan att de flesta i unionen inte identifierar sig som européer i första hand. Det vore faktiskt lättare för EU att hantera integrationen av flyktingar och asylsökande på basis av europeisk medborgerlighet.
Enligt filosofen Jürgen Habermas skulle EU-medborgaskapet kunna bli världens första riktiga postnationella medborgarskap, en institution som förenar fler människor och som kan inspirera andra världsregioner som Afrika att göra likadant på långsikt. En stark fördel med stärkt EU-medborgaskap vore också stärkta ”exit rights”. Nämligen att individen lättare kan flytta och bosätta sig inom unionen beroende på ens syn rörande skatter, företagande och välfärd.
Vidare, ju mer Europa integreras och liberaliseras ekonomiskt desto mer ökar attraktionskraften hos unionen vilket gör att fler människor i andra världsregioner har ambitioner att förverkliga sig i Europa under kortare eller längre tid. Det ger liberaler ett viktigt uppdrag att kämpa för mer frihet och öppenhet globalt sett som i fallet med idéer om världsmedborgarskap och digitala identifikationssystem.
Att göra världen mer fri och demokratisk samt att utöka individens suveränitet kräver bättre politik för identifikation både lokalt och globalt.
Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Medlemmarna i Liberalerna och Centerpartiet kan känna sig stolta över att partierna har fått igenom en stor del av sin politik i det så kallade Januariavtalet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men medan C:s kommunikation oftare förknippas med framgångar för öppenhet och frihet förknippas L:s kommunikation med förbud och ”kravpolitik” som medborgarskaptester.
Om L ska bidra till att medskapa en friare framtid för mänskligheten behöver partiet presentera nya idéer och synsätt i frågor om medborgarskap och identifikation. I samband med att statens handlingsförmåga att institutionellt lösa flera problem begränsas måste även medborgerlighet utvecklas vidare i postnationell och kosmopolitisk riktning.
Öppenheten en styrka
Sverige brukar anses vara ett av världens mest globaliserade länder. Öppenheten har varit en viktig värdering i samhällsutvecklingen sedan det kalla krigets slut. Det utmärker sig i undersökningar om människors värderingar och i att Sverige, förutom krav på boendetid, inte tillämpar medborgarskapstester. Sådana tester har ofta tillkommit i andra delar av EU som resultat av socialt kontrollbehov och rädsla, inte minst i samband med invandring av individer från Mellanöstern och med muslimsk tro.
Eventuell förändring av det rådande systemet genom medborgarskapstester skulle bland annat innebära att ”djävulen sitter i detaljerna”. Tester måste formuleras med hänsyn till individens ålder, hälsotillstånd och intellektuella förmåga. Även om formuleringen i Januariavtalet handlar om att prov i svenska och samhällskunskap ska bidra till ett mer inkluderande samhälle är medborgarskapstester inte inkluderande i sig. I exempelvis Danmark och Lettland tillämpas medborgarskapstester för att exkludera så många individer som möjligt, framför allt de räknas som minoriteter.
Så länge länder existerar kommer landbaserade medborgarskap eller identitetshandlingar att existera. Men det förhindrar inte liberaler och andra politiska aktörer att argumentera för nya system och identifikationer. Tvärtom, liberala och progressiva idéer som global fri rörlighet och öppna gränser behöver nya förslag när det kommer till individen och institutioner. Eftersom liberaler genom historien har bejakat avnationaliserande processer som globalisering och europeisering bör man kunna erbjuda meningsfulla lösningar för en fortsatt progressiv utveckling i medborgerliga frågor.
Ett federalistiskt EU
Liberalerna utmärker sig idag som det enda riksdagspartiet som är för att EU utvecklas vidare till en federation. Det är ett steg i rätt riktning eftersom dagens primärt mellanstatliga styrning av unionen innebär sämre och otydlig maktdelning, begränsning och decentralisering än vad en federal union skulle kunna innebära.
I en federation skulle lokal suveränitet kunna tillämpas vid flyktingmottagning med fokus på lokala integrationspolicyn och ID-handlingar, inte minst i EU:s stora och kosmopolitiska städer. Det skulle innebära att människor lokalt engagerar sig och beslutar om hur integrationsprocesser bör ske ungefär som fallet varit i Åre under flyktingkrisen.
Att vara för en federal union betyder alltså att man främjar och opinionsbildar för vidareutveckling av europeiskt medborgarskap, demokrati och konstitutionalism. Som historiken Yuval Harari menar är EU:s utmaning i migrationsfrågan att de flesta i unionen inte identifierar sig som européer i första hand. Det vore faktiskt lättare för EU att hantera integrationen av flyktingar och asylsökande på basis av europeisk medborgerlighet.
Enligt filosofen Jürgen Habermas skulle EU-medborgaskapet kunna bli världens första riktiga postnationella medborgarskap, en institution som förenar fler människor och som kan inspirera andra världsregioner som Afrika att göra likadant på långsikt. En stark fördel med stärkt EU-medborgaskap vore också stärkta ”exit rights”. Nämligen att individen lättare kan flytta och bosätta sig inom unionen beroende på ens syn rörande skatter, företagande och välfärd.
Vidare, ju mer Europa integreras och liberaliseras ekonomiskt desto mer ökar attraktionskraften hos unionen vilket gör att fler människor i andra världsregioner har ambitioner att förverkliga sig i Europa under kortare eller längre tid. Det ger liberaler ett viktigt uppdrag att kämpa för mer frihet och öppenhet globalt sett som i fallet med idéer om världsmedborgarskap och digitala identifikationssystem.
Att göra världen mer fri och demokratisk samt att utöka individens suveränitet kräver bättre politik för identifikation både lokalt och globalt.
Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.
Dela det här:
Gilla detta: