Långläsning: Gal-Tan-skalan här för att stanna

GAL-TAN skalan (grön-alternativ-liberal versus traditionalist-auktoritär-nationalist) handlar främst om sociala, kulturella, klimatrelaterade och andra icke-ekonomiska frågor som flyktinginvandring och narkotikabruk. Det är en skala som baseras i hur politiska aktörer som partierna kommunicerar om samhället och människan.

Mediala diskussioner om GAL-TAN skalan i Sverige har under perioden 2014–2018 berört ämnen som nationalism och kosmopolitism, väljarbeteenden och sympatiundersökningar, samt partiernas historia och framtida utveckling i takt med de senaste valen.

Den positiva kritiken har bland annat handlat om att GAL-TAN skalan lyfter upp icke-ekonomiska frågors betydelse i samhällsdebatten. Å andra sidan har den negativa kritiken bland annat baserat sig på att GAL-TAN är innehållslöst, motsägelsefullt och egentligen utgör en sämre version av skalan frihetligt- auktoritär rörande synen på relationen mellan individens frihet versus offentlighetens befogenheter.

Enligt undersökningar genomförda av bland andra SVT är det vanligt att partier som Vänsterpartiet och Centerpartiet uppfattas som GAL medan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna uppfattas som TAN-partier. Både Socialdemokraterna och Moderaterna anses vara de partier som främst ”delas itu” i högre grad av interna GAL-TAN skillnader.

I samband med debatten om skalan har ett flertal argument för och emot skalans existens och tillämpning lyfts fram. Nedan presenteras debattens viktigaste delar.

 

GAL-TAN är akademisk och öppen för kritik

Ett argument mot GAL-TAN skalan är att skalan skulle vara en ”vänsterprodukt”, ovetenskaplig eller åtminstone vetenskapligt kontroversiell. GAL-TAN-skalan uppkom i början av 2000-talet hos de USA-baserade politikforskarna Lisbet Hooghe, Gary Marks och Carole J. Wilson från University of North Carolina och University of Texas som ville analysera den politiska utvecklingen i Europa efter kalla kriget med fokus på frågor rörande miljö, invandring och livsstilar.

Man har studerat hur partierna i EU främjar icke-ekonomiska frågor i debatten och hur GAL-TAN positioneringar i sin tur påverkar partiernas syn på EU:s utveckling. Till exempel är fallet att vänsterorienterade partier i Centraleuropa oftare anses främja mer restriktiv flyktingpolitik medan vänsterorienterade partier i norra Europa oftare anses främja mer generös flyktingpolitik på EU-nivå.

I Sverige har skalan från akademiskt håll framför allt presenterats av politikvetaren Henrik Oscarsson Ekegren. Det stämmer att det finns en akademisk debatt med argument både för och emot skalan samtidigt som forskningen också visar att politik också handlar om icke-ekonomiska frågor, miljöfrågor och frågor om hur den globala dimensionen relaterar till och påverkar det lokala.

Därmed kan man ifrågasätta skalans namn och utformning men faktumet kvarstår att sociala, kulturella och icke-ekonomiska frågor spelar roll i demokratiska samtalsprocesser. Med tanke på att både arbetsrelaterad och humanitär migration är bland de mest aktuella frågorna på EU-nivå kommer GAL-TAN skiljelinjer inom unionen förmodligen att råda i högre grad under 2020-talet.

 

Politik är en flerdimensionell företeelse

Sveriges politiska system brukar i ett globalt sammanhang beskrivas som en av de mest endimensionella med fokus på ekonomiska frågor, bland annat på grund av högskattevälfärdsstatens existens. Samtidigt är både vänster-höger skalan och frihetlig-auktoritär skalan otillräckliga för att fånga upp alla frågor och utveckling. Till exempel, både pappamånader och tiggeriförbud anses som auktoritära förslag då frihetligt vore lika med att individen själv bestämmer om sin ekonomi och åtnjuter största yttrandefrihet som möjligt.

Men skalan frihetlig-auktoritär täcker inte det mer övergripande människosynen och samhällssynen som finns bland väljarna. Under 2015 svarade mer än hälften, 53 procent, av de svarande i SOM-undersökningen att frågor som rör flyktingmottagning, invandring och integration tillhör de viktigaste frågorna eller utgör de viktigaste samhällsproblemen. För många väljare har det sedan 2015 viktigare att tänka på vilken samhällsanda som man vill leva i än vilket ekonomiskt system som ska råda eller hur offentlighetens institutionella storlek ska vara.

På det sättet kan Centerpartiets framgångar förklaras med att partiet har fångat upp en ”liberal treenighet” där idéer om fri marknad och låga skatter går ihop med idéer om friare migration och rörlighet samt med öppenhet och kosmopolitisk samhällssyn. Moderaterna har å andra sidan haft problem med det som kallas för ”liberaliseringsparadox”, nämligen att främjande av friare marknad och lägre skatter är svårförenligt med krav på mer restriktiv invandringspolitik och mer nationalistisk samhällssyn.

 

Det är vanligt med ”oheliga allianser”

Ett annat argument emot GAL-TAN skalan är att dess kategorisering skulle handla om att främja olika agendor och oheliga allianser där exempelvis ”nyliberaler och vänstern” enligt skalan intar en GAL-position i migrationsfrågan. Men sådana överstämmande positioneringar i samhällsdebatten uppstår ofta spontant i takt med ny utveckling, frågor och väljarbeteenden. Olika politiska aktörer är ofta överens i olika frågor oavsett om man anses vara vänster, höger, frihetlig, auktoritär, GAL eller TAN.

Även när det kommer till individuell nivå har det funnits invändningar att GAL-TAN skalan vore dålig eller falsk eftersom man förvisso kan vara både grön och för restriktiv invandring eller vara traditionalist och för mer frihet i synen på staten. Men man kan också vara marknadsliberal socialdemokrat eller vara moderat som föredrar högskattesstaten utan att för den del avfärda vänster-höger skalan som dålig eller falsk.

På tal om allianser är Alliansen ett exempel på hur GAL-TAN:s skiljelinjer fungerar i praktiken. För det handlar inte bara om skiljelinjer mellan partierna L+C och M+KD. Det handlar också om skiljelinjer inom partierna, inte minst inom M som har sina GAL- och TAN-medlemmar och -grupperingar.

GAL-TAN

Birgevich, Smith och Bakker. Översättning från Unpacking the social (GAL/TAN) dimension of party politics: Euroscepticism and party positioning on Europe’s “other”.

 

Begreppet auktoritär har olika innebörd beroende på frågorna

En annan invändning mot GAL-TAN skalan har varit att partier som V och Mp trots sin GAL-profil är auktoritära. Förvisso stämmer det om man tittar på flera ekonomiska, kulturella och gröna frågor där både V och Mp vill använda sig av det offentliga för att styra människors beteenden. I frågorna som berör människosyn och samhällssyn finns det ändå betydande skillnader som GAL-TAN skalan förklarar bättre.

Det är också sant att det som kan beskrivas som kollektivism i form av viljan att använda det offentliga gentemot vissa individer eller grupper förekommer på både vänster- respektive höger kanten. Samtidigt finns det en betydande skillnad i hur kollektivismen tillämpas som i fallen med krav på vinstförbud och tiggeriförbud. ”Vänsterkollektivism” handlar oftare om att man vill använda det offentliga för att agera emot företag, banker, marknadskapitalismen medan högerkollektivism riktar sig emot fattiga, flyktingar och minoriteter som muslimer.

Som forskningen visar leder bland annat migration, inte minst när det kommer till individer med muslimsk tro, att en del av befolkningen agerar auktoritärt och exkluderande medan andra delar av befolkningen agrar beter sig frihetligt och inkluderande. Man kan säga att medan TAN-sinnade väljare oftare favoriserar budskap och lösningar med fokus på oro, likformighet och slutenhet medan GAL-sinnade väljare oftare favoriserar budskap och lösningar med fokus på tolerans, mångfald och öppenhet.

 

Det handlar inte om ”godhet vs tuffhet” utan om konkret politik

Det är sant att begrepp som liberal och grön i Sverige har mer positiv laddning än begrepp som auktoritär och nationalist, som har en mer negativ laddning i språket. I sig återspeglar det vilka värderingar och synsätt som råder i samhällsdebatten. I andra samhällen som exempelvis i Bosnien eller Ryssland är det tvärtom där begrepp som nationalist och auktoritär är mer positivt ansedda medan liberal och grön är mer negativt ansedda. Poängen är att skalans namn inte är avgörande i sig eftersom skalans konflikter och frågor existerar och påverkas väljarnas val och partiernas kommunikation.

Till exempel är förslag om böneutropsförbud hos SD och KD just exempel på TAN-politik eftersom partierna främjar stöd till kristna inslag i samhället men vill reducera de muslimska, hårdare invandringspolitik, samt nationalistisk samhällssyn. Förslag för generösare och friare humanitär migration som hos C och V är GAL-politik eftersom det handlar om att främja mänskliga rättigheter, mångkultur samt mer inkluderande och kosmopolitisk samhällssyn.

gal-tangraf

Bildkälla: Henrik Oscarsson, SOM-institutet vid Göteborgs Universitet.

GAL-TAN motsättningar berör delvis även ekonomiska frågor

Även om GAL-TAN skalan är framför allt en icke-ekonomisk skala så finns det exempel där GAL-TAN liknande trender sker även i ekonomiska frågor. Det berör exempelvis tankarna om grön skatteväxling och att EU behöver utvecklas till vara koldioxidfri ekonomi innan 2040. I sin tur berör det bland annat synen på konsumtion av fordon och bränsle, som när det kommer till förslag om miljöskatter och liknande lagstiftningar.

Att skalan har en viss ekonomisk dimension beror på att GAL-positionering främjar att miljöskydd ska gå före ekonomisk vinning medan TAN-positionering främjar tvärtom. Ett exempel är diskussioner om frihandel och investeringsdomstolar ifall företagen lättare ska kunna stämma stater som genom demokratiska processer kan införa hårdare miljöregler som av företagen kan anses vara vinstfientliga.

Annan tydligare exempel är debatten om basinkomst där i grunden progressiva aktörer som gröna, liberaler och socialisternas i frågan. Basinkomst handlar om mycket mer än bra ekonomi och välfärd eftersom det berör tankarna om ett mer ödmjukare, grönare och psykologiskt välmående samhällsutveckling med mer inkluderande syn på arbete och människan. Motståndet emot basinkomst handlar ofta att behålla nuvarande välfärdsstats modell med krav och kontroll med ursprung i industrisamhället.

 

Ny, gammal och framtida situation

GAL-TAN skalan har inte ersatt andra politiska dimensioner som vänster-höger ekonomiska fokus eller frihetligt-auktoritär institutionella. Istället är fallet att politiken idag är mer flerdimensionell än innan 2015 eftersom icke-ekonomiska, sociala, kulturella och gröna frågor har fått större betydelse och uppmärksamhet. Det påminner till viss del om 1970-talets perioder i samband med frågor om fred, klimat, kvinnosyn samt 1990-talets diskussioner om Sveriges anslutning till EU.

Precis som i fallet som frihetlig-auktoritära visar GAL-TAN på positioneringar när det kommer till individer och skillnader inom partierna, framför allt hos de traditionella maktpartierna S och M. Hur den politiska framtiden blir är svårt att förutsäga men GAL-TAN skalans konflikter, frågor och innebörd kommer att råda i högre eller lägre grad vilket erbjuder partierna och väljarna att reflektera över sina ställningstaganden och beteenden.

Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion

Gillade du texten? Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.

 

 

 

 

 

Annonser