Halva utsläppen finns inte med i miljömålen. Svenskars konsumtion och utsläppen de genererar bidrar till ökad uppvärmning och lidande redan idag. Samtidigt finns ännu inga mål för att minska svenska konsumtionsutsläpp, förhoppningsvis är det på väg att förändras.
Utsläpp som sker inom ett lands gränser kallas för det territoriella perspektivet och utgör basen för officiell statistik, länders åtaganden under Parisavtalet och nationella miljömål. Ett annat perspektiv är de konsumtionsbaserade utsläppen. Det inkluderar alla utsläpp som härrör från offentlig och privat konsumtion i Sverige oavsett var material och varor är tillverkade, samt utsläpp från svenskars internationella flygresor.
Växthusgasutsläppen inom Sverige låg 2016 på 5,3 ton koldioxidekvivalenter per person. De totala konsumtionsutsläppen är nästan dubbelt så stora, och låg på 10,1 ton 2016. På grund av ökade utsläpp från import har konsumtionsutsläppen inte minskat i samma utsträckning som utsläppen inom Sverige har.
Sedan 2015 är 22 svenska civilsamhällesorganisationer, däribland Oxfam, samlade i nätverket Klimatmålsinitiativet. Vi driver tillsammans frågan om att Sverige bör lägga till ett mål om att minska även de konsumtionsbaserade utsläppen. Ett sådant mål har även efterfrågats från forskarhåll samt föreslagits av Naturvårdsverket.
___
Våra utsläpp är vårt ansvar
Sverige har ett delat ansvar även för utsläppen som vi importerar. Det är vår efterfrågan som orsakar utsläppen och vi har även unika möjligheter att göra något åt dem. Vi har också ett ansvar av rättviseskäl. Vår konsumtion och utsläppen de genererar påverkar utsatta människor redan idag. Exempelvis visar en Oxfamrapport att människor i låginkomstländer är fem gånger mer troliga att tvingas fly sina hem på grund av extremväder än människor i rika länder. Cyklonen Idai som slog till mot sydöstra Afrika för ett par veckor sedan utgör ett aktuellt och sorgligt exempel på hur ett förändrat klimat dödar.
”Det är vår efterfrågan som orsakar utsläppen och vi har även unika möjligheter att göra något åt dem”
En vanlig reaktion vi som arbetat med frågan om konsumtionsutsläpp mött är att Sverige inte kan göra något åt våra handelspartners produktionsätt och utsläpp. Då missar man att det finns en lång rad åtgärder som det konsumerande landet kan göra för att minska konsumtionsutsläppen. Exempelvis Sverige genom punktskatter få invånarna att köpa mindre av särskilt koldioxidintensiva produkter som inte direkt går att byta ut såsom flygresor och nötkött. Men kan genom avdrag och bonus-malus lösningar stimulera till att välja det miljövänliga alternativet när ett sådant finns, som att bygga i trä istället för betong. Det går att få människor att köpa (antagligen dyrare) varor som håller längre och stimulera till reparation genom avdrag, sänkt moms och stärkt garantilagstiftning. Man kan också genom tex momsdifferentiering skifta konsumtionen från varor och tjänster med hög koldioxidintensitet, tex elektronik till sådana med låg koldioxidintensitet som exempelvis kultur och restaurangbesök. Stat och kommun kan också arbeta med upphandling för att kraftigt minska konsumtionsutsläppen.
Detta är på intet sätt en uttömmande lista på åtgärder eller styrmedel utan ett försök att visa på potentialen för åtgärder som kan införas av det konsumerande landet. Konsumtionsutsläppen kan utöver inhemska åtgärder även minska via direkta handelsåtgärder, tex genom koldioxidskatt på import. En sådan skatt skulle kunna styra bort import från länder med hög koldioxidintensitet i produktionen men även stimulera länder till att en snabbare omställning. Sen kan utsläppen förstås även minska genom att den totala konsumtionen minskar, exempelvis genom ökat sparande (även om sparandets klimateffekt är oklar) eller minskad BNP. Åtgärder som påverkar handel eller minskar konsumtionsvolymen är dock mer kontroversiella och antagligen betydligt svårare att implementera politiskt.
___
Nollusläpp till 2045?
I Januariavtalet finns det glädjande nog med ett uppdrag till Miljömålsberedningen om att bereda frågan om mål för konsumtionsutsläppen. I nuläget inväntas direktiv från regeringen till Miljömålsberedningen om hur uppdraget ska se ut. Enligt oss organisationer i Klimatmålsinitiativet behöver ett mål för konsumtionsutsläppen utgå från den globala ambitionsnivån om att nå netto noll utsläpp senast 2050. Detta är enligt IPCC är nödvändigt för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.
Ett tänkbart målförslag är netto noll utsläpp till senast 2045 för de svenska konsumtionsutsläppen, precis som det mål som redan finns för de territoriella utsläppen. Miljömålsberedningen skulle då kunna göra ett antagande för hur snabbt utsläppen hos våra handelspartners kommer minska, bestämma hur stora konsumtionsutsläppsminskningarna tack vare svenska åtgärder ska vara, och sedan slå fast att alla eventuella kvarvarande utsläpp från vår konsumtion ska täckas av kompletterande åtgärder i Sverige.
Indikatorer och delmål kan även sättas på några särskilt viktiga områden. Exempelvis kan delmål sättas för minskade utsläpp från svenskarnas konsumtion av flygresor, bostadsbyggande, textilier och livsmedel, vilket är indikatorer Naturvårdsverket föreslagit.
”Ett tänkbart målförslag är netto noll utsläpp till senast 2045 för de svenska konsumtionsutsläpen, precis som det mål som redan finns för de territoriella utsläppen”
Något som förenklar arbetet med att sätta och följa upp mål är att statistiken har kraftigt förbättrats. Projektet PRINCE, som letts av SCB, avslutades hösten 2018 och ger en mer detaljerad och tillförlitlig bild av hur de svenska konsumtionsutsläppen ser ut och utvecklas på en aggregerad nivå. Självklart finns alltid osäkerhetskällor och att mäta konsumtionsutsläppen bygger på många antaganden, men Naturvårdsverket ser statistiken som tillfredställande.
Eftersom Sverige tillsammans med flera andra västeuropeiska länder har så mycket högre konsumtionsutsläpp än utsläpp inom landet är frågan om ett konsumtionsmål särskilt brännande för oss. Det är dock en viktig fråga för alla länder. Om Sverige inför ett ambitiöst mål och åtgärder för att minska konsumtionsutsläppen kommer det med stor sannolikhet att inspirera andra länder att vidta liknande åtgärder och förhoppningsvis öppna en ny front i kampen mot växthusgasutsläppen.
_____
Robert Höglund
Kommunikationschef för Oxfam Sverige och samordnare för nätverket Klimatmålsinitiativet.
Gillade du texten? Stötta oss genom att swisha till 123 314 5307. Gillade du inte texten? Skriv en replik! Mejla info@gronopinion.com.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Halva utsläppen finns inte med i miljömålen. Svenskars konsumtion och utsläppen de genererar bidrar till ökad uppvärmning och lidande redan idag. Samtidigt finns ännu inga mål för att minska svenska konsumtionsutsläpp, förhoppningsvis är det på väg att förändras.
Utsläpp som sker inom ett lands gränser kallas för det territoriella perspektivet och utgör basen för officiell statistik, länders åtaganden under Parisavtalet och nationella miljömål. Ett annat perspektiv är de konsumtionsbaserade utsläppen. Det inkluderar alla utsläpp som härrör från offentlig och privat konsumtion i Sverige oavsett var material och varor är tillverkade, samt utsläpp från svenskars internationella flygresor.
Växthusgasutsläppen inom Sverige låg 2016 på 5,3 ton koldioxidekvivalenter per person. De totala konsumtionsutsläppen är nästan dubbelt så stora, och låg på 10,1 ton 2016. På grund av ökade utsläpp från import har konsumtionsutsläppen inte minskat i samma utsträckning som utsläppen inom Sverige har.
Sedan 2015 är 22 svenska civilsamhällesorganisationer, däribland Oxfam, samlade i nätverket Klimatmålsinitiativet. Vi driver tillsammans frågan om att Sverige bör lägga till ett mål om att minska även de konsumtionsbaserade utsläppen. Ett sådant mål har även efterfrågats från forskarhåll samt föreslagits av Naturvårdsverket.
___
Våra utsläpp är vårt ansvar
Sverige har ett delat ansvar även för utsläppen som vi importerar. Det är vår efterfrågan som orsakar utsläppen och vi har även unika möjligheter att göra något åt dem. Vi har också ett ansvar av rättviseskäl. Vår konsumtion och utsläppen de genererar påverkar utsatta människor redan idag. Exempelvis visar en Oxfamrapport att människor i låginkomstländer är fem gånger mer troliga att tvingas fly sina hem på grund av extremväder än människor i rika länder. Cyklonen Idai som slog till mot sydöstra Afrika för ett par veckor sedan utgör ett aktuellt och sorgligt exempel på hur ett förändrat klimat dödar.
En vanlig reaktion vi som arbetat med frågan om konsumtionsutsläpp mött är att Sverige inte kan göra något åt våra handelspartners produktionsätt och utsläpp. Då missar man att det finns en lång rad åtgärder som det konsumerande landet kan göra för att minska konsumtionsutsläppen. Exempelvis Sverige genom punktskatter få invånarna att köpa mindre av särskilt koldioxidintensiva produkter som inte direkt går att byta ut såsom flygresor och nötkött. Men kan genom avdrag och bonus-malus lösningar stimulera till att välja det miljövänliga alternativet när ett sådant finns, som att bygga i trä istället för betong. Det går att få människor att köpa (antagligen dyrare) varor som håller längre och stimulera till reparation genom avdrag, sänkt moms och stärkt garantilagstiftning. Man kan också genom tex momsdifferentiering skifta konsumtionen från varor och tjänster med hög koldioxidintensitet, tex elektronik till sådana med låg koldioxidintensitet som exempelvis kultur och restaurangbesök. Stat och kommun kan också arbeta med upphandling för att kraftigt minska konsumtionsutsläppen.
Detta är på intet sätt en uttömmande lista på åtgärder eller styrmedel utan ett försök att visa på potentialen för åtgärder som kan införas av det konsumerande landet. Konsumtionsutsläppen kan utöver inhemska åtgärder även minska via direkta handelsåtgärder, tex genom koldioxidskatt på import. En sådan skatt skulle kunna styra bort import från länder med hög koldioxidintensitet i produktionen men även stimulera länder till att en snabbare omställning. Sen kan utsläppen förstås även minska genom att den totala konsumtionen minskar, exempelvis genom ökat sparande (även om sparandets klimateffekt är oklar) eller minskad BNP. Åtgärder som påverkar handel eller minskar konsumtionsvolymen är dock mer kontroversiella och antagligen betydligt svårare att implementera politiskt.
___
Nollusläpp till 2045?
I Januariavtalet finns det glädjande nog med ett uppdrag till Miljömålsberedningen om att bereda frågan om mål för konsumtionsutsläppen. I nuläget inväntas direktiv från regeringen till Miljömålsberedningen om hur uppdraget ska se ut. Enligt oss organisationer i Klimatmålsinitiativet behöver ett mål för konsumtionsutsläppen utgå från den globala ambitionsnivån om att nå netto noll utsläpp senast 2050. Detta är enligt IPCC är nödvändigt för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.
Ett tänkbart målförslag är netto noll utsläpp till senast 2045 för de svenska konsumtionsutsläppen, precis som det mål som redan finns för de territoriella utsläppen. Miljömålsberedningen skulle då kunna göra ett antagande för hur snabbt utsläppen hos våra handelspartners kommer minska, bestämma hur stora konsumtionsutsläppsminskningarna tack vare svenska åtgärder ska vara, och sedan slå fast att alla eventuella kvarvarande utsläpp från vår konsumtion ska täckas av kompletterande åtgärder i Sverige.
Indikatorer och delmål kan även sättas på några särskilt viktiga områden. Exempelvis kan delmål sättas för minskade utsläpp från svenskarnas konsumtion av flygresor, bostadsbyggande, textilier och livsmedel, vilket är indikatorer Naturvårdsverket föreslagit.
Något som förenklar arbetet med att sätta och följa upp mål är att statistiken har kraftigt förbättrats. Projektet PRINCE, som letts av SCB, avslutades hösten 2018 och ger en mer detaljerad och tillförlitlig bild av hur de svenska konsumtionsutsläppen ser ut och utvecklas på en aggregerad nivå. Självklart finns alltid osäkerhetskällor och att mäta konsumtionsutsläppen bygger på många antaganden, men Naturvårdsverket ser statistiken som tillfredställande.
Eftersom Sverige tillsammans med flera andra västeuropeiska länder har så mycket högre konsumtionsutsläpp än utsläpp inom landet är frågan om ett konsumtionsmål särskilt brännande för oss. Det är dock en viktig fråga för alla länder. Om Sverige inför ett ambitiöst mål och åtgärder för att minska konsumtionsutsläppen kommer det med stor sannolikhet att inspirera andra länder att vidta liknande åtgärder och förhoppningsvis öppna en ny front i kampen mot växthusgasutsläppen.
_____
Robert Höglund
Kommunikationschef för Oxfam Sverige och samordnare för nätverket Klimatmålsinitiativet.
Gillade du texten? Stötta oss genom att swisha till 123 314 5307. Gillade du inte texten? Skriv en replik! Mejla info@gronopinion.com.
Dela det här:
Gilla detta: