Runt om i världen saknar nästan varje femte världsinvånare en laglig identitetshandling. Att sakna identifikation innebär sämre möjligheter för individens ekonomiska och sociala utveckling, något som drabbar kvinnor och barn särskilt hårt. Därför är FN:s Agenda 2030 med sina 17 mål för världens ekonomiska, ekologiska och fredsfrämjande utveckling ett viktigt initiativ även i frågor om mänsklig identifikation. Den erbjuder möjligheter för att ingen människa i framtiden ska behöva vara statslös eller illegal.
En av de mest inskränkta mänskliga rättigheterna idag är rättigheten att ha och byta nationalitet (medborgarskap). Efter 2000-talets milleniemål är nästa steg för världsutvecklingen FN:s Agenda 2030 med globala mål för hållbar utveckling. Mål 16 handlar om fred, rättvisa och institutioner, samt berör frågor som migration och identifikation. Tanken är att alla människor ska ha tillgång till laglig identifikation i form av ID-handlingar och juridiska rättigheter.
Var femte människa saknar en ID-handling
Man kan undra sig varför sådana målsättningar egentligen behövs idag? I princip har FN:s alla medlemsstater tillgång till moderna förvaltningssystem. Men trots all modern teknologi som biometriska pass och elektroniska inloggningssystem kvarstår stora utmaningar när det kommer till mänsklig identifikation. Faktum är att vi lever i en värld där runt 1,5 miljarder individer, eller nästan var femte människa på jorden saknar en giltig ID-handling.
Avsaknad av identitetshandlingar drabbar särskilt kvinnor och flickor hårt som i Västafrika, i länder som Liberia och Elfenbenskusten samt i olika flyktingläger. Att kvinnor saknar identitetshandlingar som ID-kort, födelsebevis eller äktenskapscertifikat är en orsak till att kvinnor ofta har tuffare livssituation. Ännu svårare brukar det vara i flyktinglägren där kvinnor på grund av ID-relaterade problem har svårare att få tillgång till finansiella donationer, utbildning och primär vård.
Att sakna identifikationer försvårar alltså för jämställdheten och medborgerlig delaktighet hos kvinnor. Graden av jämställdhet globalt sett förblir lägre så länge som färre kvinnor jämfört med männen kan utöva relationer med offentliga institutioner, ta del av sina sociala rättigheter och bedriva ekonomiskt självförverkligande. Världsbanken menar att avsaknad av ID-handling gör att kvinnor mer sällan kan utnyttja sin potential och sina möjligheter.
Samtidigt finns det effektiva lösningar i form av digital identifikation, vilket har tillämpats under de senaste åren. Ett exempel är Aadhaarkortet i Indien som har lett till att majoriteten av Indiens befolkning, även de allra fattigaste, lättare kan identifiera sig. Aadhaars funktion bygger på biometrisk identifiering med hjälp av mikrochip med information om individen.
Ett liknande system som infördes i grannlandet Pakistan resulterade i att 40 miljoner kvinnor kunde få nya ID-handlingar i början av 2010-talet. Utöver enklare processer med kontantöverföringar och myndighetsrelationer ledde det även till en känsla av självbestämmande och självförtroende hos många kvinnor som tidigare aldrig eller sällan tog tillfället att rösta, ställa krav på samhället eller vågade driva projekt.
Digitalt ID förhindrar korruption
Digitala identifikationer har också visat sig vara effektiva för att minska korruption och maktmissbruk, samt att underlätta för demokratisk deltagande och inkludering. I Estland har alla medborgare Internet som en medborgerlig rättighet där staten måste förse samtliga medborgare med tillgång till Internet, som via bibliotek, och där medborgare kan rösta i val genom elektronisk röstning. I Nigeria kunde runt 43 000 så kallade ”spökarbetare” försvinna från den offentliga förvaltningen efter att man införde biometriska ID-system istället för de tidigare pappersbaserade systemen.
En sådan utveckling anses av Världsbanken även bra utifrån ett miljöperspektiv, eftersom det leder till reducerat pappersbruk och arbetsintensitet. Ett nästa steg i identitetsutvecklingen har sin potential i systemet som heter Self-Sovereign Identity, eller SSI. Till skillnad från digitala identifikationer tillhandahållna av stater och baserade på nationella centralbaser erbjuder SSI lösningar som är fokuserade kring individen.
SSI baseras på blockkedjefunktioner för transaktioner där
informationen lagras i ”block” som i sin tur kopplas ihop till en blockkedja.
Vid transaktioner samspelar blocken och tryggar varandras säkerhet rörande lösenordskombinationer
vilket gör systemet säkrare mot intrång och attacker. Vidare underlättar blockkedjan
för direkta samspel mellan individer eftersom det inte kräver mellanhänder och
centralbaser drivna av privata eller offentliga institutioner som banker och
myndigheter.
Tanken bakom SSI är att individen inte behöver hålla olika
handlingar som pass, hälsokort och bank-ID i separata former, eftersom samtliga
identifikationer som individen behöver kan finnas på SSI. I princip skulle
nuvarande fysiska passystem kunna ersättas av digitala lösningar som SSI. Metaforiskt
påminner det som att individen kan ha mängder med olika appar samlade på sin
smartphone och dess operativa system istället för att ha olika smartphones för
olika appar.
SSI:s viktigaste idéstyrka ligger i betoningen av att
individen äger sin identifikation och har sin suveränitet. Än så länge saknas ett
globalt medborgarskap i juridisk mening som skulle baseras på människans
grundläggande friheter, rättigheter och suveränitet. Men genom SSI skulle
åtminstone ingen människa behöva vara ID-lös eller statslös. Om varje individ
skulle kunna äga sin identitet i global mening skulle det även underlätta för
att fler kan röra sig och söka skydd på ett friare och tryggare sätt.
Förhoppningsvis kan FN:s Agenda 2030 leda till ännu mer reducerad fattigdom och ökat välstånd globalt. Samtidigt som samtidens teknologiska utveckling erbjuder bättre lösningar där alla människor på jorden skulle kunna ha rätten att äga sin identifikation oavsett födelseort.
____
Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Runt om i världen saknar nästan varje femte världsinvånare en laglig identitetshandling. Att sakna identifikation innebär sämre möjligheter för individens ekonomiska och sociala utveckling, något som drabbar kvinnor och barn särskilt hårt. Därför är FN:s Agenda 2030 med sina 17 mål för världens ekonomiska, ekologiska och fredsfrämjande utveckling ett viktigt initiativ även i frågor om mänsklig identifikation. Den erbjuder möjligheter för att ingen människa i framtiden ska behöva vara statslös eller illegal.
En av de mest inskränkta mänskliga rättigheterna idag är rättigheten att ha och byta nationalitet (medborgarskap). Efter 2000-talets milleniemål är nästa steg för världsutvecklingen FN:s Agenda 2030 med globala mål för hållbar utveckling. Mål 16 handlar om fred, rättvisa och institutioner, samt berör frågor som migration och identifikation. Tanken är att alla människor ska ha tillgång till laglig identifikation i form av ID-handlingar och juridiska rättigheter.
Var femte människa saknar en ID-handling
Man kan undra sig varför sådana målsättningar egentligen behövs idag? I princip har FN:s alla medlemsstater tillgång till moderna förvaltningssystem. Men trots all modern teknologi som biometriska pass och elektroniska inloggningssystem kvarstår stora utmaningar när det kommer till mänsklig identifikation. Faktum är att vi lever i en värld där runt 1,5 miljarder individer, eller nästan var femte människa på jorden saknar en giltig ID-handling.
Avsaknad av identitetshandlingar drabbar särskilt kvinnor och flickor hårt som i Västafrika, i länder som Liberia och Elfenbenskusten samt i olika flyktingläger. Att kvinnor saknar identitetshandlingar som ID-kort, födelsebevis eller äktenskapscertifikat är en orsak till att kvinnor ofta har tuffare livssituation. Ännu svårare brukar det vara i flyktinglägren där kvinnor på grund av ID-relaterade problem har svårare att få tillgång till finansiella donationer, utbildning och primär vård.
Att sakna identifikationer försvårar alltså för jämställdheten och medborgerlig delaktighet hos kvinnor. Graden av jämställdhet globalt sett förblir lägre så länge som färre kvinnor jämfört med männen kan utöva relationer med offentliga institutioner, ta del av sina sociala rättigheter och bedriva ekonomiskt självförverkligande. Världsbanken menar att avsaknad av ID-handling gör att kvinnor mer sällan kan utnyttja sin potential och sina möjligheter.
Samtidigt finns det effektiva lösningar i form av digital identifikation, vilket har tillämpats under de senaste åren. Ett exempel är Aadhaarkortet i Indien som har lett till att majoriteten av Indiens befolkning, även de allra fattigaste, lättare kan identifiera sig. Aadhaars funktion bygger på biometrisk identifiering med hjälp av mikrochip med information om individen.
Ett liknande system som infördes i grannlandet Pakistan resulterade i att 40 miljoner kvinnor kunde få nya ID-handlingar i början av 2010-talet. Utöver enklare processer med kontantöverföringar och myndighetsrelationer ledde det även till en känsla av självbestämmande och självförtroende hos många kvinnor som tidigare aldrig eller sällan tog tillfället att rösta, ställa krav på samhället eller vågade driva projekt.
Digitalt ID förhindrar korruption
Digitala identifikationer har också visat sig vara effektiva för att minska korruption och maktmissbruk, samt att underlätta för demokratisk deltagande och inkludering. I Estland har alla medborgare Internet som en medborgerlig rättighet där staten måste förse samtliga medborgare med tillgång till Internet, som via bibliotek, och där medborgare kan rösta i val genom elektronisk röstning. I Nigeria kunde runt 43 000 så kallade ”spökarbetare” försvinna från den offentliga förvaltningen efter att man införde biometriska ID-system istället för de tidigare pappersbaserade systemen.
En sådan utveckling anses av Världsbanken även bra utifrån ett miljöperspektiv, eftersom det leder till reducerat pappersbruk och arbetsintensitet. Ett nästa steg i identitetsutvecklingen har sin potential i systemet som heter Self-Sovereign Identity, eller SSI. Till skillnad från digitala identifikationer tillhandahållna av stater och baserade på nationella centralbaser erbjuder SSI lösningar som är fokuserade kring individen.
SSI baseras på blockkedjefunktioner för transaktioner där informationen lagras i ”block” som i sin tur kopplas ihop till en blockkedja. Vid transaktioner samspelar blocken och tryggar varandras säkerhet rörande lösenordskombinationer vilket gör systemet säkrare mot intrång och attacker. Vidare underlättar blockkedjan för direkta samspel mellan individer eftersom det inte kräver mellanhänder och centralbaser drivna av privata eller offentliga institutioner som banker och myndigheter.
Tanken bakom SSI är att individen inte behöver hålla olika handlingar som pass, hälsokort och bank-ID i separata former, eftersom samtliga identifikationer som individen behöver kan finnas på SSI. I princip skulle nuvarande fysiska passystem kunna ersättas av digitala lösningar som SSI. Metaforiskt påminner det som att individen kan ha mängder med olika appar samlade på sin smartphone och dess operativa system istället för att ha olika smartphones för olika appar.
SSI:s viktigaste idéstyrka ligger i betoningen av att individen äger sin identifikation och har sin suveränitet. Än så länge saknas ett globalt medborgarskap i juridisk mening som skulle baseras på människans grundläggande friheter, rättigheter och suveränitet. Men genom SSI skulle åtminstone ingen människa behöva vara ID-lös eller statslös. Om varje individ skulle kunna äga sin identitet i global mening skulle det även underlätta för att fler kan röra sig och söka skydd på ett friare och tryggare sätt.
Förhoppningsvis kan FN:s Agenda 2030 leda till ännu mer reducerad fattigdom och ökat välstånd globalt. Samtidigt som samtidens teknologiska utveckling erbjuder bättre lösningar där alla människor på jorden skulle kunna ha rätten att äga sin identifikation oavsett födelseort.
____
Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.
Dela det här:
Gilla detta: