Visioner om framtidens Sverige präglas ofta av olika skräckscenarier om våld och samhällskollaps. Det är paradoxalt när Sverige i internationella mätningar ofta rankas som ett mönstersamhälle. Hur kan Sverige och världen se ut om 30 år, när AI, klimatförändringar och digitalisering har satt ännu mer spår?
Enligt olika undersökningar är Sverige ett av de bästa samhällena att leva i. Det visas exempelvis i mätningar som Human Development Index. Sverige brukar också anses vara ett modellsamhälle när det kommer till levnadsstandard, innovation och välfärd. För tillfället anses Sverige som bland de ledande länderna när det kommer till utvecklingsmål med FN:s Agenda 2030.
Samtidigt upplever majoriteten av Sveriges befolkning att ”utvecklingen går åt fel håll”, enligt flera olika underökningar, som till exempel av SOM-institutet. Sedan 2015 och den stora flyktingmottagningen har samhällsdebatten präglats av polarisering, populism och pessimism i högre grad.
Den negativa utvecklingen beror även på att fler invånare blivit auktoritära och nationalistiska i sina åsikter. I sin tur är det kopplat till både befogade och obefogade rädslor i samband med riktiga eller upplevda problem som relaterar till grov och organiserad brottslighet, humanitär migration och integration, samt brister i välfärdssektorn.
Att debatten i högre grad präglas pessimism återspeglas även i berättelser och texter om hur Sveriges framtid kommer att se ut. Ett uppmärksammat exempel under slutet av 2019 blev essäer publicerade på den borgerliga tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan. I artikelserien beskrevs Sveriges framtid i dystopiska och katastrofala drag. Bland budskapen är att det kommer att råda krig, klanvälde och kollaps i framtiden.
Man kan undra sig hur sådana texter kan skrivas i ”världens modernaste” land 30 år efter Berlinmurens fall? Trots alla problem och utmaningar finns det mycket utrymme att ha en optimistisk och positiv syn på framtidens utveckling. Inte minst i relation till kommande globala processer som digitalisering och robotisering samt EU:s vision om klimatomställningen.
En vision för Sverige i en globaliserad värld
Den nya vågen av globalisering kännetecknas av decentralisering, som innebär att en del institutioner som idag fungerar som ”mellanhänder”, exempelvis banker och myndigheter, förväntas få reducerade roller eller försvinna. Utvecklingen underlättar för direkta och snabbare samspel mellan individer. Främst beror det på så kallad blockkedjeteknik för transaktioner och databaser där informationen lagras i ”block” som samspelar och tryggar varandras säkerhet. Det gör moderna IT-system säkrare mot intrång och attacker.
Detta sker samtidigt som det finns viktiga visioner och idéer om att framtidens utveckling ska leda till hållbar, harmoniskt och holistiskt liv på vår planet som blir allt mer postindustriell. Av dessa anledningar har mina ambitioner med denna text varit att utifrån tio punkter beskriva om hur Sverige borde kunna se ut år 2050.
Dagens grundlag med, rötter i 1974 års regeringsform, fokuserar enbart på människor. Framtidens grundlag och rättighetskatalog kommer att vara mer inkluderande och pluralistisk genom att innehålla rättigheter för fler – till exempel djur, robotar, artificiell intelligenseller cyborger. Den framtida grundlagens funktion bör säkerställa fredliga relationer och samspel dels mellan levande varelser som människor och djur, dels mellan levande varelser och kännande-väsen som robotar, samt mellan kännande-väsen som robotar och AI. Liknande konstitutionella aspekter kommer även att finnas på europeisk och global nivå, bland annat eftersom roller för robotar och maskininlärning (AI) kommer att vara viktiga för ekonomin och freden.
Sverige kommer att ingå inom ramen för en europeisk federation där mindre suveränitet kommer att ligga på statlig nivå och mer suveränitet kommer att finnas hos regioner, städer och kommuner. Staten kommer också att vara kosmopolitisk/universalstat med uppgifter som att trygga mänsklig säkerhet och bidra till att lösa globala problem som klimatfrågan. Möjligtvis kommer Sverige att vara mindre geografiskt och administrativt än idag eftersom Skåne kan komma att utvecklas som egen EU-region samtidigt som städer som Stockholm och Göteborg kommer att vara mer självstyrande. Det kommer också att finnas fler och mindre kommuner samt experimentzoner där människor lättare kan organisera sig efter olika idéer och intressen. Utöver det kommer det att finnas gemensamma globala institutioner som finns för hela mänskligheten som global poliskår och hälsomyndighet.
Istället för dagens representativa demokrati kommer demokratin att vara flytande från lokal till global nivå, inklusive genom etableringen av ett Världsparlament som ett forum för global demokrati. Dagens politiska partier som styr i Riksdagen kommer med tiden att bli mycket reducerade eller försvinna eftersom politiken och beslutsprocesser kommer att decentraliseras till olika nätverk, grupper och communities. Det kommer med tiden att bli vanligare att människor genom flytande demokrati medskapar offentliga program som man önskar sig genom donationer och crowdfunding. En standardprocedur kommer att vara röstdelegering, där man kan delegera sina röster till den individen eller organisationen som man finner som bäst lämpad i olika frågor. En formell regering samt allmänna val vart fjärde år kommer att försvinna med tiden till förmån för tillfälliga men mer involverande och kunnigare delegationer där invånarna styr genom flytande demokrati som sker kontinuerligt.
En kärna i framtidens ekonomi kommer att handla i enighet med idéer om gröna marknader och koldioxidfri ekonomi. Fokus kommer att ligga på cirkulär ekonomiskt agerande genom återvinning, solenergi och laboratoriumodling av exempelvis kött. I större städer som Stockholm kommer det att finnas mer urbant jordbruk. Klimatmedvetenhet hos konsumenter kommer att stimulera klimatvänligare efterfrågan på varor, tjänster och kapital. Transportsektorn, inklusive flyg, kommer att vara eldriven. En annan viktig kärna i ekonomin kommer att vara belöningsekonomi. Fler kommer att kunna få betalt för att man tar del av och bearbetar en viss produkt eller idé. Exempelvis vid läsning av medier eller deltagande i meningsfulla diskussioner. Vi kommer också att vara vana vid att handla med olika kryptovalutor.
Jämfört med dagens högskattestat kommer framtidens beskattningssystem att vara mer federaliserad och utspridd, inte minst till den lokala nivån. Fokus i beskattningen kommer att ligga på konsumtionsskatter, miljöskatter och annat som anses vara förstörande för naturen och klimatet. Däremot kommer den direkta eller inkomstbeskattning att vara mycket lägre och enbart fokusera på de tjänster som är nödvändigaste som polis och rättsväsende. En viktig faktor i finansieringen av offentliga institutioner kommer i kombination med flytande demokrati och medskapande processer att baseras på crowdfunding. På det sättet är år 2050 helt normalt att människor engagerar sig i samspel enligt intressen och behov för att på det sättet donera till en viss verksamhet.
Den offentliga välfärden kommer att vara mycket mindre än idag eftersom dagens välfärdsstat blev ohållbar med tiden. Istället kommer den offentliga välfärden att baseras på någon form av basinkomst eller kontantutdelning, åtminstone till den invånare som är arbetslös. I stort kommer saker och ting bli bättre globalt sett eftersom fler människor kommer kunna leva längre och övervinna sjukdomar som kolera, cancer och ebola. Välfärden kommer att vara mer basal med fokus på vård och omsorg som främst kommer att skötas lokalt. Med tiden kommer även en privatbaserad kryptovaluta som till exempel dagens Manna Base att bli allt mer accepterad runt om i världen och kunna fungera som global basinkomst och en av de mest använda valutorna för global handel, inklusive av välfärdstjänster. Det kommer också vara vanligt med att robotar på äldreboenden och AI-system somsköter mycket av välfärdens funktioner och därmed befriar människor från arbeten som upplevs som tunga och tråkiga.
Tack vare decentraliserande processer kommer det att bli lättare för fler människor att röra sig över administrativa gränser. Sverige kommer att ha både fri invandring och utvandring, men inte som egen policy utan som en del av globala överenskommelser som slutligen resulterar i global fri rörlighet för individen på basis av mellanmänskliga samspel och överenskommelser. Den humanitära migrationen kommer att vid behov hanteras genom både globala och lokala institutioner. Fokus kommer att vara på att Sveriges kommuner och storstäder har suveränitet rörande antalet vid mottagning samt program för integration. Men framför allt kommer migration och rörlighet att underlättas av att fler människor på jorden har gått igenom utbildning i världsmedborgarskap där fokuset kommer att vara universella värderingar, världspatriotism och glokal förankring.
En hel del av dagens jordbrukssystem kommer att förändras. Mer modernare jordbruk kommer att kunna utföras i storstäderna och mer urbaniserade områden som genom takodling och akvaponik. Skogsodling, alltså odling på mindre ytor som omfattas av större skogsområden kommer också att tillämpas. Jordbruket i sig kommer att vara mer eller mindre hundra procent automatiserat där få individer kommer att vara yrkesbönder. De få yrkesbönderna kommer i sin tur att kunna organisera all sin verksamhet på egen hand tack vare robotar och maskiner. Det kommer vara vanligt med skogsträdgårdar, växthusodling och trädjordbruk där planteringen av träd och växer kombineras med jordbruk och där avfall från jordbruket används mer för biogasenergi.
Framtidens syn på arbete kommer att vara mer ödmjuk och inkluderande jämfört med idag där många av våra aktiviteter inte räknas som meningsfulla eller som belönande. Tack vare processer som digitalisering, robotisering och automatisering kommer vi behöva jobba mindre tid på fysiska uppgifter samt kommer ha mer tid för annat i livet. Tiden med ”Mc Jobs” och ”skitjobb” kommer att vara historia och anses som något löjligt av framtidens generationer. Mycket av fokuset på vad som anses vara viktigt arbete kommer att kreta kring det som gör miljön mer hållbart och samhället mer ekologiskt. I sin tur kommer det 2050 finnas helt andra typer av jobb som robotinspektör, klimatpsykolog och rymdgruvarbetare.
- Identifikation och livsstilar.
Framtidens samhällsliv kommer att ha begreppet community som centralbegrepp där våra identifikationer kommer att vara mer flytande, multipla och pluralistiska. Som individer kommer vi att kunna identifiera sig med mängder av berättelser, tillhöra olika communities och vara minoritet och majoritet respektive på frågan och situationer. Naturen kommer också att ha större symbolik för värderingar som sammanhållning, harmoni och välmående. Världsmedvetenhet kommer att vara normerande eftersom Sverige liksom andra delar av Europa och världen kommer också att vara posthumana samhällen där samhällen har fler invånare som är annat än människor, som robotar och cyborgs. Tack vare djupare medvetande och inre förståelse kommer vi att leva harmoniska samhällen där vi jämfört med idag är bättre på att förstå och hantera våra känslor, behov och tillit till varandra.
Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Visioner om framtidens Sverige präglas ofta av olika skräckscenarier om våld och samhällskollaps. Det är paradoxalt när Sverige i internationella mätningar ofta rankas som ett mönstersamhälle. Hur kan Sverige och världen se ut om 30 år, när AI, klimatförändringar och digitalisering har satt ännu mer spår?
Enligt olika undersökningar är Sverige ett av de bästa samhällena att leva i. Det visas exempelvis i mätningar som Human Development Index. Sverige brukar också anses vara ett modellsamhälle när det kommer till levnadsstandard, innovation och välfärd. För tillfället anses Sverige som bland de ledande länderna när det kommer till utvecklingsmål med FN:s Agenda 2030.
Samtidigt upplever majoriteten av Sveriges befolkning att ”utvecklingen går åt fel håll”, enligt flera olika underökningar, som till exempel av SOM-institutet. Sedan 2015 och den stora flyktingmottagningen har samhällsdebatten präglats av polarisering, populism och pessimism i högre grad.
Den negativa utvecklingen beror även på att fler invånare blivit auktoritära och nationalistiska i sina åsikter. I sin tur är det kopplat till både befogade och obefogade rädslor i samband med riktiga eller upplevda problem som relaterar till grov och organiserad brottslighet, humanitär migration och integration, samt brister i välfärdssektorn.
Att debatten i högre grad präglas pessimism återspeglas även i berättelser och texter om hur Sveriges framtid kommer att se ut. Ett uppmärksammat exempel under slutet av 2019 blev essäer publicerade på den borgerliga tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan. I artikelserien beskrevs Sveriges framtid i dystopiska och katastrofala drag. Bland budskapen är att det kommer att råda krig, klanvälde och kollaps i framtiden.
Man kan undra sig hur sådana texter kan skrivas i ”världens modernaste” land 30 år efter Berlinmurens fall? Trots alla problem och utmaningar finns det mycket utrymme att ha en optimistisk och positiv syn på framtidens utveckling. Inte minst i relation till kommande globala processer som digitalisering och robotisering samt EU:s vision om klimatomställningen.
En vision för Sverige i en globaliserad värld
Den nya vågen av globalisering kännetecknas av decentralisering, som innebär att en del institutioner som idag fungerar som ”mellanhänder”, exempelvis banker och myndigheter, förväntas få reducerade roller eller försvinna. Utvecklingen underlättar för direkta och snabbare samspel mellan individer. Främst beror det på så kallad blockkedjeteknik för transaktioner och databaser där informationen lagras i ”block” som samspelar och tryggar varandras säkerhet. Det gör moderna IT-system säkrare mot intrång och attacker.
Detta sker samtidigt som det finns viktiga visioner och idéer om att framtidens utveckling ska leda till hållbar, harmoniskt och holistiskt liv på vår planet som blir allt mer postindustriell. Av dessa anledningar har mina ambitioner med denna text varit att utifrån tio punkter beskriva om hur Sverige borde kunna se ut år 2050.
Dagens grundlag med, rötter i 1974 års regeringsform, fokuserar enbart på människor. Framtidens grundlag och rättighetskatalog kommer att vara mer inkluderande och pluralistisk genom att innehålla rättigheter för fler – till exempel djur, robotar, artificiell intelligenseller cyborger. Den framtida grundlagens funktion bör säkerställa fredliga relationer och samspel dels mellan levande varelser som människor och djur, dels mellan levande varelser och kännande-väsen som robotar, samt mellan kännande-väsen som robotar och AI. Liknande konstitutionella aspekter kommer även att finnas på europeisk och global nivå, bland annat eftersom roller för robotar och maskininlärning (AI) kommer att vara viktiga för ekonomin och freden.
Sverige kommer att ingå inom ramen för en europeisk federation där mindre suveränitet kommer att ligga på statlig nivå och mer suveränitet kommer att finnas hos regioner, städer och kommuner. Staten kommer också att vara kosmopolitisk/universalstat med uppgifter som att trygga mänsklig säkerhet och bidra till att lösa globala problem som klimatfrågan. Möjligtvis kommer Sverige att vara mindre geografiskt och administrativt än idag eftersom Skåne kan komma att utvecklas som egen EU-region samtidigt som städer som Stockholm och Göteborg kommer att vara mer självstyrande. Det kommer också att finnas fler och mindre kommuner samt experimentzoner där människor lättare kan organisera sig efter olika idéer och intressen. Utöver det kommer det att finnas gemensamma globala institutioner som finns för hela mänskligheten som global poliskår och hälsomyndighet.
Istället för dagens representativa demokrati kommer demokratin att vara flytande från lokal till global nivå, inklusive genom etableringen av ett Världsparlament som ett forum för global demokrati. Dagens politiska partier som styr i Riksdagen kommer med tiden att bli mycket reducerade eller försvinna eftersom politiken och beslutsprocesser kommer att decentraliseras till olika nätverk, grupper och communities. Det kommer med tiden att bli vanligare att människor genom flytande demokrati medskapar offentliga program som man önskar sig genom donationer och crowdfunding. En standardprocedur kommer att vara röstdelegering, där man kan delegera sina röster till den individen eller organisationen som man finner som bäst lämpad i olika frågor. En formell regering samt allmänna val vart fjärde år kommer att försvinna med tiden till förmån för tillfälliga men mer involverande och kunnigare delegationer där invånarna styr genom flytande demokrati som sker kontinuerligt.
En kärna i framtidens ekonomi kommer att handla i enighet med idéer om gröna marknader och koldioxidfri ekonomi. Fokus kommer att ligga på cirkulär ekonomiskt agerande genom återvinning, solenergi och laboratoriumodling av exempelvis kött. I större städer som Stockholm kommer det att finnas mer urbant jordbruk. Klimatmedvetenhet hos konsumenter kommer att stimulera klimatvänligare efterfrågan på varor, tjänster och kapital. Transportsektorn, inklusive flyg, kommer att vara eldriven. En annan viktig kärna i ekonomin kommer att vara belöningsekonomi. Fler kommer att kunna få betalt för att man tar del av och bearbetar en viss produkt eller idé. Exempelvis vid läsning av medier eller deltagande i meningsfulla diskussioner. Vi kommer också att vara vana vid att handla med olika kryptovalutor.
Jämfört med dagens högskattestat kommer framtidens beskattningssystem att vara mer federaliserad och utspridd, inte minst till den lokala nivån. Fokus i beskattningen kommer att ligga på konsumtionsskatter, miljöskatter och annat som anses vara förstörande för naturen och klimatet. Däremot kommer den direkta eller inkomstbeskattning att vara mycket lägre och enbart fokusera på de tjänster som är nödvändigaste som polis och rättsväsende. En viktig faktor i finansieringen av offentliga institutioner kommer i kombination med flytande demokrati och medskapande processer att baseras på crowdfunding. På det sättet är år 2050 helt normalt att människor engagerar sig i samspel enligt intressen och behov för att på det sättet donera till en viss verksamhet.
Den offentliga välfärden kommer att vara mycket mindre än idag eftersom dagens välfärdsstat blev ohållbar med tiden. Istället kommer den offentliga välfärden att baseras på någon form av basinkomst eller kontantutdelning, åtminstone till den invånare som är arbetslös. I stort kommer saker och ting bli bättre globalt sett eftersom fler människor kommer kunna leva längre och övervinna sjukdomar som kolera, cancer och ebola. Välfärden kommer att vara mer basal med fokus på vård och omsorg som främst kommer att skötas lokalt. Med tiden kommer även en privatbaserad kryptovaluta som till exempel dagens Manna Base att bli allt mer accepterad runt om i världen och kunna fungera som global basinkomst och en av de mest använda valutorna för global handel, inklusive av välfärdstjänster. Det kommer också vara vanligt med att robotar på äldreboenden och AI-system somsköter mycket av välfärdens funktioner och därmed befriar människor från arbeten som upplevs som tunga och tråkiga.
Tack vare decentraliserande processer kommer det att bli lättare för fler människor att röra sig över administrativa gränser. Sverige kommer att ha både fri invandring och utvandring, men inte som egen policy utan som en del av globala överenskommelser som slutligen resulterar i global fri rörlighet för individen på basis av mellanmänskliga samspel och överenskommelser. Den humanitära migrationen kommer att vid behov hanteras genom både globala och lokala institutioner. Fokus kommer att vara på att Sveriges kommuner och storstäder har suveränitet rörande antalet vid mottagning samt program för integration. Men framför allt kommer migration och rörlighet att underlättas av att fler människor på jorden har gått igenom utbildning i världsmedborgarskap där fokuset kommer att vara universella värderingar, världspatriotism och glokal förankring.
En hel del av dagens jordbrukssystem kommer att förändras. Mer modernare jordbruk kommer att kunna utföras i storstäderna och mer urbaniserade områden som genom takodling och akvaponik. Skogsodling, alltså odling på mindre ytor som omfattas av större skogsområden kommer också att tillämpas. Jordbruket i sig kommer att vara mer eller mindre hundra procent automatiserat där få individer kommer att vara yrkesbönder. De få yrkesbönderna kommer i sin tur att kunna organisera all sin verksamhet på egen hand tack vare robotar och maskiner. Det kommer vara vanligt med skogsträdgårdar, växthusodling och trädjordbruk där planteringen av träd och växer kombineras med jordbruk och där avfall från jordbruket används mer för biogasenergi.
Framtidens syn på arbete kommer att vara mer ödmjuk och inkluderande jämfört med idag där många av våra aktiviteter inte räknas som meningsfulla eller som belönande. Tack vare processer som digitalisering, robotisering och automatisering kommer vi behöva jobba mindre tid på fysiska uppgifter samt kommer ha mer tid för annat i livet. Tiden med ”Mc Jobs” och ”skitjobb” kommer att vara historia och anses som något löjligt av framtidens generationer. Mycket av fokuset på vad som anses vara viktigt arbete kommer att kreta kring det som gör miljön mer hållbart och samhället mer ekologiskt. I sin tur kommer det 2050 finnas helt andra typer av jobb som robotinspektör, klimatpsykolog och rymdgruvarbetare.
Framtidens samhällsliv kommer att ha begreppet community som centralbegrepp där våra identifikationer kommer att vara mer flytande, multipla och pluralistiska. Som individer kommer vi att kunna identifiera sig med mängder av berättelser, tillhöra olika communities och vara minoritet och majoritet respektive på frågan och situationer. Naturen kommer också att ha större symbolik för värderingar som sammanhållning, harmoni och välmående. Världsmedvetenhet kommer att vara normerande eftersom Sverige liksom andra delar av Europa och världen kommer också att vara posthumana samhällen där samhällen har fler invånare som är annat än människor, som robotar och cyborgs. Tack vare djupare medvetande och inre förståelse kommer vi att leva harmoniska samhällen där vi jämfört med idag är bättre på att förstå och hantera våra känslor, behov och tillit till varandra.
Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.
Dela det här:
Gilla detta: