Gästkrönika Sabina Edelman: 2020-talets stadsbyggnadsfråga för gröna politiker

Vilken fråga ska bli 2020 talets stora stadsbyggnadsfråga? Sabina Edelman gör en spaning för att hitta en fråga som förmår inrymma både bostadspolitik och minskade utsläpp. Det bör dessutom vara en fråga som ur näringslivsperspektiv kan ersätta diskussionen om byggmaterial som äntligen verkar nå ett slut.

Stadsbyggnadspolitiken har länge varit ett kärt barn för gröna politiker.  Med stor påverkan på både stads-, djur- och naturliv men även på migration och lokal demokrati är det något av en kärnfråga för det gröna samhället. Området inrymmer många frågor för diskussion men under 2010-talet har främst byggmaterial legat i fokus för debatten. Kampen mellan betong och träindustri har, för att påvisa den lägsta energiåtgången i byggskedet, lyft stadsbyggnadsdebatten till oanade höjder i såväl Almedalen som internationellt och dragit med sig andra stadsbyggnadsfrågor till podiet. Men ingen annan fråga på området har engagerat både höger och vänsterpolitiker, såväl som byggare och forskare på samma sätt. I en tid då flera partier söker “sin” gröna politik har nybyggnationens klimatpåverkan gått från att ha varit ett specialområde till att bli allmänbildning. Säg till exempel den stadsbyggnadspolitiker som inte använt sig av siffrorna om att 70–80 procent av en byggnads klimatpåverkan kan hänföras till byggprocessen och därför slagfärdigt deklarerat någon form av politik för att minska energiåtgången?

En uppdaterad debatt

Men nu kan debatten vara slut. Under 2019 blev Svenska Miljöinstitutet klara med det beräkningsverktyg för byggmaterials klimatpåverkan som ska kunna göra klimatrelaterade jämförelser mellan byggmaterial sakliga och enkla. Verktyget ska göra att beräkningar av klimatpåverkan från produktion, transport och byggskede utförs på samma sätt i hela branschen. Kommunerna kan därmed ställa relevanta maxkrav på klimatpåverkan från byggmaterial ur ett livscykelperspektiv i upphandlingar och markanvisningar utan att ta ställning till ett enskilt material. Debatten om vilket material som är miljövänligast når väl därmed sitt slut och ersätts av betydligt mer opolitiska frågor som till exempel juridiken kring att ställa krav. Vilken fråga ska då kunna ta debatten vidare och motivera samma resurser som lagts på frågan om byggmaterial?

Att utrymmet kan tas över av ämnen som biologisk mångfald eller arkitektoniska kvaliteter är tyvärr inte troligt.  I grunden är orsaken att de frågorna inte drivs av starka ekonomiska intressen men också eftersom de inte bidrar till att nå klimatmålen på samma direkta sätt som utsläppsminskande åtgärder.

Byggtransporter en klimatbov

Det ska alltså vara en fråga som påverkar utsläppen i stor omfattning och som påverkar näringslivet, energi kunde vara en kandidat men kravställs redan i så hög omfattning av kommunerna att vidare diskussion inte är särskilt relevant för närvarande. Frågan skulle helst också påverka städernas egna utsläppsberäkningar. Då seglar byggtransporter upp som en favorit. Den trafik som tunga byggtransporter orsakar varje år beräknas motsvara uppskattningsvis ca 4-5 % av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp enligt tidningen Byggindustrin. Idag har städerna ingen ordning på de transporterna. Den urgrävda eller bortsprängda marken tillfaller entreprenören och kontrollen är därför liten på vart byggmassorna tar vägen. Olika lösningar testas på problemet lokalt i bland annat Stockholm men då åtkomst till stora markytor är nödvändig är frågan inte helt lätt men framför allt också politisk. För att få helt effektiva transporter skulle frågan kunna lösas regionalt om det politiska intresset finns och helst skulle väl deponierna vara sådana att massorna kunde återanvändas vid senare behov. Kanske kan vissa lösningar dessutom riskera en del biologisk mångfald på grund av buller. Men det måste i så fall undersökas tidigt.

Så byggtransporter kan bli 2020 talets stora stadsbyggnadsfråga och jag uppmuntrar den gröna rörelsen att läsa på för att kunna påverka beslut och utredningar tidigt och ta utrymme i debatten. Här finns det lösningar på frågan som är grönare än andra om det finns politiker som är med från början.


Sabina Edelman

Fristående debattör, ingenjör och tidigare politiskt sakkunnig inom stadsbyggnad, exploatering och klimat