De växthusgaser som orsakar klimatkrisen består av molekyler, inte idéer. Till skillnad från begrepp som ”rättvisa”, ”frihet” eller ”jämlik vård” är klimatet något som existerar oberoende av människan. Men det behandlas fortfarande som en budgetprioritering bland andra.
I takt med att klimatkrisen har blivit alltmer uppenbar för fler har personer som tidigare visat måttligt intresse för frågan börjat ge sina egna förslag på hur krisen ska lösas. Det är i grunden bra. Inte ens när en hel kontinent brinner upp har det påverkat opinionen för att ge gröna partier en skjuts, så det är väl lika bra att även andra aktörer driver frågan. Problemet är bara att klimatet, eller miljöfrågor generellt, passar så dåligt med våra invanda sätta att tänka kring politik .
Begrepp som rättvisa, frihet eller tillväxt är mänskliga konstruktioner som egentligen inte har något att göra med de molekyler som utgör våra växthusgaser. Växthusgaserna existerar ju alldeles oavsett vad vi människor tänker om dem, till skillnad från till exempel ”rättvisa”. Trots det behandlas klimatet ofta som om det vore en budgetprioritering bland andra. En ny flygplats i Sälen orsakar mer utsläpp av växthusgaser, punkt slut. ”Ett lyft för hela regionen! Det skapar jobb!”, ropar anhängarna till försvar. Men gaserna släpps ut i atmosfären alldeles oavsett hur många jobb som skapas eller vilka dynamiska effekter det får för västra Dalarna. Växthusgaserna bryr sig inte om regionalpolitik.
Den liberale debattören Mattias Svensson argumenterar för att det krävs mer kapitalism för att rädda klimatet, med hänvisning till att kapitalismen har byggt välstånd och skapat innovationer. Med tanke på att klimatförändringarna i princip är ett direkt resultat av industrialiseringen (läs kapitalismen), där högre tillväxt i stort sett alltid har resulterat i högre utsläpp får man säga att bevisbördan ligger på Svensson. Man kan tycka vad man vill om vad kapitalismen har åstadkommit, men det är ändå en svårsåld idé att mer av exakt samma sak som har skapat problemet också ska lösa det. Växthusgaserna bryr sig inte om handelsutbytet med, säg, Georgien ökar.
På liknande sätt argumenterar ofta vänsterdebattörer för att klimatomställningen måste vara rättvis. Rättvisa i all ära, men det har strängt taget inget med växthusgaser att göra. När Isabella Lövin kallar klimatkompensation för ”avlatsbrev för de rika” är det kanske sant ur ett rent psykologiskt och kulturellt hänseende, men klimatet handlar om naturvetenskap. Den viktiga frågan är väl om klimatkompensation minskar utsläppen? Växthusgaserna bryr sig inte om vem som släpper ut dem.
Det här är ofrånkomligt. Det är väl till och med något bra att mänsklighetens kanske största utmaning någonsin blir belyst från olika perspektiv. Men känslan är att klimatet används som projektionsyta för ideologier som har svårt att hantera det faktum att klimatet verkar på molekylär nivå snarare än i idévärlden.
____
Anders Nilsson, psykolog, miljöpartist och redaktör på Grön Opinion.
Nås på anders (a) gronopinion.com
Gillade du texten? Våra texter är gratis för läsarna. Stötta oss genom att swisha till 123 314 5307. Gillade du inte texten? Skriv en replik och skicka till info (a) gronopinion.com
Vi behöver vetenskaplig centrism. Jag har en sådan tämligen färdigutvecklad, förefaller det mig, men jag har fortfarande en del smärre texter jag behöver publicera. De kommer på facebook.com/ekosolid och annorstädes.
GillaGilla
Pingback: Replik: Klimatet kräver att vi bryr oss om rättvisa | Debattforum för en hållbar framtid
Pingback: Replik Anders Nilsson: Vanskligt att villkora klimatet med idéer | Debattforum för en hållbar framtid