Replik Erik Pihl: Klimatet kräver att vi bryr oss om rättvisa

Erik Pihl, doktor i Energi och miljö och klimatanalytiker, skriver en replik på Anders Nilssons text om klimatet, frihet och rättvisa.

Anders Nilsson skriver att ”De växthusgaser som orsakar klimatkrisen består av molekyler, inte idéer” och att varken idéer om kapitalism eller om rättvisa och jämlikhet bör blandas ihop med klimatfrågan. Det är förstås sant att klimatet handlar om ren fysik och kemi, och inte bryr sig om mänskliga värderingar. Däremot har mänskliga idéer en ytterst reell påverkan på politiken och beteendena som styr mängden växthusgaser. Ojämlikhet är dessutom mer än en idé – det är ett mätbart faktum som inte kan frikopplas från frågor som klimatförändringar.

Under FNs klimattoppmöte i december släppte jag tillsammans med Johan Rockström och en del andra forskare en sammanställning av den senaste klimatforskningen: 10 New Insights in Climate Science 2019. Den gick speciellt in på kopplingar till sociala frågor. Vi slog fast att det är i huvudsak de som är mindre bemedlade – de som bidragit minst till problemet – som kommer drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det går inte att ta bort rättviseaspekten från klimatfrågan när dess effekter är så orättvisa. Vi visade också att för att klimatpolitik ska bli accepterad och vara framgångsrik så behöver den uppfattas som rättvis och inte öka ojämlikhet.

Det går inte heller att koppla loss klimatfrågan från kapitalismen och tillväxten. Den ständigt ökande efterfrågan driver på utsläppen. Faktum är att när forskare som Global Carbon Project, som varje år räknar ut mänsklighetens utsläpp av växthusgaser, gör prognoser framåt så utgår de mycket ifrån tillväxtprognoser.

I den nyligen släppta rapporten ”Our Future on Earth” som tar upp mänsklighetens olika utmaningar, från miljöproblem till sociala frågor, så pekar forskare speciellt på att risker länkar till och förstärker varandra. Sociala problem gör det svårare att klara de miljömässiga riskerna. En sak som tas upp i World Social Science Report från 2016 är att ojämlikhet är en faktor bakom tillväxten av högerkonservativa krafter. Dessa i sin tur gör det oftare svårare att klara miljömål genom att förneka klimatförändringar och genom sin motvilja mot internationella avtal. Högerpopulister är duktiga på att få klimatfrågan att framstå som ett ”elitprojekt” när det i själva verket handlar om att rädda det stora flertalet från girigheten hos några få, mycket rika olje- och bilföretag.

Det borde snarast ligga i grönas intresse att koppla klimatfrågan till andra frågor som ligger väljare nära hjärtat. Hur kan klimatpolitiken utformas så att det gynnar ”vanligt folk” och de på landsbygden? Hitta sätt att koppla klimatet med det som bekymrar människor i vardagen. Om inte annat, hitta sätt att presentera politiken som inte lämnar öppet mål för de som vill kritisera med argument som ”men alla på landsbygden och är beroende av bil då”?

Klimatpolitik ska givetvis inte användas som verktyg för att försöka utjämna all ojämlikhet i samhället, vilket kanske några få inom vänstern hade velat och möjligen är den ambition som Anders är rädd för. Däremot måste vi förstå och göra något åt ojämlikhet för att få bättre chanser att stoppa global uppvärmning och andra miljöproblem.

---

Erik Pihl

Tekn. Dr. Energi och Miljö, Klimatanalytiker

Gillade du texten? Våra texter är gratis för läsarna. Stötta oss genom att swisha till 123 314 5307. Vill du själv skriva en replik? Mejla till info (a) gronopinion.com.