Gästkrönika Anders Hermansson: Vegetarianism och världen post corona

Att uppkomsten det nya coronaviruset härrör från exotiska djurmarknader är tämligen oomtvistat. Därför får inte den vidare diskussionen om animalisk föda avstanna vid enbart ett förbud mot något exotiskt, fjärran från Sverige. Vi behöver bredda diskussionen och se hur även den traditionella fabriksuppfödningen ger upphov till bakterieresistens och virus.

Även om covid-19 är en fruktansvärd farsot utan hittills känt botemedel, får vi inte glömma bort de redan existerande resistenta bakteriestammar som ingen antibiotika biter på. Bakterieresistensen är ingen tillfällighet utan konsekvensen av den industriella uppfödningsmetoden att på kortast tid nå slaktvikt. Broilermetoden innebär att djuren växer onaturligt snabbt, med följden att kroppen blir skör och mottaglig för sjukdomar. Tillsammans med trångboddheten och stressen skapas en miljö där smittsamma sjukdomar kan få fäste.

Djuren skulle också må bättre av social distansering

Social distansering är att agera enligt ett kritiskt förhållningssätt. Du ger upp en del av din frihet för att i gengäld öka någon annans väl. Överför du det kritiska förhållningssättet till växtbaserad kost kan det visserligen bli en frihetlig inskränkning, men det uppväger den minskade risken för sjukdomar från djurindustrin. Vi kan vända på resonemanget och säga att det istället är uppfödningen av 100 miljarder mat-djur som inskränker på den växande befolkningens markanvändningen.

Empowerment för det kritiska tänkandet

När FN föreslår ett förbud mot djurmarknader är det huvudsakliga syftet att bredda diskussionen till ett rättviseperspektiv. Djurmarknader är illegalt resursutnyttjande av naturen och drabbar invånare utan politiskt inflytande hårdast.  

Utgångspunkten för rättvisa i klimatdiskussionen är att inkludera marginaliserade grupper i den politiska processen. Fördjupad demokrati genom inkludering är en av grundstenarna i FN:s vetenskapliga rapport för ett hållbart samhälle, Agenda 2030.

Rapporten befäster miljön som den viktigaste faktorn tillsammans med social och ekonomisk hållbarhet för omställningen till ett rättvist samhälle. Det rättvisa samhället bygger på en utökad form av lokal demokrati med inkludering av samtliga invånare. Utökad demokrati kräver samtidigt att medborgarna får grundläggande kunskaper i källkritik. När medborgarna lärt sig kritiskt tänkande, ”växer” de som människor enligt teorin om empowerment, egenmakt. Empowerment skapar en stegvis förändring av människors handlingsmönster. Inledningsvis med att ifrågasätta sina egna värderingar och därefter att med hjälp av kritiskt tänkande öka det politiska handlingsutrymmet.

Agenda 2030 uppmanar medborgarna att agera för en klimatomställning genom i första skedet ifrågasätta sina kostval och äta mer vegetariskt.

”Se över om du verkligen behöver ha kött och mejeriprodukter i alla måltider”, står det i Agenda 2030.

När Leif Mannerström blev vegan

De senaste åren har den vegetariska produktportföljen fått tillskott från ett något oväntat håll. Anrika charkuterier, mejerier och fiskerier har börjat saluföra vegetariska ”köttsubstitut” som alternativ till sitt ordinarie animaliska sortiment.

Vegetariska koldolmar. Ser du skillnaden mot köttvarianten?

Jag har undersökt livsmedelsföretagens inställning till normkritik och ställt frågor kring deras tillverkning av ”köttsubstitut”. Bland annat har jag frågat varför inte samtliga animaliska produkter går att få som vegetariska alternativ.

De livsmedelsföretag som ingår i undersökningen har bidragit till sinnebilden av husmanskosten som animalisk nationell identitet. Därför blev det något av en sensation när Dafgård erbjöd sin paradrätt, köttbullar med mos, som veganskt alternativ. Uppmärksamheten blev inte mindre än att det var stjärnkocken Leif Mannerström som fick pryda omslaget till färdigrätten.

 – Vi anser att vi hittat en bra balans i våra färdigrätter, hälsar Leif Mannerström till Grön Opinion.

Något ytterligare svar får vi inte från Leif Mannerström. Den balans som nämns har hittills resulterat i att enbart en av nio färdigrätter går att få som vegetariskt alternativ.

Övriga livsmedelsföretag i min undersökning har ett bredare växtbaserat sortiment, allt enligt konsumenterna önskemål. Det förändrade sortimentet har enbart fått uppskattade kommentarer, även från deras traditionella kunder. Fler produkter är att vänta och det beror på att vegetarianer finns i snart varje familj eller bekantskapskrets, berättar livsmedelsföretagen.

Medvetna konsumenter

En bransch som däremot inte väntar är livsmedelshandlarna. Nästan varje vecka släpper de nya vegetariska produkter under egna varumärken. Urvalet sker genom ett nära samarbete med konsumenterna, på sociala medier. Samarbetet underlättas av att konsumenterna är unga och trendmedvetna storstadsbor, där både miljö och den egna hälsan får ta plats, berättar livsmedelshandlarna.  

Unga medvetna innerstadsbor betecknas internationellt även för den ”kreativa klassen”. Den kreativa klassen myntades av sociologiprofessorn, Richard Florida. I Floridas bok, ”Cities and the creative class” beskrivs hur städer med en stor andel kreativa invånare lättare kan hantera framtida utmaningar genom att samtidigt dra till sig fler homogena människor. Dock är den kreativa klassen mest känd för sitt ”gay index” av high bohemians. Antagandet bygger på det faktum att ju fler invånare som bekänner sig till gaykulturen, desto mer öppet och dynamiskt blir området.

Det går att placera in den kreativa klassen i Agenda 2030, utifrån förmågan till lokaldemokrati och deras politiska handlingsutrymme. Forskare inom urbana studier pekar ut  Malmö som en stad där den kreativa klassen fått stort inflytande och påskyndat skiftet till ett kunskapssamhälle. En av de mest inflytelserika grupperna inom den kreativa klassen är vegetarianer.  

Rysk tångkaviar

Antalet vegetarianer i Malmö har inneburit en förändring av utbudet i stadens livsmedelsbutiker. Tydligast märks förändringen på innerstadsbutiken ICA Supermarket Söder. Butiken har både det största och allra senaste inom vegetariska hel och halvfabrikat. För att locka till köp har butiken förlagt det vegetariska sortimentet direkt vid ingången. Syftet är att styra kundernas beteende mot klimatsmarta produkter. Det överliggande syftet med produktplaceringen är att förmå kunderna till att våga utforska det växtbaserade sortimentet och därigenom även ifrågasätta den rådande köttnormen. Som rysk tångkaviar, ett växtbaserat alternativ till de exklusiva produkterna, stör och stenbitsrom.

Konsumenterna lockas att pröva tångcaviar med argumenten, lika välsmakande som sin animaliska förlaga men betydligt billigare, skriver fiskeriet, Lysekils.

Status quo eller omställning

I diskussionerna om post-Corona går det att urskilja två linjer. Antingen status quo genom en snabb återgång till konsumtion och fortsatt tillväxt när pandemin är bekämpad. Den andra linjen vill förutom att bekämpa pandemin även förändra samhället i grunden med klimatomställning. När Agenda 2030 presenterar sin klimatomställning infogas vegetarianismen, men som del av det demokratiska och normkritiska uttrycksättet.


Anders Hermansson, lärare och samhällsengagerad i folkbildningen samt studiecirklar.


Följande livsmedelsföretag ingick i undersökningen av ”köttsubstitut”

Charkuterier: Atria (Pastejköket- Lönneberga), Dafgårds (Leif Mannerström), HKSCAN (Pärsons), Karlssons chark (Peas of heaven), Lindvalls chark samt Sorunda korvfabrik.

Mejerier: Valio

Fiskerier: Fiskeriet, Klädesholmen och Lysekils.

Butikskedjor: Axfood (Willys, Hemköp), Coop samt ICA.

Livsmedelsbutik: ICA Supermarket Söder (Malmö)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s