Gästinlägg Daniel Hirsch: Bromma flygplats kommer stängas utan att Arlanda byggs ut

Statliga Swedavia vill lägga ner Bromma flygplats, som man själva driver, eftersom Bromma under lång tid kommer ha överkapacitet. Samtidigt anser Swedavia att Arlanda på sikt kommer behöva en ny landningsbana. Enligt mig är det tveksamt. Klimatkrisen gör att allt färre vill flyga och den trenden kommer inte att förändras förrän flygbranschen kan erbjuda resor med rejält minskad klimatpåverkan.

Den 14 september föreslog Swedavia att Bromma flygplats bör läggas ner. Frågan är – får i så fall den förväntade flygtrafiken till och från Stockholm plats på Arlanda?

Under 2019 hade Arlanda 117 000 landningar och Bromma hade 28 000, vilket totalt blir 145 000. Stora delar av dygnet skulle det vara gott om plats på Arlanda, även om Brommas trafik skulle tillkomma. Under 2014 såg det ut enligt grafen nedan och enligt Swedavia är mönstret är i stort sett detsamma nu. Det är bara klockan 7.00–8.00 och 16.00–17.00, som trafiken skulle slå i taket, med cirka 5–10 starter och landningar vid bägge tillfällena.

Trafiken på Arlanda kan jämföras med Heathrow, som liksom Arlanda har två parallella landningsbanor. Heathrow hade i fjol cirka 238 000 landningar, över 100 000 fler än Arlanda.

En skillnad mellan Heathrow och Arlanda är att på Heathrow flyger man dygnet runt. Dit kommer många interkontinentala flighter där det inte spelar någon roll att man landar mitt i natten, resan tar ändå en dag eller ett dygn. Men det är svårare att få svenskar som ska flyga 1–5 timmar att vilja resa mitt i natten.

Går det att få de resenärer som inte får plats under Arlandas rusningstid att flyga på tidpunkter när det inte är lika fullt? Flygbranschen brukar anse att det är svårt, resenärerna är inte tillräckligt priskänsliga. Å andra sidan är flygbranschen mästare på att prissätta sina produkter så att de lockar till köp än vid lägre efterfrågan.

Det är dessutom sannolikt att efterfrågan kommer fortsätta den nedåtgående trend som inleddes före pandemin, av två skäl.

1. Medvetenheten om klimatkrisen kommer öka i takt med klimatförändringarna. Bland det effektivaste en enskild individ kan göra för att minska sitt eget klimatavtryck är att avstå en flygresa, vilket flygbranschen i Sverige blev smärtsamt medveten om redan före pandemin. En viktig orsak till att efterfrågan kommer fortsätta nedåt är att den yngre generationen, som är mest engagerad i klimatkrisen, inte kommer överta den äldre generationens vilja att flyga.

2. För att flyget ska bli fossilfritt krävs biodrivmedel. Visst, elektriska plan i kommersiell drift kommer, men det är mycket långt bort innan de klarar annat än kortare resor. För den som vill flyga till Medelhavet eller längre är det traditionella flyg som gäller, som då behöver flyga på biodrivmedel. Flygindustrin globalt har pekat ut biodrivmedel som den viktigaste lösningen för att bli fossilfria. Det gör att biodrivmedel kommer bli en global bristvara, vilket kommer driva upp priserna. En tumregel är att cirka 25 procent av biljettpriset är bränsle, så de ökade priserna kommer ha en reellt dämpande effekt på efterfrågan av flygresor.

Med anledning av det ovanstående är min bedömning att:

– Brommas trafik kommer få plats på Arlanda, mycket på grund av att efterfrågan på flygresor kommer fortsätta nedåt. Under rusningstid kommer det vara helt fullt, men marknadskrafterna kommer att flytta flighter till timmarna före och efter rusningstid.

– Bromma kommer att läggas ner. Swedavia, Miljöpartiet och Socialdemokraterna i Stockholm är alla för. Möjligheten att få bygga ut Arlanda med en till landningsbana gör att tunga aktörer från näringslivet också kommer acceptera en nedläggning av Bromma, vilket gör att ytterligare politiskt motstånd får det tufft.

– Det är osannolikt att Arlanda får någon tredje landningsbana. Med vikande efterfrågan blir det svårt att motivera en sådan utbyggnad.

För att suget efter flygresor från Stockholm ska öka krävs att konsumenterna kan flyga med betydligt lägre klimatpåverkan än i dag. Den svenska flygbranschens färdplan mot fossilfrihet är en mycket positiv grund. De reseföretag som med trovärdighet kan kommunicera att de erbjuder flygresor med rejält minskade utsläpp är de som kommer vara attraktivast bland framtidens resenärer.

---

Daniel Hirsch, pr-konsult Westander Klimat och Energi