Kanadas legalisering av cannabisbruk innebär en förbättring

Kanada legaliserade cannabis för eget bruk för två år sedan. Hittills har det inte inneburit några större samhällsförändringar, men har gett staten nya inkomster i mångmiljardklassen. Sammantaget överväger fördelarna av legalisering dess nackdelar, skriver Vladan Lausevic.

I Sverige liksom på flera andra håll i Europa pågår väldigt konfliktfyllda diskussioner rörande cannabisbruk (marijuana). Samtidigt pågår en “legaliseringsvåg” i Nordamerika, där beslut om lagligt cannabisbruk har tagits i flera amerikanska delstater och i Kanada. Även om det fortfarande finns olika problem med narkotikabruk visar allt fler erfarenheter från Nordamerika att legaliseringar av cannabisbruk för vuxna individer är bättre än tidigare system baserade på straff och exkluderande attityder. 

För två år sen beslutade Kanadas regering i enighet med det liberala partiets vallöfte att legalisera cannabis för personligt bruk och rekreation. Därmed blev Kanada det andra landet i världen efter Uruguay att fullt ut legalisera cannabisbruk. Cannabis Act reglerar hur cannabis får tillverkas, säljas och marknadsföras, samt att livskunskapundervisning om cannabis måste äga rum i skolor. Legaliseringen innebär också en åldersgräns på 18 år, att bara särskilda butiker får sälja cannabis och att bruk endast får ske i hemmet och på särskilt anvisade platser. 

Regeringens argument före legaliseringen gick ut på att den avsåg skydda den offentliga vården, skydda ungdomar från missbruk och att reducera den illegala cannabismarknaden. En anledning till att legaliseringen fick stort medborgerligt stöd i Kanada beror också på positiva resultat och erfarenheter med tidigare droglagar i landets provinser som British Columbia. Två år senare är diskussionerna aktuella igen eftersom själva legaliseringsprocessen utvärderas och diskuteras både i forskningen och i politiska debatter.  

Till att börja med finns det flera metodologiska problem i diskussionerna eftersom perioden på två år anses vara för kort för att nuvarande policy kan utvärderas noggrannare och mer komplext. Det finns också statistiska problem som rörande kategorin om hälsoeffekter och tillgång till sjukvård i relation till cannabismissbruk. Överlag visar dock olika resultat, inklusive hos den kanadensiska regeringen, att det finns problem med legaliseringen med att ansedda fördelar överväger nackdelarna. 

Resultaten är väldigt blandade och varierar mellan olika åldersgrupper. Till exempel var förstagångbruket högre hos ungdomar 20-24 efter legaliseringen samtidigt som antalet körningar med cannabispåverkad förare har minskat. En annan positiv effekt av den nya lagen anses vara att bruket av cannabis generellt harminskat bland yngre, alltså individer i åldrarna 15-25. Det anses bland annat bero på att färre tror på cannabisens “coolhetsfaktor” och att fler köper mer sällan när man handlar i sin lokala affär vecko- eller månadsvis.

Därmed är den kanadensiska regeringens slutsats att det första året efter legaliseringen inte innebär några större eller dramatiska förändringar rörande personlig bruk och beteenden. Däremot har den lagliga cannabismarknaden inte ökat i den takten som förespråkarna, alltså regeringen, hade hoppats under 2018. Å andra sidan har priserna på den olagliga marknaden minskat vilket också innebär lägre intäkter för kriminella organisationer, inklusive karteller i Sydamerika, samt reducerad organiserad kriminalitet i landet. 

Det finns också kritik mot att legaliseringen inte har gjort  tillräckligt för den sociala rättvisan eftersom lagen inte kom att omfatta amnesti för tidigare dömda för olaglig cannabisbruk. Det innebär att fler än 500 000 individer i Kanada under 2019 fortfarande hade uppgifter om cannabisbruk i sin brottsregister. En annan del av rättvisekritiken är att för få individer tillhörande Kanadas urbefolkning och minoriteter har lyckats etablera sig i den lagliga cannabisindustrin. 

När det kommer till ekonomiska aspekter finns det mycket kritik mot att lagens utformning i första hand gynnar större företag och gör det svårare för mindre företag och entreprenörer. Kritiken bygger också på att det saknas affärer i flera provinser, vilket gör det svårare för fler att köpa cannabis lagligt som i den mest befolkningsrika provinsen Ontario. Samtidigt bidrog legaliseringen till ökade ekonomiska intäkter via konsumtionsskatter upp till 8 miljarder kanadensiska dollar, motsvarande 54 miljarder kronor, under 2019. 

Kanadas agerande går i en riktning som bland andra FN:s MR-råd och Världshälsoorganisationen förespråkar, alltså mot legalisering, avkriminalisering, vård, rådgivning och socialt inkludering. På det sättet kommer utvecklingen i Kanada att bli en viktig del av den europeiska debatten om framtidens syn på cannabis. 


Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion

Gillade du texten? Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.