Förra veckan gick Nederländerna till val. Inte bara gjorde de etablerade pro-Europeiska liberalerna ett succéval; bland de nya partierna som tog sig in i Haags andrakammare stod ett ut ur mängden: Volt Nederland – det internationella partiet Volt Europas nederländska kapitel.
Nederländernas avsaknad av riksdagsspärr leder till ett lapptäcke av småpartier, men Volt är unikt: det är paneuropeiskt. Volt, som lyckades valspurta från ett mandat i opinionsundersökningar några veckor innan valet upp till tre mandat i slutresultatet, varudeklarerar sig som paneuropeiska, progressiva och pragmatiska och gick till val för mer Europa i ett av de minst EU-entusiastiska länderna i unionen – och de vann.
Volt finns i alla EU-länder och har ett mandat i EU-parlamentet – med Damian Boeselager invald via Tyskland – och har kommunalt folkvalda i Italien, Tyskland och Bulgarien. Rörelsen lanserades i Brexits kölvatten med ambitionen att besvara den pessimistiska populismen med mer Europa. Nu valdes det knappt fyraåriga partiet in i sitt första nationella parlament.
Volts vision är enkel: enat är Europa starkt. Partiet förordar helt oblygt att EU ombildas till en riktig stat med regelrätt regering. Fram tills dess verkar partiet ändå för progressiva paradfrågor som en gemensam och human Europeisk migrationspolitik och transnationell klimatpolitik. Därtill kombinerar Volts partiprogram progressiv social rättvisa med liberal innovations- och småföretagarvänlighet. Däri ligger kärnan i Volts pragmatik: partiet klipper och klistrar osentimentalt det bästa från hela det politiska spektrat, men att nöja sig med den innehållsförteckningen gör inte partiet rättvisa.
EU-parlamentsvalen kapas ofta av nationella politiska strömningar. Valrörelsen blir ett mischmasch av faktisk EU-politik och nationell politik som man bestämmer sig för att vilja signalera sitt stöd för, även i Bryssel, oaktat om EU faktiskt har någon beslutsrätt i frågorna. Det är detta Volt gör upp med. Nederländska journalisten Rob Wijnberg konstaterade att Volt “internationaliserar nationell politik.” Visst kan man tycka om EU i andra partier, men få partier kan skryta om supervalår där man ställer upp i två länders riksdagsval och i tre till länders kommun- och regionval.
Däri ligger Volts kärna: i drömmen om ett nytt, enat Europa där folk från hela kontinenten organiserar sig tillsammans. En röst på Volt idag är helt enkelt en röst för Europeisk politik på riktigt. Vill man ha något nytt och bättre, då får man rösta på något nytt och bättre – även om det nya och bättre är litet i början. Alla idag stora politiska strömningar föddes ju trots allt i marginalen. En gång var ju den idag synnerligen globala klimatrörelsen ny. En gång var ju nyliberalismen – vad den luddetiketten nu än faktiskt betyder – ny. En gång var det ju faktiskt radikalt att vara sosse, till och med i Sverige.
Joel Boehme, styrelseledamot Volt Europa.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Förra veckan gick Nederländerna till val. Inte bara gjorde de etablerade pro-Europeiska liberalerna ett succéval; bland de nya partierna som tog sig in i Haags andrakammare stod ett ut ur mängden: Volt Nederland – det internationella partiet Volt Europas nederländska kapitel.
Nederländernas avsaknad av riksdagsspärr leder till ett lapptäcke av småpartier, men Volt är unikt: det är paneuropeiskt. Volt, som lyckades valspurta från ett mandat i opinionsundersökningar några veckor innan valet upp till tre mandat i slutresultatet, varudeklarerar sig som paneuropeiska, progressiva och pragmatiska och gick till val för mer Europa i ett av de minst EU-entusiastiska länderna i unionen – och de vann.
Volt finns i alla EU-länder och har ett mandat i EU-parlamentet – med Damian Boeselager invald via Tyskland – och har kommunalt folkvalda i Italien, Tyskland och Bulgarien. Rörelsen lanserades i Brexits kölvatten med ambitionen att besvara den pessimistiska populismen med mer Europa. Nu valdes det knappt fyraåriga partiet in i sitt första nationella parlament.
Volts vision är enkel: enat är Europa starkt. Partiet förordar helt oblygt att EU ombildas till en riktig stat med regelrätt regering. Fram tills dess verkar partiet ändå för progressiva paradfrågor som en gemensam och human Europeisk migrationspolitik och transnationell klimatpolitik. Därtill kombinerar Volts partiprogram progressiv social rättvisa med liberal innovations- och småföretagarvänlighet. Däri ligger kärnan i Volts pragmatik: partiet klipper och klistrar osentimentalt det bästa från hela det politiska spektrat, men att nöja sig med den innehållsförteckningen gör inte partiet rättvisa.
EU-parlamentsvalen kapas ofta av nationella politiska strömningar. Valrörelsen blir ett mischmasch av faktisk EU-politik och nationell politik som man bestämmer sig för att vilja signalera sitt stöd för, även i Bryssel, oaktat om EU faktiskt har någon beslutsrätt i frågorna. Det är detta Volt gör upp med. Nederländska journalisten Rob Wijnberg konstaterade att Volt “internationaliserar nationell politik.” Visst kan man tycka om EU i andra partier, men få partier kan skryta om supervalår där man ställer upp i två länders riksdagsval och i tre till länders kommun- och regionval.
Däri ligger Volts kärna: i drömmen om ett nytt, enat Europa där folk från hela kontinenten organiserar sig tillsammans. En röst på Volt idag är helt enkelt en röst för Europeisk politik på riktigt. Vill man ha något nytt och bättre, då får man rösta på något nytt och bättre – även om det nya och bättre är litet i början. Alla idag stora politiska strömningar föddes ju trots allt i marginalen. En gång var ju den idag synnerligen globala klimatrörelsen ny. En gång var ju nyliberalismen – vad den luddetiketten nu än faktiskt betyder – ny. En gång var det ju faktiskt radikalt att vara sosse, till och med i Sverige.
Joel Boehme, styrelseledamot Volt Europa.
Dela det här:
Gilla detta: