Klimatkrisen är vår tids existentiella utmaning. Världen är snabbt på väg mot den smärtgräns mellan 1,5 till 2 graders uppvärmning som man i Parisavtalet enats om att till varje pris undvika. För att hejda uppvärmningen behöver utsläppen i världen halveras till 2030 och närma sig noll 2050. För Sveriges och andra industriländers del skulle utsläppen behöva närma sig noll redan under 2030-talet, för att ge utrymme åt utvecklingsländer. Men med dagens klimatpolitik når vi inte ens det nuvarande målet om ett klimatneutralt Sverige år 2045. De senaste fem åren innan coronapandemin minskade utsläppen i Sverige med i snitt 1,5%. Om Sverige på allvar ska leva upp till Parisavtalets mål skulle minskningen snarare behöva vara 10-16% per år. Dagens klimatpolitik har många förtjänster, men – det görs för lite och det går för långsamt. Det rapporterade både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket i mars 2021.
Detta är ett resultat av decennier av svag klimatpolitik. Hittills har det inte funnits någon tydlig plan för hur Sverige ska ställa om – förrän nu. S-föreningen Reformisterna lanserar för första gången en heltäckande, fullt finansierad plan för en rättvis grön omställning. En plan som skulle göra Sverige fossilfritt 2035, stärka välfärden och skapa minst 200 000 nya gröna jobb. Vi kallar det en grön ny giv för Sverige.
Den plan vi presenterar utgör klassisk socialdemokratisk politik i modern, grön tappning, där staten tar en ledande roll för en samhällsomvandling som gynnar det stora flertalet. Klimatkrisen är ett strukturellt problem som bara kan hanteras gemensamt.
Det ena benet för planen är en aktiv stat som med morot och piska styr om näringslivet och ekonomin i sin helhet. Det andra benet är en inkluderande stat som fördelar omställningens kostnader såväl som frukter och gör den rättvis. Förutsättningen är att staten ges finansiellt utrymme att genomföra de satsningar som krävs.
En svensk grön ny giv kan sammanfattas i fem punkter:
1. Staten tar en aktivare roll i att driva en grön strukturomvandling. Skala upp satsningar på grön infrastruktur och understöd en grön omställning av industri och näringsliv. Vi räknar med att staten inledningsvis behöver genomföra och mobilisera investeringar motsvarande drygt 100 miljarder kronor per år. För att lyckas krävs en statlig investeringsbank som tillhandahåller billigt, långsiktigt kapital och som också får tillbaka avkastning på det offentligas satsningar. Kommersialisering av nyckeltekniker som grön vätgas, fossilfria bränslen och infångning och lagring av koldioxid behöver samtidigt stöttas och offentlig upphandling nyttjas för att skapa marknader för klimatvänliga produkter.
2. Sätt stopp för utsläppen. Det räcker inte att det gröna växer. Det krävs tydlig reglering som visar när utsläppen ska vara borta. Skärp dagens klimatmål till nettonollutsläpp 2035, förbjud försäljning av fossila bränslen 2035 och inför bindande utsläppsmål för samtliga samhällssektorer. Samtidigt behöver satsningar i fel riktning stoppas: fasa ut klimatskadliga subventioner och se till att alla investeringar och samhällsplanering följer klimatmålen. Vi räknar med att 13 miljarder kronor per år i klimatskadliga subventioner kan riktas om till klimatsatsningar.
3. Skräddarsy insatser för hela ekonomin. Vår plan omfattar 73 reformer, med specifika lösningar för olika sektorer. Inom transportsektorn krävs satsningar på järnväg, kollektivtrafik och riktade stöd som gör det möjligt för alla att resa klimatvänligt, också på landsbygden. Det handlar till exempel om 20 miljarder kronor per år i utökade satsningar på järnväg och kollektivtrafik, snabbutbyggnad av 100 000 laddpunkter, skrotningspremie och subventionerade lån vid köp av klimatbonusbil. Inom energisektorn krävs en förstärkning av elnäten, energilagring och ett landsomfattande energieffektiviseringsprogram av bostadsbestånd och lokaler, motsvarande 45 miljarder kronor per år.
4. Balansera biologisk mångfald, klimatnytta och ekonomi. Biobränslen är en ändlig resurs som måste hanteras ytterst varsamt. Skogen ska inte tas som en intäkt för att fortsätta släppa ut växthusgaser. Däremot har den en viktig roll att spela för den biologiska mångfalden och för att möjliggöra negativa utsläpp. Därför måste de som arbetar inom jord- och skogsbruket få bättre förutsättningar att bidra till omställningen. Vi föreslår riktade stöd till jord- och skogsbrukare som bidrar till grön omställning och en storsatsning på ökad inlagring av kol i skog och mark, bland annat genom att 220 000 hektar våtmark återställs, ett särskilt klimatmål för skogen och ett avverkningsmål för att begränsa uttaget av biomassa.
5. Gör omställningen rättvis. Vi står inför den största strukturomvandlingen i modern tid. Det kräver omfattande utbildningssatsningar och en jobbgaranti för utsatta branscher och regioner. Det kräver också att omställningens kostnader fördelas solidariskt. Den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning genererar sju gånger mer utsläpp av koldioxid än de med lägst inkomst. Samtidigt har de större ekonomisk marginal att bekosta en grön omställning. Med hjälp av en klimatvärnskatt och en grön arvs- och gåvoskatt kan klimatsatsningarna stärkas med 16 miljarder kronor per år.
Med vår reformplan beräknas Sverige bli klimatneutralt – faktiskt redan år 2034. För gemene man kommer det att bli möjligt att leva, bo och resa klimatvänligt – oavsett plånbok eller bostadsort. Samtidigt skapas, lågt räknat, 150 000 – 240 000 nya arbetstillfällen under de första tre åren, troligtvis många fler de kommande åren fram till 2035.
Låt oss vara tydliga: en grön och rättvis omställning kostar. Som mest förväntas nettokostnaden för staten uppgå till 60-75 miljarder per år. Det är mycket pengar. Samtidigt är det viktigt med proportioner. Dagens jobbskatteavdrag kostar nästan dubbelt så mycket.
För att lyckas och vinna brett stöd krävs att planen kombineras med en kraftfull politik för att stärka välfärden och minska ojämlikheten. En rättvis omställning är i slutänden omöjlig i ett samhälle där klyftorna växer. Omställningen behöver därför vara del av ett bredare löfte, ett löfte om en bättre framtid för det stora flertalet.
Den underliggande förutsättningen för att det här ska kunna genomföras är att politiken ges finansiellt handlingsutrymme. Staten behöver kunna låna för att genomföra nödvändiga investeringar, samtidigt som utrymme ges för att stärka välfärden. Därför behövs ett nytt finanspolitiskt ramverk som kan möta vår tids utmaningar – något exempelvis Klimatpolitiska rådet tar upp i sin nya rapport.
Klimatkrisen är vår tids ödesfråga. Ändå saknas en seriös debatt om hur omställningen ska genomdrivas och finansieras, samtidigt som välfärden stärks och ojämlikheten trycks tillbaka. Med en grön nu giv höjer vi nu ribban för klimatpolitiken i Sverige.
En grön ny giv är en plan som är konkret nog att genomföras och visionär nog att klara uppgiften. I en värld präglad av rädsla, växande klyftor och en otyglad klimatkris är det nödvändigt. Det är med den här politiken vi vill att Socialdemokraterna möter väljarna 2022. En politik som ingjuter hopp och framtidstro.
Rapporten ”En grön ny giv för Sverige” finns tillgänglig på www.reformisterna.se/gron-ny-giv-for-sverige
Markus Kallifatides
Ordförande S-föreningen Reformisterna
Annie Ross
Programchef inom hållbart företagande och styrelseledamot i S-föreningen Reformisterna
Patrik Lundquist
Biolog och medlem i S-föreningen Reformisterna
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Klimatkrisen är vår tids existentiella utmaning. Världen är snabbt på väg mot den smärtgräns mellan 1,5 till 2 graders uppvärmning som man i Parisavtalet enats om att till varje pris undvika. För att hejda uppvärmningen behöver utsläppen i världen halveras till 2030 och närma sig noll 2050. För Sveriges och andra industriländers del skulle utsläppen behöva närma sig noll redan under 2030-talet, för att ge utrymme åt utvecklingsländer. Men med dagens klimatpolitik når vi inte ens det nuvarande målet om ett klimatneutralt Sverige år 2045. De senaste fem åren innan coronapandemin minskade utsläppen i Sverige med i snitt 1,5%. Om Sverige på allvar ska leva upp till Parisavtalets mål skulle minskningen snarare behöva vara 10-16% per år. Dagens klimatpolitik har många förtjänster, men – det görs för lite och det går för långsamt. Det rapporterade både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket i mars 2021.
Detta är ett resultat av decennier av svag klimatpolitik. Hittills har det inte funnits någon tydlig plan för hur Sverige ska ställa om – förrän nu. S-föreningen Reformisterna lanserar för första gången en heltäckande, fullt finansierad plan för en rättvis grön omställning. En plan som skulle göra Sverige fossilfritt 2035, stärka välfärden och skapa minst 200 000 nya gröna jobb. Vi kallar det en grön ny giv för Sverige.
Den plan vi presenterar utgör klassisk socialdemokratisk politik i modern, grön tappning, där staten tar en ledande roll för en samhällsomvandling som gynnar det stora flertalet. Klimatkrisen är ett strukturellt problem som bara kan hanteras gemensamt.
Det ena benet för planen är en aktiv stat som med morot och piska styr om näringslivet och ekonomin i sin helhet. Det andra benet är en inkluderande stat som fördelar omställningens kostnader såväl som frukter och gör den rättvis. Förutsättningen är att staten ges finansiellt utrymme att genomföra de satsningar som krävs.
En svensk grön ny giv kan sammanfattas i fem punkter:
1. Staten tar en aktivare roll i att driva en grön strukturomvandling. Skala upp satsningar på grön infrastruktur och understöd en grön omställning av industri och näringsliv. Vi räknar med att staten inledningsvis behöver genomföra och mobilisera investeringar motsvarande drygt 100 miljarder kronor per år. För att lyckas krävs en statlig investeringsbank som tillhandahåller billigt, långsiktigt kapital och som också får tillbaka avkastning på det offentligas satsningar. Kommersialisering av nyckeltekniker som grön vätgas, fossilfria bränslen och infångning och lagring av koldioxid behöver samtidigt stöttas och offentlig upphandling nyttjas för att skapa marknader för klimatvänliga produkter.
2. Sätt stopp för utsläppen. Det räcker inte att det gröna växer. Det krävs tydlig reglering som visar när utsläppen ska vara borta. Skärp dagens klimatmål till nettonollutsläpp 2035, förbjud försäljning av fossila bränslen 2035 och inför bindande utsläppsmål för samtliga samhällssektorer. Samtidigt behöver satsningar i fel riktning stoppas: fasa ut klimatskadliga subventioner och se till att alla investeringar och samhällsplanering följer klimatmålen. Vi räknar med att 13 miljarder kronor per år i klimatskadliga subventioner kan riktas om till klimatsatsningar.
3. Skräddarsy insatser för hela ekonomin. Vår plan omfattar 73 reformer, med specifika lösningar för olika sektorer. Inom transportsektorn krävs satsningar på järnväg, kollektivtrafik och riktade stöd som gör det möjligt för alla att resa klimatvänligt, också på landsbygden. Det handlar till exempel om 20 miljarder kronor per år i utökade satsningar på järnväg och kollektivtrafik, snabbutbyggnad av 100 000 laddpunkter, skrotningspremie och subventionerade lån vid köp av klimatbonusbil. Inom energisektorn krävs en förstärkning av elnäten, energilagring och ett landsomfattande energieffektiviseringsprogram av bostadsbestånd och lokaler, motsvarande 45 miljarder kronor per år.
4. Balansera biologisk mångfald, klimatnytta och ekonomi. Biobränslen är en ändlig resurs som måste hanteras ytterst varsamt. Skogen ska inte tas som en intäkt för att fortsätta släppa ut växthusgaser. Däremot har den en viktig roll att spela för den biologiska mångfalden och för att möjliggöra negativa utsläpp. Därför måste de som arbetar inom jord- och skogsbruket få bättre förutsättningar att bidra till omställningen. Vi föreslår riktade stöd till jord- och skogsbrukare som bidrar till grön omställning och en storsatsning på ökad inlagring av kol i skog och mark, bland annat genom att 220 000 hektar våtmark återställs, ett särskilt klimatmål för skogen och ett avverkningsmål för att begränsa uttaget av biomassa.
5. Gör omställningen rättvis. Vi står inför den största strukturomvandlingen i modern tid. Det kräver omfattande utbildningssatsningar och en jobbgaranti för utsatta branscher och regioner. Det kräver också att omställningens kostnader fördelas solidariskt. Den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning genererar sju gånger mer utsläpp av koldioxid än de med lägst inkomst. Samtidigt har de större ekonomisk marginal att bekosta en grön omställning. Med hjälp av en klimatvärnskatt och en grön arvs- och gåvoskatt kan klimatsatsningarna stärkas med 16 miljarder kronor per år.
Med vår reformplan beräknas Sverige bli klimatneutralt – faktiskt redan år 2034. För gemene man kommer det att bli möjligt att leva, bo och resa klimatvänligt – oavsett plånbok eller bostadsort. Samtidigt skapas, lågt räknat, 150 000 – 240 000 nya arbetstillfällen under de första tre åren, troligtvis många fler de kommande åren fram till 2035.
Låt oss vara tydliga: en grön och rättvis omställning kostar. Som mest förväntas nettokostnaden för staten uppgå till 60-75 miljarder per år. Det är mycket pengar. Samtidigt är det viktigt med proportioner. Dagens jobbskatteavdrag kostar nästan dubbelt så mycket.
För att lyckas och vinna brett stöd krävs att planen kombineras med en kraftfull politik för att stärka välfärden och minska ojämlikheten. En rättvis omställning är i slutänden omöjlig i ett samhälle där klyftorna växer. Omställningen behöver därför vara del av ett bredare löfte, ett löfte om en bättre framtid för det stora flertalet.
Den underliggande förutsättningen för att det här ska kunna genomföras är att politiken ges finansiellt handlingsutrymme. Staten behöver kunna låna för att genomföra nödvändiga investeringar, samtidigt som utrymme ges för att stärka välfärden. Därför behövs ett nytt finanspolitiskt ramverk som kan möta vår tids utmaningar – något exempelvis Klimatpolitiska rådet tar upp i sin nya rapport.
Klimatkrisen är vår tids ödesfråga. Ändå saknas en seriös debatt om hur omställningen ska genomdrivas och finansieras, samtidigt som välfärden stärks och ojämlikheten trycks tillbaka. Med en grön nu giv höjer vi nu ribban för klimatpolitiken i Sverige.
En grön ny giv är en plan som är konkret nog att genomföras och visionär nog att klara uppgiften. I en värld präglad av rädsla, växande klyftor och en otyglad klimatkris är det nödvändigt. Det är med den här politiken vi vill att Socialdemokraterna möter väljarna 2022. En politik som ingjuter hopp och framtidstro.
Rapporten ”En grön ny giv för Sverige” finns tillgänglig på www.reformisterna.se/gron-ny-giv-for-sverige
Markus Kallifatides
Ordförande S-föreningen Reformisterna
Annie Ross
Programchef inom hållbart företagande och styrelseledamot i S-föreningen Reformisterna
Patrik Lundquist
Biolog och medlem i S-föreningen Reformisterna
Dela det här:
Gilla detta: