Recension av boken ”Den hotade demokratin”.

Sverige är objektivt sett en av världens mest utvecklade demokratier. Samtidigt existerar allvarliga problem när det kommer partipolitiskt engagemang och demokratisk förankring i samhället. I boken “Den hotade demokratin. Så kan den räddas i populismens tid” skriver Olle Wästberg om vad som behöver göras för att demokratin ska fungera bättre i digitaliseringens tidsålder.

Den senaste SOM-undersökningen visar att majoriteten av svenskarna anser att militär ska användas mot organiserade kriminella i socialt utsatta områden. Resultaten är chockerande, inte minst eftersom Försvarsmaktens personal är tränad för att bedriva väpnad strid mot konventionella styrkor och eftersom hanteringen av problem med brottslighet kräver mer komplexa och mångfacetterade lösningar än våld och tuffhet. 

Sådana attityder är tyvärr en del av trenden med fallande stöd och tilltro till demokratin. Tanken att militär personal ska användas för att bekämpa brott påminner mer om diktaturer än om demokratier. Även i tidigare undersökningar har det visat sig att allt fler svenskar instämmer i påståenden om att Sverige behöver ledas av “en stark ledare” eller att trygghet är viktigare än frihet. 

För att närmre förstå vad som händer med demokratin i Sverige bör man läsa boken “Den hotade demokratin. Så kan den räddas i populismens tid” av den före detta politikern och debattören Olle Wästberg.  Som aktiv i demokratifrågor har Wästberg bland annat ansvarat för den statliga demokratiutredningen “Låt fler forma framtiden” .

Boken handlar till stor del om det utbredda missnöjet och de negativa attityder som rör demokrati runt om i världen. Ett av huvudbudskapen i Wästbergs bok är att de politiska partierna har blivit för elitistiska, slutna och centralstyrda som organisationer, vilket i sin tur har bidragit till växande populism i Europa. När det kommer till Sverige  handlar det bland annat om att de politiska partierna inte längre har lika många medlemmar som under 1990-talet och att fler väljare upplever att de har svårt att påverka politiska beslut. 

Objektivt sett är Sverige fortfarande en av världens mest utvecklade demokratier. Det visar olika undersökningar och forskning som av Freedom House, Democracy Index och Varaities of Democracy. Samtidigt behöver fler bli medvetna om vilka problem och utmaningar som finns samt hur dom kan lösas. I Wästbergs bok lyfts fram följande förslag som kan göra demokratin bättre: 

Olika valdagar och mellanvalsdemokrati 

I Sverige äger samtliga allmänna val rum på samma dag. Ett sätt att göra den representativa demokratin mer dynamisk och interaktiv vore att införa olika valdagar för kommun-, region- och riksdagsval. Det skulle bland annat betyda att politiska partier, inte minst de som finns i kommunerna men inte i riksdagen, får fler tillfällen att kampanja och att medborgarna oftare får komma i kontakt med politiker och diskutera olika frågor och problem. 

Medborgarinitiativ och direktdemokrati 

Sverige är ett av de länder i EU där minst antal folkomröstningar äger rum på lokal nivå. Dessutom är lokala folkomröstningar oftast icke-bindande och kan ignoreras av kommunala politiker. Ett sätt att göra demokratin mer engagerande och aktiv vore följande: dels att lokala folkomröstningar blir mer bindande som i Schweiz. Dels att medborgarinitiativ eller “folkmotion” blir verklighet där individer eller organisationer som samlar underskrifter motsvarande en procent av befolkningen i rösträttsålder kan väcka motion i kommunen, regionen eller riksdagen. 

Lyssnande och samtalsdemokrati 

I till exempel Taiwan lägger regeringen ut sina förslag under 60 dagar och kan analyseras och kommenteras av medborgarna. På det sättet skapas mer utrymme för “deliberativ demokrati”, även känt som samtalsdemokrati. Sverigen är redan ett “digitalt samhälle” men fortfarande långt ifrån idealet om digital demokrati där invånare överlag är uppkopplade och deltar i diskussionerna förutom via Facebook. Även den svenska regeringen och EU-kommissionen borde följa Taiwans exempel. 

Valkretsdemokrati 

Sverige är ett av få demokratiska länder där politiker som kandiderar inte behöver bo i sin valkrets. På det sättet kan till exempel en politiker från Göteborg kandidera i Stockholm och omvänt. Att införa krav på att politiska kandidater bor i sina valkrets skulle leda till att hantera problemet med att väljare ofta inte känner till de politiker som kandiderar. Det skulle alltså vara mer tvingande för politikerna att behöva vara bättre förankrade i sina orter och lära känna sina väljare. 

Skydd för demokratin 

Av historiska skäl har Sverige inte haft någon konstitutionell domstol, till skillnad från andra EU-länder som har haft en historia av totalitära regimer och krig. De senaste årens utveckling med ökad populism och nationalism i samhället genom Sverigedemokraternas framväxt har lett till starkare stöd för att även inrätta en författningsdomstol i Sverige . En sådan domstol skulle innebära ett starkare institutionellt skydd för demokratin genom att kunna analysera och förhindra lagförslag som strider mot demokratiska principer som yttrandefrihet och föreningsfrihet. 

Wästbergs bok är en viktig läsning för alla i samhället som bryr sig om demokratifrågor och hur demokratisk ska kunna förnyas i takt med processer som digitalisering och klimatomställningen. Sverige är fortfarande ett av världens mest utvecklade och bäst fungerande demokratier, men det innebär stora risker om inte de rådande problem hanteras på ett bra sätt under de kommande decennierna. Då riskerar den demokratiska framtiden förvandlas till en framtid där digitala diktaturer och auktoritära styren dominerar världen. 

---

Vladan Lausevic, debattör och skribent på Grön Opinion.