Presidentvalet i Frankrike i början av maj uppmärksammades mycket globalt. Valet stod mellan Marine Le Pen – en populistisk, nationalistisk och högerextrem politiker, och landets president Emanuel Macron som bland annat är socialliberal, globalistisk och för mer europeisk integration.
Det var ett val som ansågs vara ett av årets mest avgörande och betydelsefulla angående EU:s utveckling, inte minst med tanke på Rysslands krig mot Ukraina. Utöver det har valet handlat om hur globala frågor som klimatfrågan, terrorism och migration ska hanteras där stora skillnader rådde mellan kandidaterna.
Samtidigt som presidentvalet ägde rum i Frankrike, alltså i en av EU:s största länder, skedde ett parlamentsval i Slovenien som är en av EU:s minsta länder. Valen i Slovenien brukar av olika anledningar inte uppmärksammas lika mycket som till exempel valet i Frankrike, Tyskland och Italien men i år fick det slovenska valet mer uppmärksamhet främst på grund av klimatfrågan. Valets vinnare blev Robert Golob och hans grönt liberala parti Gibanje Svoboda (Frihetsrörelsen) som gick till val med fokus på klimatomställningen och energifrågor.
Slovenien är ett intressant land när det kommer till politik, delvis eftersom landet för bara runt 30 år sen var en socialistisk delrepublik. Det var i Slovenien där idéerna om marknadssocialism formades angående kooperativt ägande och arbetarstyrd produktion, vilket utöver alla problem och misslyckanden initialt skapade skillnad mellan Jugoslavien jämfört med det helt kommunistiska och planekonomiska systemet i Sovjetunionen. Än idag anses Slovenien som den mest demokratiska, utvecklade och ekonomiskt välmående delen av före detta Jugoslavien.
I Slovenien är det vanligt att nya partier bildas precis innan valet, både av ekonomiska och elitistiska särintressen men även genom mer medborgerliga initiativ och där olika partier med likadana program skapar tillfälliga eller mer långvariga allianser. Det är värt att nämna att två platser i parlamentet alltid är reserverade för medlemmar hur italienska och ungerska minoriteter. Fallet med Golobs valseger handlar till en stor del om att man lyckades skapa en rörelse genom att samla individer med bakgrund i gröna och liberala partier för att på det sättet kompromissa om ambitioner, sakpolitik och prioriteringar.
Frihetsrörelsen vann 41 av 90 platser i landets parlament som ska styra runt två miljoner invånare den övergripande agendan handlar om hur Slovenien ska ställa om i relation till klimatets utveckling. Rörelsen driver även frågor som basinkomstgaranti, digitalisering av den offentliga förvaltningen, bättre rättsskydd som rörande medier. Just situationen rörande medier och yttrandefrihet har försämrats i landet under de senaste åren eftersom Slovenien under två års tid har styrts av den tidigare högerpopulistiske premiärministern Janez Janša.
Janša började ironiskt nog sin karriär som ung kommunist och gjorde sig känd för populistisk och auktoritär politik och retorik redan under 1990-talet i samband med Sloveniens första år som suverän nation. År 2013 blev han fälld för korruption och fick två års fängelsestraff i samband med “Patriaaffären”, rörande mutor i samband med försäljningen av militära fordon från Finland. Han har gjort gjort sig känd för att hylla tidigare nationalistiske amerikanske presidenten Donald Trump och samarbeta med Ungerns högerpopulistiske premiärminister Viktor Orban.
Under sin tid vid makten 2020-2022 kom Janša att ägna sig åt odemokratisk retorik och politik rörande flyktingar, medier och rättsstyre samt införde hårda restriktioner rörande Covid-19 pandemin vilket i sin tur ledde till att hans regering bröt mot landets konstitution på flera punkter. Kritiker av Janšas styre, från socialister till moderata konservativa, har kritiserat och anklagat Jansha för att vilja “orbanisera” Slovenien genom att införa liknande beslut rörande medier, förvaltning och domstolar som det har gjorts i Ungern.
Janšas styre har enligt olika vetenskapliga mätningar försämrat Sloveniens status rörande demokrati, institutioner och medborgerliga friheter. Många i landet anser att valsegern för Golob och Frihetsrörelsen förhindrar att Sloveniens utveckling blir lik Ungerns. Den nya regeringen kommer bland annat att arbeta med att förbättra Sloveniens demokratistatus och följa EU:s konstitutionella principer.
När det kommer till Golob som person har han sin bakgrund som professor i energiingenjörskap vid University of Ljubljana och som expert i det tidigare statliga elföretaget GEN-I. Han har också varit ambassadör för Euroepan Climate Pact rörande frågor om grön energi. Fallet är också att Golob förlorade sitt jobb på grund av tidigare regeringens beteenden, vilket gör valsegern också till en personlig seger.
Det återstår samtidigt att se hur Golob och hans nya regering kommer att styra landet och vilka resultat man kommer att uppnå. Den övergripande målet är att Slovenien utvecklas till “grön ekonomi” och att Sloveniens klimatpolitiska utveckling kan inspirera fler i EU rörande klimatomställningen.
Valet i Slovenien har fått mer uppmärksamhet i en tid när politiska konflikter inte längre präglas bara av äldre vänster mot höger ekonomiska frågor. Det beror delvis på att samtida globala utmaningar handlar om att hantera framtidens utveckling samtidigt som populism och enfaldighet ställs emot globala lösningar och komplexitet med klimatfrågan som grund. Senaste valet visar att även i ett mer konservativt samhälle är det möjligt att skapa inspirerande kommunikation och förslag rörande klimatomställningen som fler kan acceptera. På det sättet finns det nya lärdomar rörande hur den klimatpolitiska debatten kan fortsätta runt om i unionen genom att fler invånare upplever sig inkluderade och delaktiga.
Vladan Lausevic, debattör och skribent på Grön Opinion.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Presidentvalet i Frankrike i början av maj uppmärksammades mycket globalt. Valet stod mellan Marine Le Pen – en populistisk, nationalistisk och högerextrem politiker, och landets president Emanuel Macron som bland annat är socialliberal, globalistisk och för mer europeisk integration.
Det var ett val som ansågs vara ett av årets mest avgörande och betydelsefulla angående EU:s utveckling, inte minst med tanke på Rysslands krig mot Ukraina. Utöver det har valet handlat om hur globala frågor som klimatfrågan, terrorism och migration ska hanteras där stora skillnader rådde mellan kandidaterna.
Samtidigt som presidentvalet ägde rum i Frankrike, alltså i en av EU:s största länder, skedde ett parlamentsval i Slovenien som är en av EU:s minsta länder. Valen i Slovenien brukar av olika anledningar inte uppmärksammas lika mycket som till exempel valet i Frankrike, Tyskland och Italien men i år fick det slovenska valet mer uppmärksamhet främst på grund av klimatfrågan. Valets vinnare blev Robert Golob och hans grönt liberala parti Gibanje Svoboda (Frihetsrörelsen) som gick till val med fokus på klimatomställningen och energifrågor.
Slovenien är ett intressant land när det kommer till politik, delvis eftersom landet för bara runt 30 år sen var en socialistisk delrepublik. Det var i Slovenien där idéerna om marknadssocialism formades angående kooperativt ägande och arbetarstyrd produktion, vilket utöver alla problem och misslyckanden initialt skapade skillnad mellan Jugoslavien jämfört med det helt kommunistiska och planekonomiska systemet i Sovjetunionen. Än idag anses Slovenien som den mest demokratiska, utvecklade och ekonomiskt välmående delen av före detta Jugoslavien.
I Slovenien är det vanligt att nya partier bildas precis innan valet, både av ekonomiska och elitistiska särintressen men även genom mer medborgerliga initiativ och där olika partier med likadana program skapar tillfälliga eller mer långvariga allianser. Det är värt att nämna att två platser i parlamentet alltid är reserverade för medlemmar hur italienska och ungerska minoriteter. Fallet med Golobs valseger handlar till en stor del om att man lyckades skapa en rörelse genom att samla individer med bakgrund i gröna och liberala partier för att på det sättet kompromissa om ambitioner, sakpolitik och prioriteringar.
Frihetsrörelsen vann 41 av 90 platser i landets parlament som ska styra runt två miljoner invånare den övergripande agendan handlar om hur Slovenien ska ställa om i relation till klimatets utveckling. Rörelsen driver även frågor som basinkomstgaranti, digitalisering av den offentliga förvaltningen, bättre rättsskydd som rörande medier. Just situationen rörande medier och yttrandefrihet har försämrats i landet under de senaste åren eftersom Slovenien under två års tid har styrts av den tidigare högerpopulistiske premiärministern Janez Janša.
Janša började ironiskt nog sin karriär som ung kommunist och gjorde sig känd för populistisk och auktoritär politik och retorik redan under 1990-talet i samband med Sloveniens första år som suverän nation. År 2013 blev han fälld för korruption och fick två års fängelsestraff i samband med “Patriaaffären”, rörande mutor i samband med försäljningen av militära fordon från Finland. Han har gjort gjort sig känd för att hylla tidigare nationalistiske amerikanske presidenten Donald Trump och samarbeta med Ungerns högerpopulistiske premiärminister Viktor Orban.
Under sin tid vid makten 2020-2022 kom Janša att ägna sig åt odemokratisk retorik och politik rörande flyktingar, medier och rättsstyre samt införde hårda restriktioner rörande Covid-19 pandemin vilket i sin tur ledde till att hans regering bröt mot landets konstitution på flera punkter. Kritiker av Janšas styre, från socialister till moderata konservativa, har kritiserat och anklagat Jansha för att vilja “orbanisera” Slovenien genom att införa liknande beslut rörande medier, förvaltning och domstolar som det har gjorts i Ungern.
Janšas styre har enligt olika vetenskapliga mätningar försämrat Sloveniens status rörande demokrati, institutioner och medborgerliga friheter. Många i landet anser att valsegern för Golob och Frihetsrörelsen förhindrar att Sloveniens utveckling blir lik Ungerns. Den nya regeringen kommer bland annat att arbeta med att förbättra Sloveniens demokratistatus och följa EU:s konstitutionella principer.
När det kommer till Golob som person har han sin bakgrund som professor i energiingenjörskap vid University of Ljubljana och som expert i det tidigare statliga elföretaget GEN-I. Han har också varit ambassadör för Euroepan Climate Pact rörande frågor om grön energi. Fallet är också att Golob förlorade sitt jobb på grund av tidigare regeringens beteenden, vilket gör valsegern också till en personlig seger.
Det återstår samtidigt att se hur Golob och hans nya regering kommer att styra landet och vilka resultat man kommer att uppnå. Den övergripande målet är att Slovenien utvecklas till “grön ekonomi” och att Sloveniens klimatpolitiska utveckling kan inspirera fler i EU rörande klimatomställningen.
Valet i Slovenien har fått mer uppmärksamhet i en tid när politiska konflikter inte längre präglas bara av äldre vänster mot höger ekonomiska frågor. Det beror delvis på att samtida globala utmaningar handlar om att hantera framtidens utveckling samtidigt som populism och enfaldighet ställs emot globala lösningar och komplexitet med klimatfrågan som grund. Senaste valet visar att även i ett mer konservativt samhälle är det möjligt att skapa inspirerande kommunikation och förslag rörande klimatomställningen som fler kan acceptera. På det sättet finns det nya lärdomar rörande hur den klimatpolitiska debatten kan fortsätta runt om i unionen genom att fler invånare upplever sig inkluderade och delaktiga.
Vladan Lausevic, debattör och skribent på Grön Opinion.
Dela det här:
Gilla detta: