Många svenskar har gjort drogtest någon gång i livet som i samband med anställning i vårdsektorn. Drogtester utförs också av myndigheter som Tullverket och Socialtjänsten i samband med kontroller av varor och individer. Hur och när man förväntas eller tvingas att göra en drogtest beror bland annat på ens ålder, jobb och status som vid brottsmisstanke.
Narkotika som i fallet med cannabisbruk anses fortfarande som något politiskt känsligt och laddat. Det som också diskuteras i samhällsdebatten är om att antalet drogtester har ökat på arbetsplatser under 2010-talet och många anser droger har blivit mer tillgängliga för yngre personer. Det har skett samtidigt som organiserad gängbrottslighet med stort antal skjutningar främst beror på den illegala narkotikaförsäljningen.
Att unga blir drogtestade är något som enligt Brottsförebyggande Rådet (Brå) blivit vanligare under de senaste åren. Förra året rapporterade till exempel Sveriges Radio om Västermalmsgymnasiet i Sundsvall angående situationen med narkotikabruk och drogtester bland elever. Enligt Polisen i Västernorrland har situationen med åren blivit värre i takt med hur gängkriminella agerar.
Ökningen av drogtester genomförda på unga invånare beror bland annat på att polisen i sitt arbete mot narkotikabruk har fokuserat just på grupper som barn, ungdomar och unga vuxna. Enligt Brå är barn som är 17 år eller yngre gruppen som har ökat mest i andel totala narkotikaärenden under de senaste åren. Det sker samtidigt som politisk kommunikation hos till exempel regeringen baseras på att den nuvarande narkotikapolitiken anses vara effektiv och bra.
Från Brå belyser man också att två intressanta fenomen. Dels att andelen ungdomar som använder narkotika inte har ökat. Dels att ett lågt antal drogtester genomförda av polisen på ungdomar har visat sig vara positiva. På det sättet visar Brås analys att majoriteten av unga personer som drogtestas får negativt resultat och att runt två av tre ungdomar som polisen testar genom blod- eller urinprov “troligen är oskyldiga”.
I Tidskrift för kriminalvård skriver forskarna Russell Turner, Johan Lindwall och Anette Skårner, verksamma vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet om resultaten rörande lagar, tester och bruk av narkotika. Forskarna menar att lagändringen från 1993 som ledde till högre straff för narkotikabruk hade i syfte att att avskräcka ungdomar från att testa narkotika. Sju år senare utkom Brås utvärdering och den “kunde inte påvisa någon effekt i avsedd riktning”.
Enligt forskarna berodde resultaten dels på att andelen ungdomar som testade narkotika efter 1993 ökade under hela 90-talet, vilket var fallet i flera andra europeiska länder. Forskarna skriver bland annat att:
“Det är här värt att påminna om att andelen ungdomar i Sverige som testar narkotika har varit bland Europas lägsta sedan mätningarna började på 70-talet. Andelen var alltså förhållandevis låg långt före eget bruk kriminaliserades och före straffskärpningen. Och trots 90-talets eventuella normalisering är andelen ungdomar i Sverige som testar narkotika fortsatt låg i jämförelse med flera andra europeiska länder.”
Den vetenskapliga kritiken av drogtester är inte ny utan fanns redan för 14 år sedan när Statens folkhälsoistitut (idag Folkhälsomyndigheten) kritiserade drogtester i Landskrona kommun. Redan då fanns det belägg i forskningen att fler drogtester inte leder till att färre testar narkotika eller hamnar i narkotikamissbruk.
Den nuvarande utvecklingen bygger på liknande beteenden där myter, rädsla och mer eller mindre felaktiga föreställningar om droger fortfarande finns. Myndigheterna kommer att agera genom felaktiga och godtyckliga metoder så länge den rådande narkotikapolitiken regerar. Om länder där narkotikabruk är legaliserad eller avkriminaliserad, liksom reglerad rörande ålder och platser, kan sköta förebyggande arbete och upplysning till ungdomar så bör Sverige också kunna göra det.
Vladan Lausevic, debattör och skribent på Grön Opinion.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Många svenskar har gjort drogtest någon gång i livet som i samband med anställning i vårdsektorn. Drogtester utförs också av myndigheter som Tullverket och Socialtjänsten i samband med kontroller av varor och individer. Hur och när man förväntas eller tvingas att göra en drogtest beror bland annat på ens ålder, jobb och status som vid brottsmisstanke.
Narkotika som i fallet med cannabisbruk anses fortfarande som något politiskt känsligt och laddat. Det som också diskuteras i samhällsdebatten är om att antalet drogtester har ökat på arbetsplatser under 2010-talet och många anser droger har blivit mer tillgängliga för yngre personer. Det har skett samtidigt som organiserad gängbrottslighet med stort antal skjutningar främst beror på den illegala narkotikaförsäljningen.
Att unga blir drogtestade är något som enligt Brottsförebyggande Rådet (Brå) blivit vanligare under de senaste åren. Förra året rapporterade till exempel Sveriges Radio om Västermalmsgymnasiet i Sundsvall angående situationen med narkotikabruk och drogtester bland elever. Enligt Polisen i Västernorrland har situationen med åren blivit värre i takt med hur gängkriminella agerar.
Ökningen av drogtester genomförda på unga invånare beror bland annat på att polisen i sitt arbete mot narkotikabruk har fokuserat just på grupper som barn, ungdomar och unga vuxna. Enligt Brå är barn som är 17 år eller yngre gruppen som har ökat mest i andel totala narkotikaärenden under de senaste åren. Det sker samtidigt som politisk kommunikation hos till exempel regeringen baseras på att den nuvarande narkotikapolitiken anses vara effektiv och bra.
Från Brå belyser man också att två intressanta fenomen. Dels att andelen ungdomar som använder narkotika inte har ökat. Dels att ett lågt antal drogtester genomförda av polisen på ungdomar har visat sig vara positiva. På det sättet visar Brås analys att majoriteten av unga personer som drogtestas får negativt resultat och att runt två av tre ungdomar som polisen testar genom blod- eller urinprov “troligen är oskyldiga”.
I Tidskrift för kriminalvård skriver forskarna Russell Turner, Johan Lindwall och Anette Skårner, verksamma vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet om resultaten rörande lagar, tester och bruk av narkotika. Forskarna menar att lagändringen från 1993 som ledde till högre straff för narkotikabruk hade i syfte att att avskräcka ungdomar från att testa narkotika. Sju år senare utkom Brås utvärdering och den “kunde inte påvisa någon effekt i avsedd riktning”.
Enligt forskarna berodde resultaten dels på att andelen ungdomar som testade narkotika efter 1993 ökade under hela 90-talet, vilket var fallet i flera andra europeiska länder. Forskarna skriver bland annat att:
“Det är här värt att påminna om att andelen ungdomar i Sverige som testar narkotika har varit bland Europas lägsta sedan mätningarna började på 70-talet. Andelen var alltså förhållandevis låg långt före eget bruk kriminaliserades och före straffskärpningen. Och trots 90-talets eventuella normalisering är andelen ungdomar i Sverige som testar narkotika fortsatt låg i jämförelse med flera andra europeiska länder.”
Den vetenskapliga kritiken av drogtester är inte ny utan fanns redan för 14 år sedan när Statens folkhälsoistitut (idag Folkhälsomyndigheten) kritiserade drogtester i Landskrona kommun. Redan då fanns det belägg i forskningen att fler drogtester inte leder till att färre testar narkotika eller hamnar i narkotikamissbruk.
Den nuvarande utvecklingen bygger på liknande beteenden där myter, rädsla och mer eller mindre felaktiga föreställningar om droger fortfarande finns. Myndigheterna kommer att agera genom felaktiga och godtyckliga metoder så länge den rådande narkotikapolitiken regerar. Om länder där narkotikabruk är legaliserad eller avkriminaliserad, liksom reglerad rörande ålder och platser, kan sköta förebyggande arbete och upplysning till ungdomar så bör Sverige också kunna göra det.
Vladan Lausevic, debattör och skribent på Grön Opinion.
Dela det här:
Gilla detta: