Förr var det oftast endast vänstern som var emot globalisering. Idag är antiglobalisering vanligare bland högeraktörer eftersom allt fler pratar om globalisering i icke-ekonomiska termer, som migration och identifikation.
Den borgerliga och marknadsliberala tankesmedjan Timbro fyllde nyligen 40 år i en tid som skiljer sig markant från 70-talet, när Timbro föddes.
Sverige har gått från att vara ett socialistiskt modellsamhälle till ett av världens mest globaliserade samhällen i ekonomisk, kulturell och teknologisk mening. En utveckling som Timbro har bidragit till.
Men firandet sker också i en tid när liberalismen är mer ifrågasatt och när stödet för globaliseringen har minskat i Europa och Nordamerika, till förmån för nationalistiska och protektionistiska krafter. Därför är det viktigare idag än jämfört med 40 år sedan för en tankesmedja att producera nya idéer och lösningar.
Varje politisk rörelse har uppstått som en reaktion på något. I Timbros fall var det bland annat ”sossesverige”, löntagarfonderna och statskommunismen i Östeuropa som fick liberaler och konservativa att samarbeta.
När Timbro var en ung tankesmedja hade man trots hårt motstånd, främst från vänster, en kommande medvind. Det som ofta kallas nyliberalism skulle förändra världen radikalt.
Förr var det oftast endast vänstern som var emot globalisering. Idag är antiglobalisering vanligare bland högeraktörer eftersom allt fler pratar om globalisering i icke-ekonomiska termer, som migration och identifikation.
De som är för globalisering idag är ofta gröna, alternativa och liberala som fokuserar på frågor om klimat, nedrustning, energi, migration och demokrati.
Denna utveckling gör i sin tur att liberalkonservatismen befinner sig i kris, då liberaler och konservativa har svårt att komma överens i icke-ekonomiska frågor, såsom migration.
Kommunismen utgör inte längre en stark fiende samtidigt som fler konservativa väljer att imitera eller samarbeta med nationalister, som i sin tur ser liberalismen som den främsta politiska fienden.
Utöver ideologiska förvirringar finns också andra utmaningar, eftersom ledande politiker, såsom Trump, inte alltid visar intresse för tankesmedjornas arbete. Snarare anser han och andra populistiska aktörer att tankesmedjorna ska hållas borta från inflytande.
Ett ännu större problem är att mycket av dagens verksamhet hos tankesmedjor fokuserar på att beskriva en historieutveckling och att reproducera politisk litteratur. De fokuserar då mer på om hur något är och hur något har varit, snarare än att presentera idéer för hur något borde vara.
Kortsiktiga lösningar går före att se till de långa linjerna och att föreslå förändringar som håller över tid. Det arbete som har utmärkt Timbro från flyktingkrisen 2015 är förslag på tester för medborgarskap och hur ”svensk kultur” ska värnas.
För en tankesmedja är det ytterst viktigt att fungera som ett idélabb. Var är exempelvis förslagen för att möjliggöra global fri rörlighet, tankar om välfärdsföreningar och lösningsmodeller för flyktingmottagning?
Timbro har mycket att fira för 40 år efter sin tillkomst samtidigt som det återstår mycket arbete inför 2020-talet. Framtiden formas av idéer och optimism men utan nya berättelser blir det ett omöjligt uppdrag. Grattis Timbro, men glöm inte att experimentera, laborera och producera det som krävs för de förändringar som ni vill se i världen.
Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Grön Opinion vill att det inte ska gå en dag i svensk debatt utan att det talas om klimatet. Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Grön Opinion 
Den borgerliga och marknadsliberala tankesmedjan Timbro fyllde nyligen 40 år i en tid som skiljer sig markant från 70-talet, när Timbro föddes.
Sverige har gått från att vara ett socialistiskt modellsamhälle till ett av världens mest globaliserade samhällen i ekonomisk, kulturell och teknologisk mening. En utveckling som Timbro har bidragit till.
Men firandet sker också i en tid när liberalismen är mer ifrågasatt och när stödet för globaliseringen har minskat i Europa och Nordamerika, till förmån för nationalistiska och protektionistiska krafter. Därför är det viktigare idag än jämfört med 40 år sedan för en tankesmedja att producera nya idéer och lösningar.
Varje politisk rörelse har uppstått som en reaktion på något. I Timbros fall var det bland annat ”sossesverige”, löntagarfonderna och statskommunismen i Östeuropa som fick liberaler och konservativa att samarbeta.
När Timbro var en ung tankesmedja hade man trots hårt motstånd, främst från vänster, en kommande medvind. Det som ofta kallas nyliberalism skulle förändra världen radikalt.
Förr var det oftast endast vänstern som var emot globalisering. Idag är antiglobalisering vanligare bland högeraktörer eftersom allt fler pratar om globalisering i icke-ekonomiska termer, som migration och identifikation.
De som är för globalisering idag är ofta gröna, alternativa och liberala som fokuserar på frågor om klimat, nedrustning, energi, migration och demokrati.
Denna utveckling gör i sin tur att liberalkonservatismen befinner sig i kris, då liberaler och konservativa har svårt att komma överens i icke-ekonomiska frågor, såsom migration.
Kommunismen utgör inte längre en stark fiende samtidigt som fler konservativa väljer att imitera eller samarbeta med nationalister, som i sin tur ser liberalismen som den främsta politiska fienden.
Utöver ideologiska förvirringar finns också andra utmaningar, eftersom ledande politiker, såsom Trump, inte alltid visar intresse för tankesmedjornas arbete. Snarare anser han och andra populistiska aktörer att tankesmedjorna ska hållas borta från inflytande.
Ett ännu större problem är att mycket av dagens verksamhet hos tankesmedjor fokuserar på att beskriva en historieutveckling och att reproducera politisk litteratur. De fokuserar då mer på om hur något är och hur något har varit, snarare än att presentera idéer för hur något borde vara.
Kortsiktiga lösningar går före att se till de långa linjerna och att föreslå förändringar som håller över tid. Det arbete som har utmärkt Timbro från flyktingkrisen 2015 är förslag på tester för medborgarskap och hur ”svensk kultur” ska värnas.
Timbro har mycket att fira för 40 år efter sin tillkomst samtidigt som det återstår mycket arbete inför 2020-talet. Framtiden formas av idéer och optimism men utan nya berättelser blir det ett omöjligt uppdrag. Grattis Timbro, men glöm inte att experimentera, laborera och producera det som krävs för de förändringar som ni vill se i världen.
Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion
Gillade du texten? Grön Opinion vill att det inte ska gå en dag i svensk debatt utan att det talas om klimatet. Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.
Dela det här:
Gilla detta: