Fler måste få känna sig som vinnare i klimatomställningen

Gul rörelse, bruna skjortor, röda förslag och blå-grön regeringspolitik. Så kan de senaste politiska händelserna i Frankrike sammanfattas.

Gilets Jaunes (de gula västarna) är en mångfaldig gräsrotsrörelse som efter omfattande kravaller har fått presidenten Emanuel Macron att backa från sina förslag om höjda skatter på fossildrivna fordon.

Men faktum kvarstår att klimatvänliga reformer behövs. Detta kräver öppna demokratiska processer där fler känner sig involverade och inspirerade av hur förändringarna ska genomföras.

annonsera kvadrat 2aFrankrikes president Emanuel Macron har i en tid präglad av pessimism och högerpopulism presenterat sig som en liberal och progressiv politiker med en optimistisk reformagenda. En av de första sakerna han sade till USA:s president Trump var: ”Make Our Planet Great Again”.

Vidare inkluderar Frankrikes miljömyndighet orden ”solidarisk transformation” i sitt officiella namn och Macron har agerat för både offentlighetens reducering, marknadsliberalisering och klimatåtgärder.

Det finns ett flertal orsaker till varför de stora protesterna, främst från människor i landets rurala delar, uppstod från början, som nu inte bara handlar om bensinskatter, utan om missnöje med Macrons regeringsstyre.

Frankrike är ett samhälle präglad av idéer där man genom historien sett positivt på statens roll i ekonomin. Men globaliseringen har generellt sett främst gynnat storstädernas utveckling.

Arbetare och delar av medelklassen upplever inte bara att deras ekonomi är dålig och arbeten hotas av teknologiska och globala förändringar som digitalisering och migration, utan även deras identiteter och livsstilar.

Liknande exempel finns i delar av Storbritannien där gruvarbete tidigare utgjorde kärnan för människors lokala kultur. Marknadsliberalism och postindustriell utveckling upplevdes som en förlustaffär.

Den tidigare entusiasmen över Macron och hans politiska rörelse har avtagit. Macron hade aldrig ett grundmurat stöd. De flesta som röstade på honom i valet 2017 röstade i första hand emot högerpopulisten Marine Le Pen.

De gula västarna har en viktig poäng – det går inte att genomföra grön skatteväxling utan att erbjuda något tillbaka. Frankrikes regering har tidigare bollat idén om att införa basinkomst men har i slutändan backat.

Macrons kommentar till flera medborgare i stilen ”hitta ett jobb” har upplevts som arroganta och gjort mer skada än nytta för hans styre.

De högerpolitiker som stödjer Gula Västarna erbjuder inte några lösningar på hanteringen av klimatförändringarna. Tvärtom så uppmuntrar de ofta till investeringar i kol, olja och gas, och anser att marknaden går före miljöskydd och att statliga intressen går före ”globalism”. De erbjuder inte nya lösningar för framtiden och människors välstånd.

Men de gula västarna är i stort inte emot klimatpolitiska lösningar. Faktum är att det bland dem finns ett högt stöd för Parisavtalet.

Nyligen gick Macron ut med erbjudanden till de Gula Västarna genom att lova höjd minimilön med 100 euro i månaden och skattelättnader för pensionärer. Det ledde till en viss splittring inom rörelsen.

Det återstår att se hur utvecklingen fortskrider.

Klimatfrågans karaktär är global och därmed kommer även globala demokratiska processer att vara avgörande.

Omställningen måste innebära att fler människor i välden ska känna sig nöjda, vilket gör att ett större ansvar vilar hos politikerna att bolla med nya idéer, såsom basinkomst, i kombination med koldioxidskatt och miljözoner.

Att genomföra politiska reformer kräver att fler känner sig som vinnare.

 

Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion

Gillade du texten? Grön Opinion vill att det inte ska gå en dag i svensk debatt utan att det talas om klimatet. Stötta oss att uppnå vår vision genom att swisha till 123 314 5307.

 

Annonser