När politiken drar sig tillbaka och låter marknaden råda allt mer, lyfts konsumentmakten fram som verktyget för påverkan och förändring. Men sällan är vi så maktlösa som i rollen som konsumenter, skriver Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist.
Debatten om lagen om anställningsskydd, LAS, handlar om en lagstiftning från tiden när Sverige var ett industrisamhälle. Men hur kompatibelt är LAS med framtidens utveckling präglad av omfattande teknologiska omställningar och sociala förändringar? Av flera anledningar bör framtiden vara utan institutioner som LAS eftersom fler ska kunna medskapa egna lösningar genom samspel, företagande och decentraliserade organisationer.
I samtidens Sverige har ordet solidaritet blivit ett gudomlighetens ord. Att vara solidarisk med sina medmänniskor är nästintill synonymt medFortsätt läsa
Skjutvapenvåldet skördade fler offer än någonsin i Sverige under 2020. Den här utvecklingen beror främst på en kraftigt segregerande bostads- och skolpolitik som gör att barn med sämst förutsättningar klumpas ihop på platser med flest riskfaktorer, än på individuella eller kulturella faktorer, skriver Martin Marmgren, gruppchef för områdespolisgruppen i Lokalpolisområde Järva.
Stora delar av svensk höger misslyckades initialt med att ta avstånd från kuppförsöket i USA. Istället fokuserade man på hur kuppmakarna klädde sig eller hur det egentligen var demokraternas fel. Det är uppenbart att många högerdebattörer inte klarar av demokratins lackmustest: att ta avstånd från en despot man delar politisk retorik med.
Vi får ibland höra att julfirandet inte är bra för planeten, midjemåtten, nerverna eller plånboken. Det bästa är om vi inte firar den alls, utan jobbar på som vanligt. Men problemet är inte att vi firar ibland, utan att vi lever som att varje dag var julafton, skriver Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist.
Var går gränsen för vad politiker får ha agerat i sitt privatliv? Den tragiska historien med Fredrik Federleys sorti från politiken reser också en del principiella frågor, skriver Tiemon Okojevoh. Tiemon Okojevoh kommer i och med den här texten att bli ett ett mer stående inslag på Grön Opinion.
Debatter för och emot ”tillväxt” blossar emellanåt upp i medier och i politiken, och de präglas ofta av uppenbara missförstånd. I stället för att leda framåt står samtalet och stampar medan resursanvändningen och klimatutsläppen – BNP-tillväxtens ständiga följeslagare – fortsätter att skena. Det är allvarligt att det politiska samtalet ständigt misslyckas med att hantera dessa frågor, skriver Mikael Malmaeus, ekonom och miljöforskare.
Varför skräms så många av kärnkraften? Kanske är det paradoxalt så att ju mer säkerhet som omgärdar den, desto mer rädda blir vi för den, skriver Nils-Erik Nilsson, Miljövänner för Kärnkraft.
Hur man än vrider och vänder på det är ekonomisk tillväxt starkt förbunden med just resursförbrukning. Det gäller även de förändrade produktions- och konsumtionsmönster som förknippas med begrepp som grön tillväxt eller hållbar utveckling. Det mesta som låter för bra för att vara sant är också just det, bland annat EU:s nya gröna giv, skriver Gunnar Rundgren, lantbrukskonsult och författare.
Grön Opinion