Även om vi gillar öppna landskap är de ofta skadliga för klimatet. Vi har omformat stora delar av jorden till oigenkännlighet – där det tidigare var stora skogsområden breder nu fält för kött- och mejeriproduktion ut sig, skriver Göran Hådén, grön samhällsdebattör.
När politiken drar sig tillbaka och låter marknaden råda allt mer, lyfts konsumentmakten fram som verktyget för påverkan och förändring. Men sällan är vi så maktlösa som i rollen som konsumenter, skriver Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist.
Debatter för och emot ”tillväxt” blossar emellanåt upp i medier och i politiken, och de präglas ofta av uppenbara missförstånd. I stället för att leda framåt står samtalet och stampar medan resursanvändningen och klimatutsläppen – BNP-tillväxtens ständiga följeslagare – fortsätter att skena. Det är allvarligt att det politiska samtalet ständigt misslyckas med att hantera dessa frågor, skriver Mikael Malmaeus, ekonom och miljöforskare.
Varför skräms så många av kärnkraften? Kanske är det paradoxalt så att ju mer säkerhet som omgärdar den, desto mer rädda blir vi för den, skriver Nils-Erik Nilsson, Miljövänner för Kärnkraft.
Hur man än vrider och vänder på det är ekonomisk tillväxt starkt förbunden med just resursförbrukning. Det gäller även de förändrade produktions- och konsumtionsmönster som förknippas med begrepp som grön tillväxt eller hållbar utveckling. Det mesta som låter för bra för att vara sant är också just det, bland annat EU:s nya gröna giv, skriver Gunnar Rundgren, lantbrukskonsult och författare.
Det pågår ett vardagligt drama varje dag, världen över, även i Sverige. Till det yttre ser det ut som ett bondeoffer, där det egna lantbruket och matproduktionen offras för möjligheten att skriva ännu ett frihandelsavtal. Men frågan är om inte insatserna är betydligt högre än enbart de nedlagda gårdarna? Det skriver Ann-Helen Meyer von Bremen.
Jag äter veganskt, åker tåg, cyklar och köper nästan ingenting för att minska min belastning på klimatet. Men det räcker inte så länge vi avvecklar den mest miljövänliga av våra säkra energikällor. Det känns lättare att få liberaler att älska kikärtor och tåg än att få miljöpartister att älska kärnkraft och därför lämnar jag nu Miljöpartiet till förmån för Liberalerna, skriver Harald Enoksson.
Statliga Swedavia vill lägga ner Bromma flygplats, som man själva driver, eftersom Bromma under lång tid kommer ha överkapacitet. Samtidigt anser Swedavia att Arlanda på sikt kommer behöva en ny landningsbana. Enligt mig är det tveksamt. Klimatkrisen gör att allt färre vill flyga och den trenden kommer inte att förändras förrän flygbranschen kan erbjuda resor med rejält minskad klimatpåverkan.
Få andra personer har på ett så konkret sätt betytt mer för att påverka den förda politiken i grön riktning. Först som europaparlamentariker, därefter som minister och slutligen som minister och språkrör. Men samtidigt som en grön våg sköljer över i princip hela västvärlden står MP i bästa fall och stampar. Det nya språkröret behöver entusiasmera fler.
Preemraff riskerar att tillintetgöra Sveriges chanser att nå klimatmålen. Ansvaret ligger nu hos regeringen och det är dags för Miljöpartiet att visa vad de gör där. Regeringsduglighet kan väl inte betyda att man struntar i orsakerna till att man grundades?, skriver Farida Al-Abani, partiledare Feministiskt initiativ.
gronopinion.com