Runt om i världen saknar nästan varje femte världsinvånare en laglig identitetshandling. Att sakna identifikation innebär sämre möjligheter för individens ekonomiska och sociala utveckling, något som drabbar kvinnor och barn särskilt hårt. Därför är FN:s Agenda 2030 med sina 17 mål för världens ekonomiska, ekologiska och fredsfrämjande utveckling ett viktigt initiativ även i frågor om mänsklig identifikation. Den erbjuder möjligheter för

2020-talet är snart här men till skillnad från hur situationen såg ut under 2000-talets början är dagens debattklimat mer präglad av diskussioner om identitet och icke-ekonomiska frågor. Det är något som framför allt är en utmaning för vänsterorienterade och progressiva aktörer. Alla identitetsfrågor handlar inte om invandring och religion. Det kan handla om frågor rörande internet och integritet, som i

Sedan hösten 2018 har flera val på nationell, regional eller delstatsnivå ägt rum i EU. Utifrån den utvecklingen går det att observera nya politiska trender. Dels att populistiska partier åtnjuter rekordhögt stöd i unionen. Och dels att progressiva aktörer som gröna, liberaler och pirater ökar i stöd medan större ”maktpartier” som de socialdemokratiska och konservativa får minskat stöd. Utvecklingen sker

Tiggeri handlar om fattigdom och bör hanteras som ett ekonomiskt problem. Nästan var fjärde EU-medborgare anses enligt Eurostat som fattig eller i risken för fattigdom. Som värst är situationen i Bulgarien och Rumänien. För att reducera fattigdom behövs både mer ekonomisk frihet och liberalisering av nuvarande välfärdssystem. En framtida lösning för EU vore att införa basinkomst som når direkt till

GAL-TAN skalan (grön-alternativ-liberal versus traditionalist-auktoritär-nationalist) handlar främst om sociala, kulturella, klimatrelaterade och andra icke-ekonomiska frågor som flyktinginvandring och narkotikabruk. Det är en skala som baseras i hur politiska aktörer som partierna kommunicerar om samhället och människan. Mediala diskussioner om GAL-TAN skalan i Sverige har under perioden 2014–2018 berört ämnen som nationalism och kosmopolitism, väljarbeteenden och sympatiundersökningar, samt partiernas historia och framtida utveckling i

Medlemmarna i Liberalerna och Centerpartiet kan känna sig stolta över att partierna har fått igenom en stor del av sin politik i det så kallade Januariavtalet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men medan C:s kommunikation oftare förknippas med framgångar för öppenhet och frihet förknippas L:s kommunikation med förbud och ”kravpolitik” som medborgarskaptester. Om L ska bidra till att medskapa en friare

Vladan Lausevic:

Sverige gick med i unionen efter folkomröstningen 1994 men fortfarande kan debatten präglas av ”ja, nja, nej”-attityder där EP-valen blir lite som nya folkomröstningar.

Det kommande EP-valet är en chans för både väljarna och partierna att utifrån sina intressen och värderingar göra skillnad för unionen.

Förr var det oftast endast vänstern som var emot globalisering. Idag är antiglobalisering vanligare bland högeraktörer eftersom allt fler pratar om globalisering i icke-ekonomiska termer, som migration och identifikation. Den borgerliga och marknadsliberala tankesmedjan Timbro fyllde nyligen 40 år i en tid som skiljer sig markant från 70-talet, när Timbro föddes. Sverige har gått från att vara ett socialistiskt modellsamhälle